MS-Multipel skleros

1 röster
26720 visningar
uppladdat: 2002-01-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vad är MS?

MS eller Multipel skleros är en kronisk neurologisk sjukdom och är i Sverige och flera andra länder den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelse hinder hos unga vuxna. MS påverkar den vita delen av det centrala nervsystemet och finns med en hela livet om man en gång fått diagnosen. Multipel skleros är latin och betyder ”många ärrhärdar” och fick sitt namn utav Jean-Marie Charcot-en legendarisk neurolog som var verksam i Paris på 1860-talet. Charcot hade vid obduktioner utav MS sjuka iaktagit att det kunde förekomma små hårda ärr i hjärnan och i ryggmärgen ,ärren kallades för plack. Charcot drog slutsatsen att vissa återkommande och sinsemellan olika symtom kunde orsakas utav placken, och därmed så hade Charcot identifierat MS sjukdomen.

Sjukdomens namn är alltså endast en sammanfattande beskrivning utav dess uppträdande i nervsystemet, med just många skadeställen. Ärrhärdarna är förlagda till nevsystemet och hindrar dess vanliga funktion, MS kan sätta in var som helst från hjärnstammen och nedåt. Allteftersom att placken växer så avbryts den normala signalen från hjärnan som leder ut till de muskler som kontrollerar en viss kroppsfunktion. Detta leder till att en plötslig och oförklarlig förmåga hos MS patienten att utföra vissa normala uppgifter. MS kan medföra avsevärda problem för den drabbade och dennes familj eftersom att MS sjukdoms förlopp är nyckfullt och oförutsägbart, och den exakta orsaken är inte klarlagd. MS är inte en särskilt vanlig sjukdom, ungefär var 800:e person i Sverige har MS.

Nervsystemet är uppbyggt av ett stort antal nervceller. Nervcellerna varierar sinsemellan, men de är i princip uppbyggda av en cellkropp och ett antal utskott, så kallade nervfibrer eller axoner. En axon kan liknas vid en elektrisk sladd som ska föra fram en elektrisk impuls. Dessa impulser är själva grunden i nervsystemet. Om nervimpulserna av någon anledning inte kommer fram på ett normalt sätt uppstår brister i funktionen. Detta är vad som händer vid MS.

Orsaker

MS drabbar i huvudsak unga människor och kvinnor ungefär dubbelt så ofta som män. Drygt 75% är i åldern 20-40 år då sjukdomen ger sig tillkänna, men den kan förekomma att den debuterar ända upp i 60års åldern. Barn som är yngre än 15 får mycket sällan MS. Det är främst de vita nordeuropeiska människorna som drabbas. MS uppkommer med största sannolikhet på grund av flera faktorer. Ms är inte en ärftlig sjukdom i den meningen att ett felaktigt arvsanlag överförs från förälder till barn så att barnet ärver sjukdomen precis som det ärver ögonfärg och kroppsbyggnad. MS ärvs inte inom familjen från en generation till nästa i ett tydligt och förutsägbart mönster. Tvärtom så saknar faktiskt fyra utav fem personer med MS sjuka släktingar MS sjukdomen. Detta hindrar dock inte att man vet att ärftliga faktorer, alltså gener, ändå spelar en stor roll i risken för att utveckla MS. En enäggstvilling till en MS sjuk patient har t.ex. 30% risk för att få MS. Flera gener är viktiga för risken att få MS. Det finns en som forskarna känner till, nämligen den gen på kromosom nr 6, som ger upphov till vävnadstypen HLA-DR2.

Om man har denna (observera att denna gen inte är något defekt eller sjukligt anlag) så är risken att få MS 3-4 gånger större än om man saknar den. Orsaken till varför HLA-DR2 ökar risken för MS är inte fastställd , men man vet att HLA- generna är viktiga för hur immunsystemet regleras. HLA- generna är också viktiga för sannolikt autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar som reumatism. Nyligen (1997) så har man funnit ett område på kromosom 5 som ökar risken för MS. I området så finns det dock flera hundra olika gener, varv de flesta inte ännu är kartlagda, därför så kommer det förmodligen att dröja innan man hittar den ansvariga genen. En yttre faktor som har med MS att göra är klimatet. Undersökningar visar att MS är vanligare i svalt än tropiskt klimat.

Detta kan delvis förklaras med att arvsanlagen är olika hos befolkningar i olika delar utav världen. Det värkar också finnas en med klimatet eller boplatsen sammanhängande faktor, som bidrar till den nord-sydliga skillnad i risk att få MS. Det verkar som att denna okända faktor inverkar på risken att få MS under våra 10-20 första levnadsår. Om man växer upp i ett svalt område med relativt hög risk för MS så tar men med sig områdets höga risk för MS även om man senare flyttar till tropikerna. Denna miljöfaktor är alltså inte identifierad. Man misstänker att det främst är en effekt utav virusinfektioner, det har dock aldrig kunnat fastställas vilket eller vilka virus som det kan röra sig om ,troligen så krävs det upprepade infektioner för att sjukdoms processen, som många år senare leder till MS, ska starta.

Det har länge ansetts att miljöfaktorer spelar en avsevärd roll i risken för att få MS. Man har under många år diskuterat om vilken roll fett i dieten spelar. Det har spekulerats att en stor andel fleromättade fettsyror, då särskilt linol- och linolensyra, i dieten skulle vara skyddande mot MS. Denna hypotes passar till en viss del väl in i den geografiska utbredningen utav sjukdomen. Man har dock inte funnit några belägg för att en sådan diet mildrar förloppet utav MS. Det finns också teorier om att lösningsmedel och kvicksilver/tungmetaller skulle öka risken för MS.

Redan på 1960 talet så rapporterades det om att flera unga kvinnor som arbetade på en skofabrik i Italien hade drabbats utav MS. Det uppkom misstankar om att någonting i arbetsmilön kunde vara orsaken. Misstankarna riktades mot lösningsmedlet som fanns i det lim som användes i fabriken. Somliga studier har visat att personer som utsätts för lösningsmedel her en något större risk för att få MS, men andra forskare har kommit till motsatt slutsats. Svenska forskare gjorde ett försök 1996 för att sammanfatta alla hittills gjorda undersökningar. Deras slutsats var att en viss ökad risk finns, kanske en fördubbling utav den normala riken, och det betyder att istället för 1 på 800 (drygt 0,1%) så blir risken 1 på 400.

Vissa MS forskare är ännu dock inte övertygade att detta är sant. Detta beror på att man inte har kunnat bevisa att personer som i särskild hög grad har varit utsatta för lösnings medel har en ökad förekomst av MS (undersökningarna som talar för en ökad för risk för MS utgår från de patienter med MS som intervjuats om lösmedelskontakter). Hypotesen om att MS kan orsakas utav kvicksilverförgiftning, t.ex. från tandamalgam, har många år på nacken. När det gäller betydelsen utav kvicksilver vid MS så är dock bevisen mycket svaga. Det finns endast en publicerad studie som har visat resultat som talar för att kvicksilver spelar en roll vid MS. Det har däremot mycket tydligt visat sig att MS sjukdomens växlingar mellan anfallstopp och återgång står i direkt relation till hur mycket stress som patienten är utsatt för. Subliminal suggestion med musik och ljud i rätt stämningsläge kan skapa den inre balansen som hjälper till att bota den fysiska kroppen.

Symtom och behandling

MS- placken kan uppstå i stort sett vart som helst i det centrala nervsystemets vita substans- detta sker nästan helt nyckfullt .Därför så kan symtomen bli väldigt varierande. Vissa delar utav den vita drabbas dock oftare än andra och därför så blir vissa symtom vanligare än andra. Symtomen vid MS kan delas in i två olika kategorier, de som kan förklaras utav en skada på en viss nervbana och ger därför en nedsättning utav en speciell funktion och så finns det de så kallade allmänsymtomen, där MS- tröttheten är det viktigaste. Jag har skrivit nedan om de olika symtomen och hur man behandlar dem.

Spasticitet

Spasticitet är en paradoxal styrka i muskulaturen som uppkommer som följd utav skador i det centrala nervsystemet, men styrkan är inte viljemässigt kontrollerbar. Spasticiteten kan ibland skapa avsevärda problem för den MS sjuke med spasticitet. Spasticiteten hör ihop med att pyramidbanan (pyramidbanan leder impulser som utgår från rörelsecentrum i hjärnbanken genom hjärnans centrala delar, hjärnstammen och ryggmärgen) har två funktioner. Pyramidbanan förmedlar dels impulser till muskelsammandragning, som utgör grunden för alla våra viljemässiga rörelser. Pyramidbanan har också ett tyglande, hämmande, inflytande på reflexmässigt uppträdande nervsingnaler till den perifera muskelnerven. När pyramidbanan blir skadad så blir muskeln aktiverad av ökad aktivitet i den perifera muskelnerven som då är okontrollerad utav hjärnan.

De viljemässiga inpulserna som gör muskelkraften användbar kommer då inte fram. Om pyramidbanan skadas så uppkommer det signaler i reflexbågen lättare än normalt, detta leder till att muskeln i många situationer blir mer aktiverad än vad den borde vara. Men samtidigt så kan inte kraften styras utav viljan. Senreflexerna blir också mycket livligare och mer lättutlösta än vanligt, detta är mycket karakteristiskt för MS sjukdomen. Spasticiteten blir vanligen mest uttalad i musklerna som sträcker benet. Spasticiteten kan vara till ett stort besvär för en person med så svåra förlamningar i benen att gångförmågan är förlorad, eftersom att Spasticiteten leder till att benen vill vara raka och det blir svårare att sitta. Spasticiteten uppfattas ofta som en stelhet och ett motstånd i musklerna.

Behandling: Sjukgymnastik utgör basen vid all spasticitets behandling. Patienten bör utföra dagliga aktiva och passiva töjningar utav stram muskulatur tillsammans med någon anhörig eller en annan vårdgivare. Spasticiteten kan minskas kortvarigt genom isbehandling. Isbehandlingen ger endast en kortvarig lindring men är nödvändig för ett gott resultat utav den medicinska behandlingen utav spasticitet. Det finns ett läkemedel i tablettform som heter baklofen och det mildrar spasticitetten genom att den minskar den otyglade impulsbildningen i ryggmärgen. Det finns dock nackdelar med baklofen och det är att det är vanligt med biverkningar i form utav trötthet. Därför så är baklofen bra att ta om spasticiteten kommer under natten och stör sömmen. Baklofen ges i doser från 5mg till 25-50mg 1-3 gånger dagligen. Man kan också ge baklofen via en tunn slang som läggs in i ryggmärgskanalen. På så sätt så kan man ge läkemedlet direkt i den plats i kroppen där det ska ha sin effekt. Detta mildrar också trötthetsbiverkningarna. Spasticiteten kan också minskas genom att man blockerar impulserna från muskelnerverna till musklerna. Spasticiteten kan då inte uppstå eftersom att aktiviteten i reflexbågen hindras. Botulinumtoxin används för att blockera impulsövergången från nerv till muskel. Butolinumtoxinet injiceras i själva muskeln, muskeln förlamas då och kan inte längre vara spastisk. Detta sitter i några månader, varefter behandlingen upprepas.

Koordinationsstörning, ataxi med skakningar, intentionstremor
Ms-plack drabbar rätt så ofta den lilla hjärnan och dess nervförbindelser. Det innebär att man då inte kan koordinera, samordna, rörelserna på ett normalt sätt. Det är detta fenomen som kallas för ataxi. Ataxin, speciellt i händerna, brukar innebära att den MS-sjukes förmåga att klara sig själv minskar. Ataxin medför inte någon kraftnedsättning i musklerna utan problemet beror på att kraften i olika muskelgrupper inte kan samordnas som jämna och harmoniska rörelser. En arm med ataxi kan skaka så mycket att det blir omöjligt för den drabbade att ens greppa ett föremål, eftersom att ataxin gör att rörelsen blir fumlig och skakig.

Skakigheten brukar kallas för intentionstremor eftersom att skakigheten blir som störst då den drabbade för handen mot ett föremål, tremor betyder skakning och intention betyder att man har ett visst syfte, alltså att föra handen mot föremålet. Ataxi kan också drabba benen och det och ibland hela bålen, den blir då ostadig när personen försöker att stå upp. Ataxi i benen medför balanssvårigheter.

Behandling: Det finns inga läkemedel som förbättrar ataxi. Arbets terapeuten brukar förslå hjälpmedel till den ataxi drabbade, hjälpmedel som t.ex. elektrisk tandborste och speciella bestick med kopp och lock. På senare år så har man börjat med ett neurokirurgiskt ingrepp sk talamusstimulering, vid ingreppets så opererar men i en liten elektrisk kabel i hjärnan. Detta ingrepp har visat sig att minska tremoren avsevärt för vissa patienter. Ingreppet har dock visat sig tydligast vid skakningar som beror på andra neurologiska sjukdomer, t.ex. parkinson, medans resultatet vid MS-temor har visat sig att vara mera nyckfullt. Risken för komplikationer i samband med ingreppet är dock liten.

Trötthet

Ms-tröttheten är välkänd och den kan uppträda utan några särskilt uttalade symtom i övrigt. Ms patienter beskriver uttalad trötthet och uttrötbarhet som att ”all energi saknas”, den beskrivs också ”som att ha 40 graders feber. Personen som har MS-trötthet kan bli helt slut efter att ha bäddat sin säng, men tröttheten kan ibland också stegras utan någon synlig yttre orsak. Tröttheten kan uppfattas som främst fysisk eller främst psykisk, och kan uppträda hos en person med i övrigt lindrig eller godartad MS. Tröttheten kan ibland vara särskilt stor om ett MS- plack har uppstått i hjärnstammen, där det centra för sömn och vakenhet finns.

Tröttheten uppträder dock oftast utan något tydligt samband emellan övriga symtom och MS-härdarnas lokalisation. Det kan ibland röra sig om en depression, och detta är viktigt att bli varse eftersom att det finns effektiv behandling emot depression.

Behandling:
Det viktigaste behandlings sättet vid trötthet är att lära känna sina gränser. För att personen inte ska bli utmattad så ska sjukgymnastik och andra aktiviteter bedrivas. MS-patienten måste tillåta sig själv, och tillåtas av sin omgivning, att ta korta pauser för att få ny kraft. En vilopaus om dagen är både välbehövlig och nyttig. Ibland så kan medicinsk behandling mot trötthet vara framgångsrik. Amantadin är en medicin som har visat sig att ge en blygsam men signifikant lindring av tröttheten. Amantadin rekommenderas ofta, men effekten varierar och därför så används amantadin i begränsad omfattning.

Urinblåsestörning

Urinblåsestörning är vanligt vid MS och kan för patienten vara ett generande och besvärligt symptom. Urinblåsestörning kan i lindriga fall betyda att blåsan måste tömmas ofta. Det kan dessutom bli bråttom då tömningsträngningen kommer. I svårare fall så kan det bli svårt att hålla tätt och i vissa fall kan blåsan tömma sig spontant, d v s att personen kissar på sig. I andra fall kan det vara svårigheter med att tömma blåsan även fast den ger tydliga signaler om att det är dags. Otillräcklig blåstömning som innebär att man har urin kvar i blåsan fastän man har kissat, innebär att själva urinblåsan på sikt kan ta skada, i och med det så ökar risken för urinvägsinfektion. Det kan vara svårt att förstå varför att såväl oförmåga att hålla urinen som att tömma blåsan kan vara resultat av samma sjukdom. Förklaringen till detta är att skilda banor i ryggmärgen styr blåsan på olika sätt. Därför kan olika individer få olika funktionsstörningar vilket överensstämmer med den nyckfulla lokalisationen av MS-plack.

Behandling:
Urinblåsestörning vid MS kan nästan alltid behandlas med ett gott resultat. För att problemen ska kartläggas på bästa sätt behöver oftast en urolog konsulteras. Mediciner av antikolinergisk typ ökar blåsans volym och fördröjer tiden till trängningar. Oxybutynin och Tolterodin har i regel god effekt och är i dag första hands medel. Den dos som behövs för att ge fullgod effekt kan dock ge biverkningar i form av muntorrhet.

Medicinen Desmopressin är identisk med ett naturligt hormon som har till uppgift att koncentrera och reglera urinmängden. Därför används den för att tillfälligt minska urinproduktionen. Den kan vara till god hjälp för patienter som har så låg blåskapacitet att de behöver gå på toaletten flera gånger om natten. Desmopressin ges oftast som en nässpray på kvällen och har effekt under åtta till tolv timmar. Vid svåra tömningssvårigheter kan man behöva tömma blåsan genom att föra in en slang genom urinröret. En person som har god syn och god handfuktion kan lära sig att göra detta själv under iakttagande av god hygien för att hindra infektion. I svåraste fall kan kirurgiska åtgärder som blåsförstorande ingrepp eller konstruktion av konstgjord urinblåsa avhjälpa de symptom man inte kommer tillrätta med medikamentellt.

Smärta

Smärta förekommer vid MS i flera former. Det kan uppstå som en överkänslighet i smärtfibrerna så att de ständigt ger smärtimpulser utan att det finns en yttre orsak till smärtan. Detta är dock ganska ovanligt. Det kan också uppkomma som attacker av abnorma smärtimpulser. Det blir korta attacker av smärta i ett visst hudområde. Detta uppträder oftast i ansiktets känselnerv, trillingnerven och då kallas den attackvisa smärtan för trigeminusneuralgi. Det är också ganska vanligt med värk i leder och muskler av en diffus typ. Detta hänger troligen ihop med att en rörelsestörning medför att leder och muskler belastas på ett ogynnsamt sätt. Värken är alltså inte direkt orsakad utav MS utan är en indirekt följd av de funktionsstörningar som MS gett upphov till. Ihållande smärta, oftast i benen och fötterna, är vanligare än vad man tidigare uppmärksammat och kan vara ett svårbemästrat symptom.

Behandling:
Sjukgymnastik med avslappningsövningar hos en kunnig sjukgymnast och samtal kring smärtan är grundläggande i all behandling. I första hand skall vanliga smärtstillande medel prövas. Vissa epilepsimediciner har visat sig vara effektiva men bäst effekt har dock oftast depressionsmedicin av äldre typ. I vissa fall av smärta vid MS så kan transkutan nervstimulering (TNS) prövas. TNS innebär att man ger huden en elektrisk stimulering genom små gummiplattor som fästes på huden. Elektriciteten åstadkommer känselimpulser in till ryggmärgen så att smärtimpulserna blockeras. Man kan därigenom effektivt dämpa nervsmärta. Akupunktur har en likartad verkningsmekanism och kan också prövas liksom kräm med bedövande effekt. Om man inte finner någon bot mot smärtan kan det ibland vara nödvändigt att använda morfinbesläktade preparat, detta bör dock utprovas av en specialist på en smärtklinik. Både avspänningsg...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: MS-Multipel skleros

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2002-01-18]   MS-Multipel skleros
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=955 [2024-07-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×