MS

15697 visningar
uppladdat: 2002-02-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
MS står för Multipel Skleros, rakt översatt till svenska blir det ”många ärrhärdar” men för att bättre förstå vad det handlar om kan vi skriva ”många skadeställen”. Namnet syftar på att det vid MS uppstår en sorts förhårdnader, s k plack, på olika ställen i det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). Men nu tar vi det från början:

MS är en autoimmun sjukdom, med det menas att sjukdomen beror på att immunförsvaret av någon anledning reagerar fel och börjar angripa den egna kroppen. Vid MS är det en speciell sort T-celler som blir knasiga och börjar angripa det centrala nervsystemet istället för inkräktande bakterier. Närmare bestämt är det myelinet, det skyddande fetthölje som finns runt de utåtlöpande nervtrådarna som de ger sig på. Myelinet ”skalas av” och bryts ned. Utan myelinet kan inte nervimpulserna fara runt som de brukar göra utan det uppstår en störning och sedan en liten, lokal inflammation. När inflammationen gått ner bildas en förhårdnad, ett plack.

Inflammationerna uppkommer lite här och där till synes helt slumpmässigt och MS kan därför ge väldigt olika symtom. Om du t ex får en inflammation på ett visst ställe i ryggmärgen rubbas kanske signalerna till känseln på handens ovansida. Får du en inflammation en liten bit längre ner råkade den nervtråden kanske styra musklerna i högerben och du drabbas av förlamningssymtom. Om en inflammation drabbar hjärnstammen kan talförmågan påverkas radikalt och drabbas lillhjärnan kan du få balansrubbningar. Men uppstår inflammationen i en mindre känslig del av centrala nervsystemet känner du kanske inte av några symtom alls. Så olika kan det alltså vara.

Ett vanligt första symtom på MS är att man får en inflammation på synnerven. Man får det oftast bara på ena ögat och man känner av det som en dov värk på baksidan av ögat och att färgseendet och synskärpan blir sämre. Symtomen försvinner vanligtvis efter en vecka men ibland blir färgseendet sig aldrig riktigt likt igen. Ett mycket vanligt symtom (nästan alla MS sjuka har någon gång drabbats) är känselstörningar av olika slag. T ex kan det sticka och pirra i armar och ben ungefär som när man råkat ligga på armen en hel natt eller så kan ett visst hudområde eller en hel kroppsdel domna bort och känseln nästan försvinna.

Förlamningssymtom av olika grader är också vanligt vid MS. Eftersom nervbanorna är skadade får signalerna från hjärnan svårt att komma fram och musklerna vill inte lyda. Av samma orsak är det ganska vanligt att MS sjuka får inkontinensbesvär, dvs de kissar lätt på sig. Svaghet och trötthet är andra vanliga symtom. Man talar om en speciell MS-trötthet som är mer extrem än trötthet hos friska människor. Det är en trötthet utan några som helst energireserver och enkla saker som att ta sig upp ur sängen kan bli outförbara projekt. Längre fram i sjukdomsförloppet kan man också drabbas av psykiska symtom.

MS är en sjukdom som går i vågor. Efter en period med kraftiga försämringar kan det komma en period då man överhuvudtaget inte märker att man är sjuk. De sjuka perioderna kalls för skov och det är då inflammationen på nervtråden är akut. Skoven kommer i snitt vartannat år. Om det efter inflammationen bildas ett ärr, ett plack, kan man få bestående problem och alltså stegvis bli sämre för varje skov. Men ungefär 2/3 av alla skov går tillbaka helt utan att lämna bestående men. En person kan alltså ha MS och under skoven vara riktigt dålig men däremellan känna sig helt frisk. Ca 20-30 % av alla sjuka har denna godartade form av MS hela livet. Det har visat sig vid obduktioner att många har så lindriga besvär att diagnosen MS aldrig ställdes under deras livstid. Studier bland de som fått diagnosen MS visar att efter 15 års sjukdom kan över 30% ännu arbeta som de alltid gjort. Medan 1/3 är så svårt handikappade att de är beroende av personlig assistent och rullstol. Det är dock väldigt ovanligt att MS leder till kortare livslängd.

I Sverige har ungefär en promille av befolkningen MS. Det är dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män fast kvinnor drabbas oftast lindrigare. På den lilla kartan här under ser man hur sjukdomen är spridd över världen. Risken att få MS är allra störst på Orkneyöarna norr om Skottland där över tre promille av befolkningen drabbas.
Just att det är så stora skillnader för risken att drabbas
beroende på var man bor hjälper forskarna att komma
underfund med orsaken till varför man får MS.
Detta är nämligen ännu något av ett mysterium.

Sjukdomen är inte alls smittsam och inte heller direkt ärftlig, men 20% av alla MS sjuka har en nära släkting (mamma, pappa eller syskon) som också har sjukdomen. I ett enäggstvillingpar där den ena har MS är risken för den andra tvillingen (som har exakt samma genuppsättning) att drabbas av sjukdomen drygt 30%. I ett tvåäggstvillingpar (där genernas likhet är lika stor som hos två vanliga syskon) är motsvarande siffra 2%. Om man jämför med den svenska ”normalrisken” som är 0,1% kommer man fram till att generna alltså spelar roll även om sjukdomen inte är ärftlig i vanlig betydelse.

Antagligen är det så att vissa gener gör en mer mottaglig för sjukdomen. Faktumet att sjukdomen är så koncentrerad till vissa delar av jorden och i princip inte existerar på andra håll, samt studier av folkgrupper som flyttar från en del av jorden till en annan, tyder på att miljöfaktorer också är en del av orsaken till MS. Forskarna har inte kunnat bevisa något men de misstänker att någon form av virus kan vara den utlösande faktorn till en MS sjukdom. De tror också att MS är ett resultat av många olika faktorer som kombineras med varandra.

Eftersom man ännu inte vet orsaken till MS finns det inte heller något botemedel. Men det finns både bromsmediciner som minskar antalet skov och många olika sätt att behandla och dämpa akuta skov. Ett sätt som är populärt i Sverige är att ge en hög dos kortison intravenöst, rätt in i blodet, under ett par dagar. Det dämpar skovet men ger ofta biverkningar som sömnsvårigheter eller väldig upprymdhet. Något som alltid har stor betydelse vid MS behandling är sjukgymnastik, särskilt för personer som får muskel- eller balansstörningar. Vid MS är det särskilt viktigt att försöka hålla sig i så bra form som möjligt och hålla igång mus...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: MS

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-03-30

    men du har skrivit av en lärob

Källhänvisning

Inactive member [2002-02-07]   MS
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1051 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×