Riksdagen historia

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Redan år 1435 kallade man till ett möte i Arboga för att diskutera och besluta om rikets angelägenheter. Arboga möte har därför ibland kallats Sveriges första riksdag. Men först vid Gustav Vasas två riksmöten i Västerås 1527 och 1544 kan man tala om en riksdag med representation av de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder. Själva termen riksdag kom i bruk under 1540 – talet. På 1600 – talet skapades fastare regler för riksdagen. Utskottsväsendet växte fram. Bestämmelser infördes om vilka som skulle kallas till riksdagen och vid vilka tillfällen riksdagen skulle inkallas.

Frihetstiden

Desto större dominans fick riksdagen under frihetstiden på 1700 – talet, då i stort sett all makt koncentrerades till ständerna. Ett parti system – hattar och mössor – och en parlamentarism, som företer vissa likheter med nutidens, växte fram. Traditionerna i det nuvarande riksdagsarbetet, särskilt inom utskotten, går tillbaka till denna tid. Detta ständervälde, slutligen försvagat av ekonomiska kriser, ståndsmotsättningar och korruption, föll samman när Gustav III genom förde sin oblodiga statsvälvning år 1722. Makten gled sedan undan för undan över i kungens händer.

1809 års författning

År 1809 fick Sverige en ny författning. Den förskrev en delning av makten mellan kungen och riksdagen, som fortfarande bestod av de fyra stånden. Även domstolar och myndigheter fick en självständig ställning och JO-ämbetet inrättades. Maktdelningsläran, som skilde mellan lagstiftande, dömande och verkställade makt, utövade stort inflytande på 1809 års regeringsform som, låt vara med stora ändringar, kom att gälla till och med år 1974. Riksdagsordningen tillkom år 1810.

Två kammarsystem

Under åren1809 – 1974 gjordes viktiga förändringar i författningen för att även de framväxande nya samhällsklasserna skulle bli representerade. År 1865 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes med ett tvåkammarsystem. Första kammaren valdes indirekt genom landstingen och de största städernas kommunala församlingar. Den ansågs representera ”bildningen och förmögenheten”. Endast män var dock valbara på grund av ålders-, inkomst- och förmögenhetsvillkor. Vid val till andra kammaren var rösträtten begränsad till män och för rösträtt krävdes innehav av fast egendom eller erlagd skatt på en årlig beskattningsbar inkomst. Valbar var den som hade rösträtt och fyllt 25 år, vilket innebar att endast 21% av rikets alla män över 21 år hade rösträtt till andra kammaren.

Rösträtten

Rösträttsfrågan kom att debatteras livligt från 1860 – talet, då krav på en i praktiken allmän rösträtt fördes fram. Allmän rösträtt för män vid val till andra kammaren genomfördes år 1909. År 1921 blev rösträtten allmän och lika för män och kvinnor, och inte förrän då blev riksdagen fullt ut en demokratisk representation för hela folket. Jämsides med en allmänna rösträtten utvecklades och accepterades allmänt det parlamentariska styrelseskicket, som innebär att regeringen för sin existens är beroende av riksdagens stöd.

Enkammarsystem

År 1971 övergavs tvåkammarsystem och en kammare med 350 ledamöter infördes. Samtidigt gjordes utskottsväsendet om. Systemet med olika utskott för lagfrågor respektive budgetfrågor övergav och 16 utskott för olika ämnesområden, fackutskott inrättades. Tre år senare, 1974, fick Sverige en ny författning. Parlamentarismens principer skrevs in i författningen och talmannen tilldelades en central roll vid bildandet av regeringar.

Jämviktsriksdag

Olägenheterna med ett jämnt antal ledamöter visade sig ganska snart. Vid riksdagsvalet år 1973 fick de socialistiska och borgerliga blocken 175 riksdagsplatser var. Detta resulterade i att flera beslut i riksdagen kom till med lottens hjälp. Den 10 januari 1975 hölls riksdagens högtidliga öppnande som från och med detta år kallades riksmötets öppnande, i det provisoriska riksdaghuset vid Sergels torg. 1975 års riksmöte varade endast under vårsessionen eftersom riksdagens arbetsår ändrades från att tidigare ha omfattat en vår – och en höstsession till att omfatta en höst – och en vårsession. Den 15 oktober 1975 öppnades således 1975/76 års riksmöte och från och med 1976/77 års riksmöte har kammaren 349 ledamöter.

Fyraårig valperiod

1994 fattade riksdagen två viktiga beslut, dels att valperioden skulle förlängas från tre till fyra år, dels att budgetarbetet skulle effektiviseras. Det senare innebär att budgetåret numera löper på kalenderår samt att budgetpropositionen läggs fram och behandlas under hösten.


Regeringen

Arbetsåret

Ett arbetsår i riksdagen kallas för riksmöte och börjar i mitten av september varje år utom när det är valår. Då hålls riksdagsvalet tredje söndagen i september och den nyvalda riksdagen samlas på femtonde dagen efter valdagen för att välja talman, vice talman och ledamöter i utskott och andra riksdagsorgan. Riksmötet pågår året om, men kammaren gör längre uppehåll i arbetet under sommaren, vid jul och påsk. Därutöver är arbetet inställt vissa veckor jämnt fördelat över året. Arbetsrytmen i kammaren är, när det gäller sammanträden för att fatta beslut (arbetsplenum), ganska ojämn. Frågestunder, interpellationsdebatter och information från regeringen kommer däremot ganska regelbundet under hela året. Partiledardebatter hålls i oktober efter utgången av den allmänna motionstiden, i januari och i samband med avslutningen i juni.

Budgetpropositionen

Senast den 20 september lämnar regeringen sin budgetproposition till riksdagen (utom när det är valår). Kammaren behandlar propositionen i två steg: Först fastställer riksdagen hur mycket pengar som får användas till vart och ett av de 27 utgiftsområden som finns i propositionen samt tar ställning till skatter och övriga statsinkomster. Det är finansutskottet som föreslår dessa ekonomiska ramar efter att de andra utskotten har fått yttra sig. Därefter föreslår varje utskott hur pengarna ska fördelas inom de utgiftsområden som utskottet arbetar med. Kammaren ska fatta beslut om de slutgiltiga anslagen före jul. Till och med den femtonde dagen efter att regeringen lämnat budgetspropositionen får ledamöterna lämna in dels motioner om budgeten, dels fristående motioner som inte har direkt med propositionen att göra. Denna period kallas allmänna motionstiden. Betänkande som behandlar fristående motioner tas upp i kammaren när det passar tidsmässigt.

Övriga ärenden

De flesta frågor som inte direkt berör statens budget behandlas i kammaren från januari till sommaruppehållet. Hur planeringen blir i detalj beror på vilka propositioner regeringen lägger fram och när de kommer, hur många motioner som väcks med anledning av dessa propositioner och hur utskotten planerar och genomför sitt arbete. Vilka propositioner regeringen tänker lägga fram under det närmaste halvåret brukar meddelas när kammaren samlats efter sommar – respektive jul – uppehållen. En proposition som lämnats till riksdagen kommer inte upp i kammaren förrän motionstiden (15 dagar) gått ut och utskottet i fråga hunnit behandla ärendet och skriva och trycka ett betänkande. Under motionstiden diskuteras propositionen i partigrupperna.

Återkommande debatter

I februari varje år hålls en utrikesdebatt som brukar uppmärksammas av diplomatiska kåren och tolkas till andra språk. Debatten inleds med en deklaration från regeringen som läses upp av utrikesministern. Även den brukar finnas i översättning. I april blir det ekonomisk debatt med anledning av regeringens ekonomiska vårproposition med förslag till riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken. Minst en gång om året återkommer konstitutionsutskottets betänkande med granskning av regeringens och de enskildas statsrådens arbete. Det brukar bli i slutet av vårsäsongen. Då hålls i kammaren en granskningsdebatt som kan bli ganska livlig. Granskningen är ett av riksdagens sätt att utöva sin kontrollmakt. Under våren redogör regeringen för verksamheten i EU, vilket också ger upphov till debatt.

Riksdagens utskott

Konstitutionsutskottet
Finansutskottet
Skatteutskottet
Justitieutskottet
Lagutskottet
Utrikesutskottet
Försvarsutskottet
Socialförsäkringsutskottet
Socialutskottet
Kulturutskottet
Utbildningsutskottet
Trafikutskottet
Miljö – och jordbruksutskottet
Arbetsmarknadsutskottet
Bostadsutskottet
Näringsutskottet
EU – nämnden

Riksdag

Folkrepresentation i Sverige (och i Finland) med anor från 1460 – talet (förr ansågs Arboga möte 1435 ha varit Sveriges första riksdag). Fast organisation genom riksdagsordningen 1617 och regeringsformen 1634. Ståndsriksdag med adel, präster, borgare och bönder med främsta uppgift att bevilja anslag (”folkets urgamla rätt att sig beskatta”). Tvåkammarriksdag 1866, enkammarriksdag 1971 med 349 ledamöter (från 1976). Mandatperioden är 4 år (från 1994). Det årliga riksmötet inleds i oktober avslutas i början av juni. Öppnas av kungen varvid statsministern avger regeringsförklaring. Förhandlingarna leds av talmannen. Regeringens propositioner och enskilda ledamöters motioner behan...