Jordens förändring

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Ofta tänker vi på vår jord som en stabil och trygg plats att leva på. Det landskap vi ser verkar tidlöst och inte möjligt att påverka. Samtidigt vet vi att det finns en mängd krafter som påverkar vår jord och förändrar den. Vissa förändringar går snabbt, t.ex. när jordbävningar och vulkanutbrott bryter sönder jordytan eller täcker den med lava. Andra förändringar kan ta miljontals år, t.ex. vindens och vattnets slipande krafter.
Jakten efter föda, sökande efter jord att odla o.s.v. har i alla tider drivit människan att utforska jorden. Letande efter naturtillgångar, metaller och rikedomar, liksom efter vetenskaplig sanning, att avslöja naturens hemligheter har alltid drivit människan framåt. Detta är några orsaker till att jorden har förändrats till så mycket som den gjort idag.
Geologin har utvecklats till en av vår tids viktigaste vetenskaper, av kanske störst betydelse för vårt vardagliga liv.
Vad påverkar klimatet på våran jord? Hur har bergskedjor bildats? Hur uppstår jordbävningar? Hur ser våran framtid ut? Hur har jorden förändrats genom tiderna? Det är här är några av dom frågorna som jag ska försöka besvara i mitt arbete.



Uppbyggande krafter
De uppbyggande krafterna drivs av energi som kommer inifrån jorden. Det är rörelser i jordens inre, i manteln, som gör att jordskorpans olika plattor hela tiden rör och förändras hela tiden. Då två plattor kolliderar med varandra veckas jordskorpan och bergskedjor bildas. Men de uppbyggande krafterna är också de som skapar de djupaste haven. När två plattor kolliderar och den ena av dem trycks ner under den andra plattan, kan en djuphavsgrav bildas. Plattorna rör sig olika mycket, några bara några cm per år, andra tiotals cm per år. En effekt av plattornas rörelser är att det längs sprickorna i jordskorpan är vanligt med jordbävningar och vulkanutbrott.

Landhöjningen förändrar landskapet
Landskapet som stenåldersmänniskan i Norden bosatte sig i har sedan dess förändrats. En av de riktigt stora förändringarna beror på landhöjningen. I Mellansverige var alla landområden som idag ligger 200 m över havet översvämmade av det forntida havet.
Allteftersom landhöjningen fortskred, torrlades allt större ytor. De tidigare havsbottnarna blev så småningom bra jordbruksjord.

Vegetationen växlar
Eftersom klimatet varierat har också växternas utbredning förändrats. För ungefär 6000- 7000 år sedan var klimatet i Norden varmare än det är idag. Då växte lövträden mycket mera norrur än vad dom gör idag. De flesta trädslagen har spridit sig in i Sverige från sydväst ganska snabbt efter att isen försvunnit.

Människan förändrar landskapet
Nästan varenda kvadratcentimeter i norra Europa har påverkats av människan verksamhet. Stora områden som idag består av åkermark skulle till största delen har varit täckta av lövskogar om inte människan börjat odla spannmål. Europas stora skogar har också utsatts för människans verksamhet. Inom de flesta områden har skogen vid många tillfällen huggits ner under de senaste årtusenden. Skogarna som vi ser dag är till stor del planterade och är inte naturligt uppväxta. Människan påverkar också skogens utseende genom att gödsla och gallras den.

Klimatförändringar
Att forska i klimat
Forskarna som studerar hur klimatet var förr kallas paleoklimatologer. De använder sig ibland av ”miljöhistoriska arkiv”. Arkiven består inte av böcker utan av t ex lager av bergarter, sediment, torv eller is. De flesta av de lagrade bergarterna består av förstenade havsbottensediment. I bergarter finns olika typer av fossil, avtryck eller lämningar av växter och djur. I den svenska kalkstenen på Öland och Gotland finns fossil av koraller och sjöliljor. Detta visar att vattnet var där mycket varmare än idag.
Ett annat sätt att mäta klimatförändringar är att mäta koldioxidhalten i luftbubblor som finns i den grönländska inlandsisen. Koldioxid är ju en av de sk växthusgaserna och om koldioxidhalten i luften ökar stiger temperaturen. Undersökningar visar att C2O-halten i atmosfären var betydligt lägre under istiden.



Kontinentaldrift och solfläckar.
Det finns flera orsaker till att klimatet i ett område förändras. En viktig orsak är kontinentaldriften. Att havsvattnet var relativt varmt då de gotländska och öländska kalkstenarna bildades för hundratals miljoner år sen, beror på att Sverige då låg ungefär vid ekvatorn. Den jogoslaviske geofysikern Milankovitch (1879-1956) visade att de klimatvariationer som förosakat istiderna beror på jordens omloppsbana runt solen. Dessa förklarar de de långvariga variationenra i klimatet som sträcker sig i tusentals år. Man vet inte orsaken till de kortvariga förändringarna. En trolig orsak är att solen vart elfte år är täckt över en stor yta av solfläckar. Vid dessa tillfällen ökar instrålningen från solen och det blir varmare.

Påverkar människan klimatet?
Det finns mycket som tyder på att vi påverkar klimatet. På flera platser i bl a Sverige, England och USA har man regelbundet mätt temperaturen under flera hundra år. Mätningarna visar att medeltemperaturen ökat något under det senaste seklet. Även om forskarna inte är säkra på att människan påverkat det globala klimatet finns det mycket som peker på att det har skett. Koldioxidhalten i atmosfären har ökat under de senaste hundra åren, förmodligen som ett resultat av förbränning av fossila bränslen som olja och kol. Svårigheterna för forskarna är att skilja mellan mänsklig påverkan och naturliga klimatvariationer.

Vi vet inte på vilket sätt klimatet kommer att förändras i framtiden och vi vet inte vilka följder förändringarna kan få. Om medeltemperaturen stiger med flera grader kommer tundraområdena att minska från 20% av jordens yta till några enstaka procent. Skogarna på norra halvklotet skulle dra sig norrut och i Nordamerika skulle prärie och öken områden breda ut sig. En av de värsta farhågorna är att havsytan kommer att stiga. Detta beror på att varmt vatten vidgar ut sig. Vissa beräkningar pekar på att havet kan stiga upp till en meter på hundra år. Detta skulle vara tillräckligt för att utplåna vissa öriken och vad som skulle hända med ismassorna i Antarktis är ingen som vet.

Från snöboll till bastu
För 540 miljoner år sedan tog livet ett avgörande språng. Där det i miljarder år endast existerat de enklaste organismerna, uppstod plötsligt en mångfald av djur med tänder, ben, käkar och klor. Tusentals djurarter, från bisarra rovdjur till små maskar, invaderade världen och lade grunden till alla de djur som finns idag.
Mängder av fossil bär vittnesbörd om den korta period på fem miljoner år, men vad det var som satte igång explosionen har fram tills idag varit ett mysterium. Man tror sig ungefär veta vad som hände genom att ha funnit bevis för att den så kallade kambriska explosionen följde i hälarna på fyra extrema växlingar i jordens klimat. I Australien, Kina, Afrika och på Svalbard har man nämligen funnit tydliga spår av islagringar, som bildats på havsnivå i området runt ekvatorn.
Tropisk is
Rör man sig nedåt längs nedåt längs Namibias kuster så finns det många höga klippor – tydligt sammansatta med olika lager. Ovanpå de avlagringar som glaciärerna lämnat ligger tjocka lager kalksten, som normalt bildats i varma hav. Övergången mellan lagren är skarpa , vilket tyder på att jorden omväxlande har genomlevt våldsamma värmeperioder, och extremt kalla istider, som får den senaste istiden för 20000 år sedan att likna rena sommarlovet. Denna teori kallas passande för snöbollsjorden. Den beskriver hur jorden förvandlats till en djupfryst snöboll. Efter att ha varit en gigantisk snöboll i omkring 10 miljarder år värmdes den upp inom loppet av några hundra år upp till en gigantisk bastu. Enligt geologerna kan de extrema klimatväxlingarna har utplånat största delen av dåtidens alger och bakterier och tvingat de få överlevande mikroorganismerna att utvecklas i vitt skildra riktningar.
En skyddande sköld
Vad var det som satte igång det extrema klimatskiftet är ännu osäkert, men geologerna har länge misstänkt att det berott på stora svängningar i atmosfärens koldioxid. Denna gas son fungerar som en sköld , som gör det svårare frö jordens värme att åka ut i rymden. Tillförs mer koldioxid , förvandlats atmosfären till ett växthus. Idag så är mängden koldioxid någorlunda i balans. Men för 770 miljoner år sedan var det inte i balans.
Superkontinent
Tills för 770 miljoner år sedan var alla kontinenter på jorden samlade i en jättestor superkontinent. Det enorma landet var täckt av den torraste öken på grund av att moln inte kunde nå så långt i på land. Kontinenten var då som ett månlandskap, med många vulkaner.
Uppbrott
Våldsamma jordskalv fick plötsligt landsmassan att brytas upp. Jordens tunna skorpa bröts i gigantiska bitar. Havsmassorna strömmade in i mellan de stora bitarna, och dagens kontinenter bildades. Och nu kunde även ”regn” molnen komma in på de tidigare torra landet.
Då regnet blandades med nya syror så tvättades koldioxiden. Värmeskölden blev tunnare, och atmosfären höll därför värmen sämre, vilket medförde att havet efterhand frös till is kring polerna. Som dom är även idag.
Jorden som en snöboll
De nya iskalotterna runt polerna sate ännu mera fart på avkylningen av jorden, för mellan jord och vatten absorberade hälften av de inkommande strålarna från solen, reflekterade havsisen i stort sett helt tillbaka solljuset till rymden. Detta gjorde att jorden fick mindre energier. Till sist kröp isen in över kontinenterna och omvandlade jorden till en snöboll med kilometertjock is över land och hav. Inom loppet av ett par årtionden föll temperaturen tillminus 50 grader C.
Jorden som en bastu
Nedisningen av allt fastland gjorde att det slutade regna. Efterhand som vatten omvandlades till is , drogs all fuktighet ut ur atmosfären, och då haven täcktes igen, fanns det heller inte några plankton organismer kvar i havsytan. Alla berg var täckta av is, livet var nästan kvävt vid detta tillfälle. Endast vulkanernas varma toppar var fria. Stora mängder koldioxid kunde därför obehindrat stiga upp i atmosfären, där det bildade ett nytt isolerande lager under ett par miljoner år. Detta fick temperaturen att stiga på nytt. Under flera miljoner år så steg atmosfärens innehåll av koldioxid till en nivå som var 350 gånger så hög som den är idag. Det fick isen att smälta vid ekvatorn, och då hav och jord blev synliga, kunde jordklotet plötsligt suga till sig mer av solens värme. Därför upplevde jorden nu ett närmast ofattbart klimatskifte. Inom ett par hundra år så steg genomsnittstemperaturen med 50 grader C.
Idag har en del av kontinenterna rört sig till de så kalla områdena vid polerna. Stora iskalotter flyter in över Antarktis och Grönland och håller dem skyddade mot det kolsyrehaltiga regnet. Därför har en väsentlig del av den urtvättning från atmosfären som satte igång de våldsamma klimatväxlingarna för 770 miljoner år sedan upphört.
Hur kunde livet överleva dessa klimatförändringar då?
Man kan undra hur det överhuvudtaget kunde finnas organismer som överlevt så extrema klimatförändringar, som teorin beskriver. Svaret kan geologerna ha funnit flera kilometer ner i djuphaven. Här har de upptäckt enorma sprickor, där varmt vatten sprutas upp ur underjorden och skapar små varma fickor i de kalla oceanerna. Fångade under ismassorna har de varit tvungna att utveckla nya egenskaper så att de ska kunna överleva och utvecklas. De har kanske kunna bli ett frö för nya arter som utvecklats när klimatet senare stabiliserats.

Avslutning
Att jorden har förändrats mycket genom tiderna har vi ju förstått och den kommer nog att fortsätta att göra det oavsett vad vi människor gör. Och förhoppningsvis så kommer jorden att förändras i en lite mera positiv takt i framtiden.
För t.ex. ozonlagret blir ju allt tunnare och tunnare, och om det går hål på det så får vi en massa farlig strålning på oss. Men det är ju vi människor som är med och förstör det(freon från sprayburkar, kylskåp o.s.v.), så jag vet inte, vi får väl skylla oss själva. Men egentligen är väl det inte så svårt att förbjuda en saker som är emot vår natur, för om all världens makthavare stämmer ett möte och beslutar att naturförstörande ting ska förgöras så blir det nog som dom säger. Men det är väl så att i dagens samhälle så handlar nästan allt om pengar, för t.ex. om man skulle förbjuda dessa naturförstörande produkter så skulle det väl bli krig p.g.a. det istället, och det vill vi inte ha.
Och växthuseffekten påverkar oss allt mera, snart så blir det väl så varmt i våran atmosfär så alla isar smälter och svämmar över hela världen, men tack och lov så är det inte bara vi som påverkar den det är till mestadels alla vulkaner som påverkar den med sina utbrott.

Och trots allt det som ständigt har förändrats och utvecklats på våran jord så tycker jag att det
Är ganska fascinerande att vi har överlevt så länge som vi gjort, för jag menar t. ex. som min teori som jag tidigare berätta om, att jorden var täckt med flera kilometer is över hela planeten. Och trots detta så har livet levt vidare och utvecklats trots brist på solljus och syre, men det kanske stämmer som geologerna påstår att ”livet” överlevde tack vare det varma fickorna nere i djuphaven. Men vem vet om inte ”livet” blev utdött vi dessa istider och att ”livet” på nytt föddes då världsklimatet stabiliserats sig.

Jag tycker att jorden rikedomar (naturen) utnyttjas på ett så sätt att jorden mestadels tar skada. För sjöar och hav förgiftas ju dagligen, bilar som släpper ut gaser som skapar en oren luft, McDonalds som hugger ned regnskog, det finns idag 200 000 ton högradioaktivt avfall lagrat i jorden och var ska man göra av allt detta då? Jag tycker att vi måste vara lite mera rädda om våran värld om vi ska kunna överleva här i framtiden, för jag tycker att vi är lite själviska i dagens samhälle som förstör våran vackra natur på detta sätt som vi gör, vi måste ju också tänka på våra barn och barnbarn som ska leva på denna jord i framtiden.

En annan växande katastrof på våran jord är att dricksvattnet håller att ta slut. Närmare bestämt en och halv miljard människor vilket motsvarar en fjärdedel av jordens befolkning, har inte tillgång till rent dricksvatten. Och om vi inte agerar så kommer antalet att fördubblas inom 30 år. Mest drabbade idag är det fattiga länder i Afrika. Och förmodligen så kommer framtidens krig inte att handla om pengar och makt det krigar nog om vatten istället. För t.ex. om två länder är delade i ett vattendrag, så kommer det nog garanterat bli konflikter länderna emellan där risken för krig nog blir ganska stor. Och krig är väl det sista vi vill ha på vår jord.

Men ingen vet väl hur framtiden ser ut, eller? Kanske ändå, det finns vissa som ska kalla sig profeter som kan spå in i framtiden. En av dom heter Nostradamus, och han lär ha skrivit i en profetia om framtiden. Där förutspår han en tredje världskrig, som skall utspelas på norra halvklotet sedan två stormakter slutit förbund mot Österland. Citerat från profetian:
När norra polens folk sig har förenat.
Så blir skräck och fruktan stor i östern…
En dag två stora ledare skall sluta vänskap.
Det Nya Landet står på höjden av sin makt:
För blodets man upprepas talet…
Blodets man beskrivs på annat håll som världen tredje Antikrist, vilken kommer att träda fram i Kina. ”Det nya landet” är nod den fras han menar som dagens Amerika. Med al...