Atombomber - Uran 235

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

En atombomb bygger på principen fission. Det gäller alltså att få reaktionen att ske snabbt så att det blir som en explosion. Det ämne som passar bäst till atombomber är uranisotopen, uran-235.

Eftersom uran innehåller väldig lite av uran-235 så måste uranet anrikas för att få mer uran i ämnet. För att de frigjorda neutronerna inte ska försvinna ut innan de hunnit klyva någon annan kärna, så måste man ha ett visst antal klyvbara kärnor. Man måste alltså ha en tillräckligt stor uran bit, en kritisk massa. Den kritiska massan beror just på procenthalten uran - 235. Om man lyckats få fram 100 procentigt Uran- 235 räcker det med 20 kilogram för att en explosion ska vara möjlig. Men tar man för mycket massa med för mycket Uran- 235 kan det självantändas, det kallas överkritisk massa.

För att undvika att få en överkritisk massa kan man istället ta två underkritiska massor och spränga ihop dom när man vill framkalla en kärnexplosion och få en överkritisk massa. På det sättet sprängde man bomberna över Japan år 1945, två underkritiska massor blev till en överkritisk massa. Bombmodellen man använde var av gevärsprincipen. Som namnet säger så skjuts en underkritisk massa iväg mot en annan underkritisk...