Europeiska Unionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning:

1. Framsida
2. Innehållsförteckning
3. Inledning
4- 16. Huvudtext
15. Sammanfattning


Huvudtext:

Styrandeorgan sida 4-8
- Ministerrådet
- Europeiska rådet
- EU- kommissionen
- EU- parlamentet

Nya medlemmar sida 9
- Krav och regler för nya medlemmar

EU:s historia och bildande sida 10
- Om varför EU bildades
- Historiska år och historiska samarbeten

Svenska representanter i EU sida 11
- Hur och när de väljs och vilka de är


Sverige och EU sida 12-14
- Varför Sverige gick med i EU och varför inte tidigare
- Sveriges allmänna inställning till EU

EU, ett europeiskt förenta staterna? sida 15
- Kan EU bli ett Europeiskt förenta staterna, i så fall hur ?

EU:s tre pelare sida 16
- Gemenskaps pelaren
- Utrikes och säkerhetspolitiska pelaren
- Rättsliga och inrikes pelaren




Inledning

Denna EU uppsats kommer bland annat att handla om EU:s bestämmelseorgan, vilka de är och vad de gör. Uppsatsen kommer också at handla om vad som gäller för nya medlemmar i unionen och vilka regler och krav de måste rätta sig efter. Den kommer att handla om vad som gjort EU till den union den är idag och vilka samarbeten som lett fram till EU. Varför och när EU bildades är också en viktig del i uppsatsen. Den kommer att handla om resultatet på de folkomröstningar som både gjort att Sverige tagit steget in i EU och gjort att Sverige inte fått Euron som valuta. Varför Sverige inte blev medlem förrän år 1995 och vad Berlinmuren har att göra med Sveriges sena intåg i EU.

Något som jag alltid undrat över är vad Sverige tjänar på att vara med i EU, då man har hört från EU skeptiker att Sverige får betala många miljarder kronor i avgifter varje år till EU och bara får tillbaka några få. Kan EU komma att bli ett enda land precis som USA, där alla delstater också varit stater förut, alltså om ett europeiskt förenta staterna kan bli verklighet.




Styrande organ

Ministerrådet
Ministerrådet kallas även europeiska unionens råd och ministerrådet har tillsammans med EU-parlamentet mest makt i EU och tar många av de viktigaste besluten.

Ministerrådet är det organ i EU som talar för varje medlemsland och dess regering eller de som styr i landet. De ministrar som är med och röstar i ministerrådet, är ministrar som är valda i olika medlemsland. Det är ministrar från de nationella parlamenten eller riksdagen som det nationella parlamentet heter i Sverige.

En svensk minister i ministerrådet ska företräda och rösta för de svenska intressen som finns i riksdagen och ska inte rösta för EU-parlamentet, precis som alla andra medlemsländers ministrar. En minister i ministerrådet är alltså ansvarig för hela det nationella parlamentet i sitt hemland. Vilka ministrar som är med i ministerrådet beror på vilka frågor som behandlas. Behandlas ekonomi frågor, är det alla ministrar som motsvarar den svenska finansministern, Behandlas miljö frågor är det alla miljöministrar

När ministerrådet fattar beslut kan de rösta om det på tre olika sätt, kvalificerad majoritet, enkel majoritet eller enhällighet.

Kvalificerad majoritet är när ett förslag i ministerrådet måste stödjas av mer än 71 % av rösterna. Rösterna är fördelade efter hur många invånare ett land har. De små länderna är dock något överkompenserade, vilket innebär att de får lite mer röster än de skulle fått om man hade kollat blint på hur många invånare landet har. Så är det för att de också ska ha makt att förändra något i EU och inte bara måste rätta sig efter vad de stora länderna som till exempel Frankrike tycker.

Kvalificerad majoritet används till exempel vid ärenden gällande diskriminering, miljö, konkurrenspolitik och socialpolitik.

När ministerrådet använder enhällighet eller enkel majoritet eller någon av dessa sätt har varje land en röst var. Enkel majoritet innebär att förslaget som röstas om måste ha mer än 50 % av rösterna i ministerrådet för att drivas igenom och används vid alla övriga områden som man inte röster med kvalificerad majoritet eller enhällighet.

Enhällighet innebär att alla länder måste tycka att förslaget är en bra idé och tycker de inte att förslaget är en bra idé kan varje land rösta ner förslaget. Enhällighet används mest i frågor gällande social trygghet för arbetstagare, kultur, asylpolitik och polis och straff ärenden


Ministerrådets huvuduppgifter:

• Ministerrådet antar tillsammans med EU-parlamentet ny lagar som lagts fram av EU-kommissionen
• Ministerrådet försöker samordna alla medlemsländers ekonomiska politik
• Ministerrådet har hand om all utrikeskontakt
• Ministerrådet förhandlar med andra länder som inte tillhör EU, de förhandlar även med andra unioner
• Ministerrådet godkänner också varje år EU:s årliga budget ihop med EU-parlamentet

Europeiska rådet
Europeiska rådet håller toppmöten 1-2 gånger om året. De hålls nu mera bara i Bryssel i Justus Lipsius byggnaden och hålls för att ta de allra viktigaste besluten i EU till exempel om utvidgning och nya grundlagar. De som är med i Europeiska rådet är samtliga länders regeringschefer, till exempel Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt. EU-kommissionens ordförande och EU-parlamentets talman är också med i Europeiska rådet.



EU-kommissionen
Det finns cirka 25 000 arbetare eller tjänstemän i EU-kommissionen som arbetar som till exempel tolkar, kontorspersonal och experter inom olika områden. De är uppdelade i departement precis som en regerings departement och de departementen kallas generaldirektorat (DG).

Tjugo av kommissionens tjänstemän kallas kommissionärer, de är politiker från olika medlemsländer. Kommissionärerna har stor makt i EU:s politik, det är de som lägger fram alla förslag om lagar eller dylikt, som ministerrådet och EU-parlamentet sedan ska diskutera och fatta beslut om. EU-kommissionen kontrollerar även om de lagar som ministerrådet och EU-parlamentet fattat beslut om blir genomförda, tillsammans med EG-domstolen.

Kommissionärerna är alltså de som är ”chefer” i EU- kommissionen och varje medlemslands kommissionär väljs av medlemslandets regering i samarbete med europeiska rådet och är alltså intedirekt folkvalda. EU-parlamentet, som är folkvalt, måste dock godkänna kommissionärerna och välja en ordförande som ska leda kommissionen i dess fem år långa mandatperiod.

Kommissionen tillkom redan på 1950-talet när medlemstalet i unionen bara var sex stycken. Om varje land bara skulle ha en kommissionär, som nu, så ansåg man att de skulle bli för få. Då kunde de största länderna som Tyskland ha två kommissionärer. Det ändrade man ju mer länder som gick med och i framtiden kommer antagligen inte alla länder kunna ha en kommissionär varje mandat period utan man kommer att få turas om, då det redan nu pratas om att det är för många kommissionärer

EU-kommissionens huvuduppgifter är alltså att:

• Föreslå nya lagar som sedan ministerrådet och EU-parlamentet ska bearbeta
• Ansvara för att ministerrådets och EU-parlamentets beslut blir genomförda
• Föreslå nya politiska riktlinjer och handelsprogram


EU-parlamentet
De som sitter i EU-parlamentet väljs i allmänna val, vilket betyder att det är den institution i EU som ska representera alla EU:s 496 miljoner medborgare. EU-parlamentet kan på många sätt jämföras med den svenska riksdagen. EU-parlamentet röstar på förslag som lagts fram av EU kommissionen och Sveriges riksdag röstar om förslag som lagts fram av den svenska regeringen.

EU-parlamentet har fått mer och mer makt genom åren och när EU kommer att anta en ny grundlag som säger att folket ska få bestämma mer och få mer makt i EU, kommer den makten till största delen hamna hos EU-parlamentet, just eftersom det är folkvalt. EU-parlamentet är redan nu nästan alltid med och fattar beslut eller godkänner saker som andra institutioner gjort, många experter tolkar det som att EU vill vara ett föredöme när det gäller demokrati, vilket de också sagt i olika tal som bland annat EU-parlamentets talman hållit.

Nu anser man dock att demokratin i EU-parlamentet inte fungerar helt som den borde. De två partierna EPP-ED och PES i EU verkar utåt sett som två helt olika partier, men det har nu kommit fram att dessa partier till stor del samarbetar i EU-parlamentet för att kunna bli en majoritet. Detta leder till att det inte finns någon slagkraftig opposition, vilket det ska finnas i en bra demokrati.

I det allmänna valet till EU-parlamentet kan varje enskild medborgare i EU rösta till om han eller hon är över arton år. Antalet procent svenskar som har röstat till EU-parlamentet är lågt om man jämför med till exempel det svenska riksdagsvalet. Procenten brukar ligga någonstans runt 38 procent till EU-parlamentet och i riksdagsvalet någonstans över 80 procent (valet 2006 var det c:a 81,99 % som röstade).

EU-parlamentets huvuduppgifter är att:

• EU-parlamentet godkänner varje år EU:s budget ihop med miniaster rådet
• Kontrollera om kommissionen och EU:s andra institutioner sköter sig
• Byta ut kommissionen om de anser att den inte sköter sitt jobb
• Välja en EU-ombudsman som tar emot klagomål från alla som bor i EU
• Fatta beslut tillsammans med ministerrådet

EU-parlamentet utser även en talman som ska leda EU-parlamentet i två och ett halvt år. Hans huvuduppgifter är att leda EU-parlamentet i kammaren så att arbetet där går framåt och representera EU-parlamentet i till exempel Europeiska rådet.

EU-parlamentets nuvarande talman valdes i januari 2007 och heter Hans-Gert Pöttering och är från tysklands parti CDU. CDU är ett kristdemokratiskt parti och finns i princip hela Tyskland. Hans-Gert Pöttering har varit EU-parlamentariker sedan 1979 och partiledare för den konservativa partigruppen EPP-ED i EU sedan 1999.



Nya medlemmar

Om ett land vill komma med i EU måste de följa vissa regler och uppfylla vissa krav, denna samling regler och krav kallas Köpenhamnskriterierna. Det finns tre huvudregler som man utgår ifrån, men dessa tre är bara en sammanfattning av en 80 000 sidor lång lagtext.

De tre huvudreglerna är:

• Att man ska vara politiska demokrater. Det får alltså inte förekomma politiskt förtryck eller att en man eller kvinna bestämmer avgörande saker i landets politik. Det innebär också att det ska finnas ett valt parlament med en demokratiskt utsedd regering

• Att landet måste ha ett grundläggande rättsäkerhetssystem, där någon inte får utsättas för tortyr eller sättas i fängelse utan rättegång

• Att landet måste ha en fungerande marknadsekonomi som liknar Västeuropas och helst ha samma valuta. Landet måste också kunna bevisa att de kan klara av den ekonomiska konkurrens som landet utsätts för när alla EU länder fritt kan exportera varor in i landet.


EU har i officiella möten sagt att alla länder som uppnår eller följer dessa regler är välkomna att ansöka till EU.

År 2004 ökade medlemsantalet med hela 10 länder. Det är den största ökningen i EU:s historia och betyder väldigt mycket för EU:s inflytande i hela världen. Många i EU har stött utvidgnings processen, då den har hjälpt till att ena väst och öst Europa som ofta har haft konflikter mellan varandra.
Sedan utökningen kan dock inte alla länder utrycka sig i alla frågor eftersom det skulle ta för mycket tid, nu kommer istället länder som tycker likadant att utrycka sig tillsammans. Sverige kan sedan den stora utvidgningen också driva sin Östersjö politik mer aktivt då länder jämte Östersjön nu måste rätta sig efter vad EU tycker.



EU:s historia och bildning

Kol och stålunionen
Fösta initiativet till det EU vi har idag tog den dåvarande franska utrikesministern Robert Schuman år 1952 då han var med och bildade Europeiska kol och stål gemenskapen (EKSG) eller kol och stålunionen. Huvudanledningen till bildningen var att förhindra krig mellan Europas länder. Ett bra sätt att förhindra det på var att samarbeta om produktionen av kol och stål, som var de viktigaste materialen om man skulle rusta till krig eller göra vapen. De sex länder som först var med i samarbetet var Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Belgien.

Europeiska ekonomiska gemenskapen
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) är just som namnet antyder en
ekonomisk gemenskap, som innebär att man skall kunna exportera varor till ett annat land i gemenskapen utan att behöva betala tull. Man skulle också kunna resa fritt till andra medlemsländer i gemenskapen, det vill säga utan en massa pass kontroller.

Euratom
Vid sidan av EKSG och EEG bildades även Europeiska samarbetet kring kärnkraft, detta samarbete kallas ”Europeiska atomenergi gemenskapen” och förkortas Euratom. Euratom bildades 1957 och är egentligen en internationell organisation och inte en del av EU, men det är bara medlemsländer i EU som är med där och Euratom är även djupt integrerad i EU, så man tog med Euratom tillsammans med EKSG och EEG när man bildade Europeiska gemenskaperna (EG).
Europeiska gemenskaperna innehåller alltså EKSG, EEG och Euratom.

EU
Europeiska gemenskaperna utvidgades genom Maastrichtfördraget och blev till den Europeiska union Sverige är medlem i idag. Maastrichtfördraget innebar inte bara en ändring av namnet från gemenskap till union, med allt vad det innebär, utan också att man införde Euron som en gemensam valuta och införde pelarstrukturen som delade EU:s politik i tre områden. På Maastrichtfördraget fastslogs även att subsidiaritetsprincipen skall gälla, vilket innebär att beslut skall fattas på lägsta möjliga nivå. Genom Maastrichtfördraget bytte även EEG namn till bara EG, så nu kan EG både betyda de forna europeiska gemenskaperna och europeiska gemenskapen.

EU tog år 2002 bort samarbetet kring kol och stål ur EG-fördraget, då man tyckte att det inte var så viktigt längre, jämfört med alla andra områden.



Svenska representanter i EU

EU-parlamentets ledamöter är några av Sveriges representanter i EU. Sveriges och alla andra medlemsländers ledamöter väljs vart femte år och väljs samtidigt i alla EU:s medlemsländer. Från och med år 2004 den 13 juni är 19 av de 732 stycken ledamöterna svenska.

Hur många mandat platser olika partier får av dessa 19 stycken svenska, beror precis som i det svenska riksdagsvalet på hur många procent av rösterna de får. Får ett svenskt parti 25 % av rösterna får de 25 % av de 19 platser som Sverige har. Även här gäller fyra procent spärren, då inget parti under fyra procent av rösterna kan få komma med.

Det finns inte bara svenska representanter från EU-parlamentet utan också från övriga institutioner i EU. I ministerrådet deltar en minister från varje medlemslands regering, denna minister blir då en representant för Sveriges regering.

I kommissionen finns också representanter. Det finns en kommissionär från varje land, totalt 27 stycken efter att Bulgarien och Rumänien fått tillsätta en var nu i år. Denna kommissionär väljs av det egna landets regering och godkänns av EU-parlamentet, men får inte under några omständigheter ta instruktioner från den svenska regeringen. EU-kommissionärerna jobbar alltså helt för EU-kommissionen. Sveriges kommissionär har sedan år 2004 varit Margot Wallström och hon har lyckats bra i EU och har också utvalts till vice kommissionsordförande efter José Manuel Barroso.

Fler svenska representanter i EU

I EG-domstolen finns en domare förslagits av den svenska regeringen.
I Revisionsrätten är en ledamot föreslagen av den svenska regeringen
I Regionkommittén deltar 12 svenska kommun- och landstingspolitiker.
I olika kommittéer deltar 12 företrädare för svenska arbetsgivare och arbetstagare samt från andra intressen.



Sverige och EU

Folkomröstningarna
Den 13 november år 1994 var det folkomröstning om Sverige skulle gå med i EU eller inte. Valdeltagandet var högt, 83,3 %, men det var jämt mellan ja och nej rösterna. 52,2 % ja röster mot 46,9 % nej röster låter ganska avgörande, men det starka motståndet visas ändå ganska tydligt. Den förste januari 2005 blev Sverige medlem i EU, efter en ändring i grundlagen, ett godkännande av riksdagen och ändringar av lagar som nu gav beslutsrätt till EU i vissa frågor.

Några år senare, den 14 september 2003, hölls en till folkomröstning om Sverige skulle införa Euron som valuta. Svaret i folkomröstningen blev ett klart nej, 55,9 % nej röster mot 42,0 %. Denna folkomröstning var valdeltagandet något lägre, men fortfarande högt, 82,6%. Den höga procenten röstande visar att EU frågan berörde och berör svenska folket väldigt mycket. Att en så stor del som 55,9 % röstade nej, anser många forskare i frågan att svenska folket inte bara sa nej till euron, utan också till hela EU. Man anser också att om man skulle göra om valet 1994, då man röstade om Sverige skulle bli medlem i EU, år 2010 istället, skulle man få ett helt annat resultat och det skulle antagligen bli en ganska liten seger till nej sidan och Sverige skulle aldrig bli medlem i EU.

Efta
Efta, som står för ”European Free Trade Association”, är en organisation som grundades 1960. Sverige var i högsta grad medverkande när man utvecklade den tillsammans med Danmark, Storbritannien, Norge, Portugal, Schweiz och Österrike. Avtalet som huvudsakligen gjorde Efta bildningen möjlig var Stockholmsavtalet som skrevs under i Stockholm. Även Finland kom med ett år efter att Efta bildats. Man kan säga att Efta var en handelsorganisation där man bara samarbetade ekonomiskt och inte med politisk inblandning till skillnad från EU. Huvudanledningen till bildningen av Efta var att man ville skapa fri handel av industriprodukter mellan medlemsländerna.

Idag består Efta bara av fyra länder, Norge, Schweiz, Island och Liechtenstein, alla andra länder som var med förut har lämnat Efta för att gå med i EU istället. Efta gjorde dock ett frihandelsavtal med EG 1972-1973, så Efta länderna kan även de handla fritt med EU länderna idag.

Sveriges väg in i EU
Under 1950 talets ekonomiska expansion, hade Sverige noga koll på andra marknader och speciellt europeiska. Man lämnade år 1961 in ett associerings avtal till bland annat europeiska kol och stål unionen, det avtalet gick ut på att man ville samarbeta mera, men inte bli medlem. Detta blev det ingenting av då den dåvarande franska utrikesministern satte stopp för framförallt Storbritanniens ansökan om medlemskap och eftersom Sverige ansökte på samma gång blev det aldrig några riktiga förhandlingar.

Sveriges andra ansökning kom redan 1967, denna ansökning var mer öppen för förhandling och hade bara några enstaka förbehåll. Den franska utrikesministern satte stopp också denna gång, då Storbritannien även denna gång ansökte samtidigt.

Storbritanniens tredje försök kom år 1973, men då hade EU börjat samarbeta mer politiskt och blivit så överstatligt, att Sverige tyckte att deras neutralitet skulle ifrågasättas om de gick med eller visade sig ha när kopplingar till gemenskapen. En av orsakerna till att frihandelssammanslutningen mellan EG och Efta kom år 1973 var att Sverige hade bestämt sig för att inte ansöka till EG igen då.

När berlinmuren föll år 1989 var det inte så spänt om Sverige skulle gå med i EG eller inte. Lite längre fram år 1991, då kalla kriget var slut och Sovjetunionen hade kollapsat, kom Sveriges fjärde försök att samarbeta med EU och denna gång ansökte man om fullt medlemskap. År 1991 var det dags och Sveriges statsminister lämnade över en medlemsansökan. Den 1 januari 1995 var det färdig diskuterat och Sverige fick medlemskap i EU tillsammans med Österrike och Finland.

Sverige, ett nettoland
Sverige betalar varje år in drygt 25 miljarder kronor till EU i EU avgift. Av dessa 25 miljarder kommer ungefär 10 tillbaks i form av bidrag, främst som jordbruksbidrag och regionalstöd. Vi förlorar alltså ungefär 15 miljarder kronor till EU varje år, de pengarna går till EU och andra länder, men också till forskning där Sverige kanske är med eller i alla fall tjänar på det som det forskas om. Att Sverige betalar in mer än vi får tillbaks beror på att vi anses som ett rikt land och att andra länder anses behöva pengarna mer än vi.

Land: Avgift: Återflöde:
Belgien 4156 2051
Tjeckien 1035 1315
Danmark 2193 1454
Tyskland 20501 12086
Estland 130 293
Grekland 1834 6809
Spanien 9800 12823
Frankrike 16636 9860
Irland 1482 2421
Italien 13507 10770
Cypern 153 229
Lettland 155 395
Litauen 234 791
Luxemburg 217 178
Ungern 783 1825
Malta 50 142
Nederländerna 6131 2113
Österrike 2209 1808
Polen 2446 5275
Portugal 1378 3612
Slovenien 279 398
Slovakien 401 686
Finland 1560 1256
Sverige 2698 1550
Storbritannien 12381 8158

En tabell som visar länders avgifter och återflöden i EU


Skeptisk till EU?
Man kan säga att Sveriges allmänna inställning till EU är skeptisk. Det var den redan när man gick med i EU 1995, anledningen är att många i Sverige, främst på landsbygden och i glesbygden, tycker att många viktiga beslut fattas så långt bort ifrån dem och de kan inte påverka så mycket. Nästan alla viktiga beslut i Sverige fattades redan då långt bort i Stockholm eller Göteborg och när EU mer och mer börjar likna ett land börjar ett starkt motstånd växa i speciellt norra delen av landet.



EU, ett europeiskt förenta stater?

EU är nu, som man kunnat läsa i uppsatsen en löst sammansatt grupp av länder, som samarbetar politiskt och ekonomiskt, men EU börjar mer och mer se ut att i framtiden bli som ett Europeiskt förenta stater.

Olika symboler för EU
EU har en egen flagga, den är helt blå med 12 gula stjärnor i en ring i mitten.

De tolv gula stjärnorna symboliserar helhet och inte minst används siffran tolv i den katolska kyrkan som fullkomlighetens och helighetens tal. Cirkeln står för sammanslutningen eller samarbetet i EU.

EU har en egen nationalsång, den är tagen ur Ludwig von Beethovens nionde symfoni, ”Song of joy” eller ”Glädje sången”. Beethoven gjorde detta musik stycke till Friedrich von Schillers dikt ”Till glädjen”.

EU har en nationaldag eller Europa dagen som den kallas i svenska almanacker, den firas till minne av en viktig historisk händelse som de flesta nationaldagar, nämligen Schuman deklarationen, som lades fram då nationaldagen firas idag, nämligen den 9 maj 1950.

Den kanske viktigaste symbolen i EU är nog ändå Euron som är EU:s valuta. Euron tillkom redan år 1979 då dåvarande ”Europeiska ekonomiska gemenskapen” införde ECU. En Euro är i dagens valutakurs värd c:a 1,41 dollar eller c:a 9,16 svenska kronor.

Dessa symboler är ett stort steg på väg mot att EU blir som ett europeiskt förenta stater, men än är det mycket kvar om EU ska bli ett land.






EU:s tre pelare

Man brukar beskriva EU som ett tak som hålls uppe av tre pelare, gemenskapspelaren, utrikes och säkerhetspolitiska pelaren och rättsliga och inrikes pelaren.

Gemenskaps pelaren
Gemenskaps pelaren är forna EG med alla de politik områden som var med där, till exempel jordbrukspolitik, handelspolitik, miljöpolitik och forskningspolitik. När Maastrichtfördraget trädde i kraft utökades dock politik områdena i EG-fördraget och nya politik områden som industri politik, kulturpolitik och konsumentpolitik tillkom.

Utrikes och säkerhetspolitiska pelaren
Denna pelare handlar om försvarspolitik och utrikespolitik. Samarbetet om dessa frågor har ökat med åren, från början fanns inget samarbete överhu...