EU

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Bakgrund

1957 så undertecknades Romfördraget av Italien, Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Frankrike och Västtyskland. Man ville genomföra en gemensam europeisk marknad för att underlätta ekonomiskt samarbete.
Organisationen kallades EEC, European Economic Community.
Tio år senare införde de gemensam tull, ingen av medlemsländerna hade egna tullar utan EEC hade en gemensam tull mot omvärlden. Några år senare så kom man överens om en gemensam jordbrukspolitik.

1967 så förhandlade Sverige om medlemskap, men när våran neutralitet var ett hinder avbröt man försöken.
Storbritannien, Irland och Danmark blev medlemmar 1973 men då byttes namnet till EG – Europeiska Gemenskaperna. Den infattar också samarbete om kol, stål och atomenergi.
I början av 80 – talet så blev Grekland, Spanien och Portugal medlemmar. 1993 så bytte organisationen namn igen till EU – Europeiska Unionen. 1995 så blir Sverige, Finland och Österrike medlemmar. Efter det har EU nu 15 medlemsländer.

Medlemsländer

1957 – Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Västtyskland

1973 – Storbritannien, Danmark och Irland

1981 – Grekland

1986 – Spanien och Portugal

1990 – Tyskland (Östtyskland)

1995 – Sverige, Finland och Österrike

Symbolen

EU: s symbol är deras flagga. Flaggan är blå med 12 gula stjärnor i en cirkel. Flaggan har de tagit från Europarådet, stjärnorna kommer inte från antalet medlemsländer som en del tror utan antalet är bara för att det ska bli symmetriskt.

Ministerrådet

Ministerrådet ligger i Bryssel och är EU: s högsta beslutande organ. Den består av ministrar från alla medlemsländer.
Ministrarna beror på vilken fråga man diskuterar.
EU:s finansministerråd EKOFIN är det organ som fattar alla beslut om ekonomiska - och finansiella frågor. Där deltar alla EU: s finansministrar.

Ministerrådet har sista ordet och avgör lagförslagen som Kommissionen föreslagit.
Besluten fattas genom omröstning med enkel majoritet, kvalificerad eller enhälligt. Varje land har rösträtt i förhållande till antalet invånare.

Kommissionen

Kommissionen finns också i Bryssel. Det är EU:s utövande organ och består av 20 ledamöter, två från vart och en av de fem största medlemsländerna, och en från varje av de tio övriga.
Ledamöterna arbetar inte för deras länder utan för hela EU. Arbetet är uppdelat i 23 generaldirektorat, som ansvarar för var sitt sakområde.
Besluten fattas med enkel majoritet.
Kommissionen tar initiativ till ny lagstiftning. De granskar resultaten av deras tidigare beslut. De lämnar också rapporter till rådet om den ekonomiska utvecklingen i medlemsländerna.

Parlamentet

Parlamentet sammanträder i Strasbourg och har sitt sekretariat i Luxemburg. Det är EU: s rådgivande organ och består av ledamöter som väljs genom allmänna val i medlemsländerna för en fem års period.
Det finns 626 ledamöter som väljs av folken i medlemsländerna. Tyskland har flest, 99, Sverige har 22.

Parlamentet har 12 permanenta utskott och ett antal varierande utskott där arbetet förbereds. Parlamentets ställning har stärkts genom Enhetsakten men det har inte samma inflytande som de nationella parlamenten.

Domstolen

Domstolen ligger i Luxemburg och är högsta uttolkare av EU – fördragen. Domstolen består av 13 domare och 6 generaladvokater och de utses av medlemsländerna.
Domstolen avgör tvister om EU:S lagar och fördrag mot eller mellan medlemsländer, enskilda personer och företag och mellan EU och medlemsländerna. De tar beslut över nationell lagstiftning och besluten kan inte överklagas.

EMU

Vid EU mötet i Maastricht så kom man fram till att man skulle skapa en monetär union som gäller pengar och ekonomi. Den fick heta EMU European Monetary Union.
Om ett land vill vara med i EMU så måste landet klara vissa inträdesprov som kallas konvergensregler. Kraven är ungefär budgetunderskott, statsskuld, inflation och räntor. Sverige klarade inte proven.
Alla länder som ville vara med skulle ha en gemensam valuta, euro, en gemensam bank och en gemensam penningpolitik. 1999 så låser medlemmarna i EMU sina valutor i förhållande till euron. Man kan använda sin valuta tills år 2002, då blir eurosedlarna och euromynten de enda som gäller.

Maastrichtfördraget

1991 i Maastricht så hade medlemsländerna inom EG nått en överenskommelse om att upprätta en europeisk union – EU. Det kallades - fördraget om Europeiska unionen eller Maastrichtfördraget.

Egna slutsatser

Jag tycker det finns många för och nackdelar med att vara med i EU. För det första så tycker inte jag att vi hade råd med att betala så mycket för att vara med när vi redan har så stor statsskuld. Risken för smuggling blivit större eftersom man inte måste tulla och det är större risk att folk börjar använda knark och dricka smuggelsprit.

Men ändå så kanske inte vi skulle haft råd med att vara utanför alla andra länder eftersom vi är omringade av länder som är med i EU, t ex. Danmark och Finlan...