Försurning

16 röster
18868 visningar
uppladdat: 2008-03-08
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Försurningen är ett stort miljöhot som drabbar våra skogar och vattendrag, men också oss människor. Försurningen orsakar Eftersom luftutsläppen av svavel har minskat tror många att faran är över. Men tyvärr är fortsätter större delen av Sverige att försuras. Den största skillnaden är att hastigheten har minskat. Mycket återstår att göra innan nedfallet har minskat till en oskadlig nivå
Försurning av mark och vatten är ett stort problem i Norden, särskilt i Sverige och Norge, och det var här som försurningsproblemet och de långtgående miljö- och hälsoeffekterna av försurning först upptäcktes redan på sent 1960-tal. Även i Kanada och norra USA är försurning ett allvarligt problem. På senare år har försurning även blivit ett mycket stort problem i Asien, bl.a. i Kina och Indien, där man till följd av ekonomisk tillväxt kraftigt ökat energiförbrukningen och därmed mängden orenade luftutsläpp av rökgaser

Försurningen orsakas av utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Svavel bidrar mest till försurningen men kväveföreningarna bidrar också och ger dessutom andra miljöproblem.

Utsläppen av svaveldioxid är den största orsaken till försurning. Det mesta kommer från eldning av kol och olja för el och värmeproduktion där det svavel som finns i bränslet omvandlas till svaveldioxid vid förbränningen.


Kväveoxider bildas vid förbränning. Nästan hälften av utsläppen i Europa kommer från bilar, 20 procent från förbränningsanläggningar och 15 procent från övriga mobila källor (arbetsmaskiner, sjöfart, med mera). Svavel- och kväveoxiderna kan omvandlas i atmosfären till svavel- respektive salpetersyra.

Ammoniak är en kväveförening som bidrar till försurningen av mark och vatten. Huvuddelen av utsläppen kommer från gödsel inom jordbruket.
Det viktiga sakerna i vår natur är de stora skogarna, de tiotusentals sjöar och de hundratusentals vattendrag. Men under åren så har det blivit försurning på många av dom här ställerna. En stor anledning till försurningen är användningen av fossila bränslen.



Försurning av skogsmarken
Jordmånen i en barrskog är sur av naturen. Om man tänker på att barrträden är jordmånens bästa pH ungefär 4,7–5,5. Om jordmånen blir surare än så, stannar trädens tillväxt av, eftersom det blir svårare för dem att ta upp näring.
Om pH sjunker under 4 börjar aluminium och tungmetaller frigöras i lättlöslig form. Samtidigt ökar också bortsköljningen närings ämnen som är viktiga för träden.
Lösliga metaller, som tillexempel aluminium, kan skada trädens rötter.
Nedbrytningen av organiskt material blir långsammare i sura jordar, och då får växterna mindre kväve. En ökad surhet gallrar också ut många lätt nedbrytbara växter, som skulle ge upphov till kvävehaltig förna. Försurningen minskar dock skogsjordens produktivitet mycket långsamt.


Mätning av skogsförsurning
Om man vill veta hur skogen mår kan man använda tex. trädbeståndets tillväxthastighet och trädens utglesning, dvs. förlust av barr eller blad. Om över 25% av trädets barr saknas är trädet skadat. Enligt en internationell jämförelse är våra skogar mindre utglesade än skogar i andra europeiska länder.
Värst är situationen i Tjeckien och Polen. Orsakerna till utglesningen och trädens minskade tillväxt är många, det beror bland annat på Surt nedfall trädens ålder, vädret, skadeinsekter, växtsjukdomar, samt andra luftföroreningar.
Skogarna i norra Sverige är känsligare för surt nedfall än skogarna i södra Sverige. Detta beror på de stränga väderleksförhållandena i norr och på att Lapplands skogar i medeltal är äldre. Dessutom påverkar renarna i Lappland markens lavtäcke och utsätter på så sätt trädens rotsystem både för köld och surt nedfall.


Nedfallet har minskat...
Tack vare europeiska avtal om utsläppsbegränsningar samt effektivare reningsmetoder har nedfallet av svavel minskat med ca 70% de sista 20 åren. Kvävenedfallet är däremot fortsatt högt. Norra Sverige mottar mellan 1-5 kg svavel/ha och år medan de södra delarna mottar mellan 5-15 kg svavel/ha och år. Motsvarande siffra för kväve är 1-7 kg kväve/ha respektive 7-30


Framtiden
Nedfallet av sura föreningar fortsätter att minska men hotet mot markens vitalitet är ändå inte över. Detta beror på att markens naturliga motståndskraft mot försurning har försämrats på grund av tidigare utsläpp. Enligt de senaste beräkningarna kan det ta upp till 100 år för de mest...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Försurning

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-03-08]   Försurning
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9432 [2024-04-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×