ABC-stridsmedel

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

ABC stridsmedel innefattar och står för; atomvapen, biologiska vapen och kemiska vapen eller chemical wepons.
Alla tre utvecklades under 1900-talet. De har endast använts ett fåtal gånger i krig men utvecklingen av stridsmedlen går fortfarande ”framåt” eller vad man ska säga.

Kärnvapen:

Kärnvapen har endast använts två gånger i krig, vilket är tur eftersom de är så kraftfulla och effektiva.
Som sagt arbetar man fortfarande, på flera håll, med att utarbeta nya kärnvapen och provsprängning pågår ständigt.
I atombomber utnyttjar man en nukleär laddning (kärnladdning) vilken mäts i kiloton (kt) och megaton (mt) en mt motsvarar 1000 kt och 1 kt motsvarar ca 1,11 milj. kWh.
Fission (atomklyvning) går till så att man skjuter neutroner på en atom kärna, det resulterar i att atomkärnan klyvs för att atomen får för många neutroner. När kärnan klyvs skickar den iväg två neutroner, med en beräknad hastighet på sextontusen kilometer i sekunden. De träffar två andra atomer som i sin tur klyvs och skickar iväg två neutroner var och de fyra Atomer träffas av de fyra neutronerna och så vidare i en väldig, kraftfull och okontrollerad kedjereaktion.
Vid en fissionsbombsdetonation i luften sker följande:

1) En sekunds intensiv värme strålning som orsakar bränder.
2) Efter det en tryckvåg åtföljs av en orkanartad vind som medför splitter och föremål från marken
3) under ca en minut pågår stark *joniserande strålning som påverkar och skadar Människor och djur. Inom en radie på några hundra meter förekommer även sekundärstrålning som kommer från marken.
4) i lång tid efter detonationen faller det ner joniserande strålning i form av radioaktivt nedfall, vilket sprids med vindar över vidsträckta områden vilket medför katastrofala konsekvenser.

Vid mark explosioner berör eldklotet marken och radioaktivt nedfaller i vindriktningen och stötvågen orsakar kraftiga markskakningar. Bränderna som uppstår av bomben slår ut jordbruket totalt och temperaturen skulle antagligen sänkas med ca 5 -25 grader celsius. Lång tid skulle dröja innan atmosfären skulle vara helt återställd.
Ozon skiktet skulle skadas och i och med det skulle UV-strålningen öka väsentligt, och där med risken för hudcancer. Växter och framförallt djur skulle också påverkas av en sådan förhöjning av UV-strålningshalt. De små växtplankton som räknas som den mest grundläggande länken i näringskedjan är särskilt känslig för den typen av strålning.





*joniserande strålning: överskottsenergi som frigörs från instabila atomer. Strålningen består av t.ex. elektroner och/eller fotoner med så hög energi att materialet frigör elektroner till material den förbipasserar. Detta leder till att materialet som träffas av strålningen (atomer eller molekyler) joniseras.



biologiska stridsmedel:

Eller B-stridsmedel utgörs främst av levande organismer som svampar, bakterier och virus.
B-stridsmedel är främst till för att vålla sjukdomar eller död åt människor eller djur.
De biologiska stridsmedlen är förhållandevis billigt och enkelt att framställa och används därför mestadels av terrorister och gerillor som inte har resurser att framställa eller köpa t.ex. kärnvapen.
Biologiska stridsmedels insats kan ske genom spridning med sprayning men också genom bomber eller granater där en del av sprängämnet utbyts med det biologiska giftet.
Även små mängder av B-stridsmedel kan spridas över stora områden och föra med sig förödande effekter.

Biologisk krigföring är förbjuden men dock gick vissa länder med på avtalet om de fick använda den sortens krigföring om de själva blev angripna med B-stridsmedel.
Enligt B-vapenkonventionen som trädde i kraft 1975 är både lagring, tillverkning, och tillverkning av B-stridsmedel och *toxiner förbjuden.

(toxiner: Giftigt ämne som bildas av bakterier räknas dock ej till de Biologiska stridsmedlen utan till
de kemiska.




Kemiska stridsmedel:

Kemiska stridsmedel är oftast resistenta mot vatten och syre vilket gör att de är verksamma i även ytterst små doser. C-stridsmedel är främst vätskor eller ämnen i fast form, Gaser är endast undantagsfall.
Fasta ämnen och ämnen i vätskeform kan likväl spridas i luften t.ex. genom sprayagregat och med liknande metoder. De kan inandas eller tas upp genom huden.
Efter kriget forskade England fram de sk F gaserna, de var ca tio ggr så giftiga som sarin, alltså några av de giftigaste toxiska ämnen som framkallats på konstgjord väg. De flesta länder har både resurser och teknik för att framställa F-gaser. Vid inandning av nervgaser visar sig symtomen nästan omedelbart och vid höga doser leder det också ofta till döden inom kort.
Nervgas kan utspäs ca en milj. ggr. Vilket gör den mycket effektiv man också okontrollbar vid stora insatser.
Nervgaser finns också i vätskeform vilka tas upp genom huden vid kontakt med Huden.

Här är några ex på C-stridsmedel och dess symtom:

NERVGASER: SARIN TABUN S...