Macbeth

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

”När vi flyr från ödet, flyr vi rakt in i det”
Ett skotskt ordspråk som lätt beskriver ett av de faktum Macbeth försöker rubba. Temat i dramat kan ses på olika sätt. Är det otur, maktlystnad, välvilja eller ondska som gör Macbeth till den tragiska, mordiska, trångsynta och egotrippade personlighet som det visas att ha på falligt honom i slutet av dramat.

Macbeth är en beundrad och slagkraftig tragedi där en liten personlighet med svag karaktär tvingas till dåd som han psykiskt inte klarar av. Där en man som försöker göra sin kvinna till lags ger bort sin skäl i ödets händer. Med alla möjliga medel försöker han undkomma, han har sitt facit i handen, han har alla fakta som kan ges, men han ser inte hur ngt skulle kunna hända, han blir blind av maktlysten och kan inte tyda det som skulle kunnat rädda hans och lady Macbeths liv. Macbeth kan inte se hur alla hans handlingar gör det som ödet en gång sagt till honom, alla hans handlingar gör att ödet får sin förutspådda plan att gå i lås, och att de små snedstegen som egentligen inte kan ha varit meningen blir en liten fluga i den skotska historien istället för ett stort mörkt hål.

Macbeth gjorde sina misstag, han såg sina chanser och tog dem, och att allting inte gick helt smärtfritt kan knappast anses som otur, eftersom han viste vad han gjorde. Han hade en tanke och ett motiv i sitt agerande, otur skulle det vara om han utan ett finger med i spelet hade råkat ut för samma öde, men om så fallet hade varit hade han inte blivit kung av skotland, inte vi det tillfället i alla fall.

Att en duktig fältherre som just blivigt utnämnd till jarl i en del av skotland, skulle bli så tagen av maktens krafter att han känner sig manad att få ned kung Duncan från tronen, helt omöjligt är det ju inte, men mer troligt skulle vara om Lady Macbeth, som sedan länge känt doften av hur det skulle smaka att vara drottning. Hon tar sin chans och använder sin man, mer som docka än som människa, för att få igenom sin stora dröm och önskan i livet, och utan samvete och med tankarna bara kring sin titel, ser hon till att hennes man gör det som krävs.

Det är Lady Macbeth som är hjärnan och Macbeth lyder hennes minsta vink, som en hund följer han hennes önskningar och befallningar, det var hon som övertygade Macbeth till mordet på Duncan, det var hennes önskning, inte hans men han fick betala ett högre pris än han kunde förutse.
Lady Macbeth är en manipulerande och dominant personlighet, han vet vad hon vill och ingenting kan komma i hennes väg, som i akt 3 scen 2
Citat ”Ack, min gemål, låt dina dystra blickar klarna upp, var glad och ljus ikväll bland dina gäster” Slut citat.

Macbeth och Lady Macbeth har stora problem med skuldkänslor och ångest, om dessa problem hade tagit upp dem i mellan istället för att de sopades under mattan och där låg och växte tills båda blir från vettet av ångest och depression. Jag är inte övertygad om att historien hade fått ett lyckligt slut, men jag är helt övertygad om att Lady Macbeths självmord skulle gått att undvika.

Man kan från det jag skrivigt tro att jag skyller på Lady Macbeth, så är inte fallet. Jag anser att det som hände Macbeth är häxornas fel, de är i alla falla dem som jag . Om dessa inte hade kallat till sig Macbeth och berättat om hur han skulle bli kung skulle aldrig paret Macbeth kommigt på tanken att genomföra mordet på kung Duncan.

Frågan är då vad Häxorna tjänar på att leka med andras liv, att få människor galna och olyckliga? På den tiden dramat utspelar sig trodde man på häxor och övernaturliga krafter, men när Shakespeares skrev dramat och än idag när vi ser pjäsen försöker det bevisas att häxorna finns? Försökte Shakespeare ge oss tro att häxor finns när varje sen som häxorna visar sig i har blåst, mörker, blixtar och regn?

Ett skådespel är det som har skrivits, det vet vi. Men är det troligt att människorna ska köpa att häxorna kan se in i framtiden, eller är blir det de säger värklighet bara för att de säger det? När jag ser häxorna ser jag de värsta skvallertanterna som historien skådat, de hör ett ryckte, en duktig fältherre, en plats som jarl har öppnats, det ända de gör är att lägger sig i andras liv, analyserar och tänker ut vad som skulle hända om denna berömda Macbeth skulle mörda kung Duncan… Där ser vi hur häxorna har sett in i framtiden, om dessa aldrig brytt sig om att kalla till sig Macbeth, skulle han då blivigt kung? Troligen inte. Hans öde var inte att bli kung vid det tillfället på det sättet, det var aldrig meningen att Macbeth skulle döda Duncan, men med ens att det skedde, måste Macbeth stoppas, han har tagit ödet i egna händer och det han gör skulle egentligen aldrig ske och det måste ställas tillrätta igen, men inte ens ödets gud har makt nog att ändra det förgångna, så ödet får lägga om sina planer, ta en omväg för att få ordning på skotlands framtid.

Det som sker vid detta stadium av dramat, när alting börjar spåra ut för Macbeth, då vänder han sig till häxorna igen, dessa ger honom en ny spådom som stiger honom åt huvudet. I Akt 5. Scen 3. Får vi höra:
Citat ”Ej mer om sådant! Låt dem alla fly!
Förr`n Binhams skog mot Dunsinan gå fram,
Når skräck mig icke. Den pojken Malcolm?
Är han ej född av kvinna?” Slut citat.

Macbeth har blivigt inbillad att ingen kan komma åt honom, en skog kan inte börja gå och det finns ingen man som inte är född av kvinna, det är bara när det inträffar som han kan ryckas från tronen. När sedan det otänkbara inträffar, Binhams skog börjar gå och Macbeth blir störtad ur tronen av en man som inte föddes av kvinna, utan i kejsar snitt.

När Ma...