Det fria ordet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det fria ordets utveckling genom historien

Introduktion
Genom människans historia har individens frihet berövats på många olika sätt, i många olika länder och kulturer. Inte heller människans rätt till yttringsfrihet har varit påkomlig för människor runt om i världen. Afrikanerna berövades från sin rätt att lära sig läsa och skriva, på grund av att de då hade bildat en opinion mot den överlägsna vite mannen. I Indien idag diskrimineras och smutskastas de lägsta i buddhisternas kastsystem. Även i Sverige på 1800-talet diskriminerades samerna i Lappland. Det har länge pågått berövande av det fria ordet runt om i världen, även i dag har vi länder där folket lever under diktatur, och därmed berövas deras yttrandefrihet. Europa var först med att införa idéerna om folkstyre och frihet från censur, därmed har man gett folket makten, rättigheten till fria åsikter.

Detta arbete tar upp det fria ordets utveckling, framförallt i Europa. Dock berör jag också hur det fria ordet fungerar på flera ställen runt om i världen.


· Det fria ordet i Antikens Grekland
· Det fria ordets utveckling från 1400-talet, och framåt
· Det fria ordet idag
· Konklusion

Det fria ordet i Antikens Grekland

Demokratins uppståndelse i det antika Grekland
I det grekiska samhället som skildras i Iliaden (ett av grekernas stora diktverk för den grekiska historien) beskriver men att det en gång rådde kungavälde i Grekland. Men då kungaväldet en gång var på nedgång tog den jordägande adeln (aristokraterna) över. Senare på grund av förändringar i näringslivet på 600- 500 –talet f.kr. som gav nedgång för adelns ställning, kunde envåldshärskare, s.k. tyranner ta över makten. De gick hårt mot sina motståndare och behöll makten genom landsförvisning och lynchning av motståndare. Tyrannerna i sin tur störtades genom nya revolutioner, och efterhand tog folket (demos på latinska) själva över makten. Detta skedde ca 500 f.kr, och blev grunden för dagens demokrati (folkstyre).

Aten var en av de Stadsstater där demokratin tidigast infördes. Alla fria män över 20 år hade rätt att delta i statens styrelse. Men eftersom att varken kvinnor eller slavar fick rösta och antalet fria män i Aten utgjorde ungefär 1/3 av befolkningen, blev det alltså ingen riktig demokrati eftersom att det blev minoriteten av befolkningen som bestämde.

Makten låg hos folkförsamlingen där de fria männen deltog i beslut som fattades genom diskussioner som följdes av omröstningar. Man hade ett råd som hade ansvaret för vad som skulle diskuteras och hur. Rådet i sin tur hade hjälp av en rad ämbetsmän (strateger) som bl.a. hade som uppgift att leda staten i krig, då detta eventuellt beslutades. Vilka ämbetsmän som skulle vara med i rådet, beslutades först genom lottning, vilket ofta resulterade till att man fick inkompetenta ämbetsmän. Därför föll rådet senare i folkförsamlingens händer. De som skulle tala/ argumentera i diskussionerna var tvungna att tala väl (retorik), annars blev de bara utbuad av församlingen. Följden blev att det nästan bara tränade talare som yttrade sig. Detta har vissa likheter med dagens politiker, som måste övertyga folket med sitt trollbindande retoriska sätt att formulera sig på. Vi kan kalla de för maktlystna folkledare, ordvrängare och folkuppviglare (demagoger).

Demokratin i Aten gick under ungefär på 300-talet, då Makedoniens makt över de grekiska stadsstaterna ökade (med Alexander Den Store i spetsen). Makedoniens styrelsesätt tog över, med kejsardöme. Men för många i antikens grekland var demokratins undergång positiv. Den grekiske filosofen Platon menade t.ex. att folkvälde kunde jämföras med tyranni, eftersom att de som fick styra staterna var fåtalet av folket. En minoritetsgrupp, speciellt för slavstaten Aten.



Det fria ordets utveckling från 1400-talet, och framåt

Ett nytt klassamhälle
Det startade redan på Upptäckternas och enväldets tid på 1400-talet. Då började Européerna upptäcka världen och drog ut på handelsresor med stora skepp. Detta förde till ekonomiska förändringar, vilket ledde till samhällsförändringar. Vid sidan av köpmän och hantverkare föddes med det kapitalistiska systemet en grupp storföretagare och bankirer, som kom till att utgöra en fåtalig överklass. En ny samhällsklass hade skapats; arbetsklassen, de som jobbade i fabrikerna, utan att äga varken redskap eller politiska rättigheter. Dessa skulle senare bli drivkraften i den kommande frihetsutvecklingen.


Boktryckarkonsten och auktoriteten
En viktig del av människans yttrande utveckling var boktryckarkonsten som uppfanns av tysken Johan Gutenberg kring 1450. Detta blev en revolution som fick stor betydelse för spridandet av nya idéer och åsikter runt om i Europa. Bibeln kunde tryckas så att flera kunde få läsa Guds ord. Detta förde också till att folk började gå i skola, dock var detta mest en lyx som inte tilldelades underklassen. Den katolska kyrkan fick stor makt, och Bibeln ansågs vara den enda källan till sanning. I många länder runt om i Europa var det religionstvång.

I Sverige hade kristendomen segrat över den gamla nordiska gudatron redan på 1000-talet. Kyrkan drev tillsammans med kungen som var envåldshärskare censur och envälde, kyrkan blev den största auktoriteten som hade enorm makt över folket. Hade man begått en synd kunde man betala sig fri från synden. Alltså hade de rika i samhället makten över religionen också. Detta förändrades dock på 1500-talet efter tysken Martin Luthers reformation inom kristendomen, då han ansåg att man inte kunde köpa sig fri från synden. Under samma tid försökte furstarna därmed runt om i Europa att själv få bestämma religionen i deras rike. De största furstestaterna i Europa blev envälden på 1500- 1600-talet, tanken på att kungen hade fått sin makt av Gud stöddes av kyrkan.


Censur och utvecklingen av det fria ordet på upplysningstiden

Censur var ett sätt för auktoriteten att hålla folket i ett järngrepp. Om inte de mörka sidorna hos kyrkan och kungen visades för folket, kunde heller ingen bilda någon opposition. Censur var därför ett sätt att driva ett envälde. Kungen hade makten som han upprätthöll med hjälp av kyrkan och adeln. Men så småningom började enväldet i Europa att spricka. Det hände ofta att bönder/arbetsklassen gjorde uppror, mycket p.g.a. höga skatter och stark militär makt. Kungen försökte dock kväva detta via censur och spioneri, misstänkta personer kastades i fängelse, om inte avrättade. Men i många riken i Europa drev folket ändå igenom, och enväldet föll samman. Man tog bort censur i många riken, och skapade demokrati. En lite mer demokratisk demokrati än föregångaren i gamla Grekland. Folkets rättigheter uppgraderades betydligt. Man fick det fria ordet, rättigheten att yttra sig fritt. Sverige var det första landet att ta bort censur. Något som avskaffades år 1766.

Naturvetenskapens ökade framsteg på 1600-talet (Upplysningstiden), hade stor betydning för denna frihetsutveckling. Man menade att mänsklig kunskap grundades på erfarenheter (empirism) och sunt förnuft, inte på auktoriteter som kyrkan. Detta menade framför allt filosofen Voltaire, som tyckte att den katolska kyrkans makt var för stor. Han ville ha religionsfrihet, och demokrati. Allas rätt att fritt få framföra åsikter, både religiösa och politiska.

Den franska revolutionen på 1700-talet vars nyckelord var frihet, liberalism hade inspirerats mycket av den Schweiziske filosofen Rousseau. Hans filosofi gick ut på att de skulle råda folkstyre, där alla hade fri- och rättigheter som inte fick inskränkas. Alla skulle få vara med på att befatta beslut. Parlamentet och kungen skulle bara värkställa folkets vilja. (Bilden ovan är en känd illustration folkets kamp under den franska revolutionen)


Det fria ordet idag

Den industriella revolutionen och sociala förändringar
På 1800-talet då den industriella revolutionen sköt fart i många av Europas länder, flyttade folk till storstäderna, i hopp om bättre levnadsförhållanden. Ödet blev dock för många, ett arbetarklass liv i slummen, under omänskliga arbetsförhållanden. Barnarbete, 7 dagar fulltidsarbete i veckan, och diskriminering. Det var då man skapade arbetarnas egna globala fack, som såg till att fackföreningsmedlemmarna fick jobba under vissa minimum villkor.

Detta var dock i början en mycket svår och ibland farlig företeelse. Fabriksägarna hade alla rättigheter på sin sida. En arbetare som protesterade stämplades snabbt som uppviglare och ett hot mot samhället. En fabriksägare kunde därför påkalla polisen och be om hjälp att hindra upproriska arbetare. En som protesterade riskerade därför att hamna i fängelse eller kanske till och med att dö för sin sak. Hamnade han i fängelse innebar det också en katastrof för familjen, då frun och barnen var helt beroende av inkomsterna för att klara sig, under de fattiga förhållandena.


Ådalen 1931

I Sverige har vi ett tragiskt exempel från Ådalen, där det så sent som 1931 rekvirerades militärhjälp för att hindra protesterande arbetare. Vid det tillfället öppnade polisen eld och dödade 5 demonstrerande arbetare. (Det gjorde en film om denna händelse: Ådalen 31)
Efter hand lärde sig arbetarna att organisera sig bättre.

Solidaritet blev ett nyckelord. Så länge alla var enade kunde man protestera utan risk för att den enskilde arbetaren skulle råka illa ut. Införande av strejkkassor var också ett viktigt tilltak för att våga protestera eller strejka. Arbetarnas rättigheter började förbättras, liksom deras löner och därmed deras hälsa. Flera arbetarklass familjer kunde nu sända deras barn i skola. (Bilden till höger visar en minnesdemonstration för offrena i Ådalen 1931)


Dagens demokratiska samhälle

Från sekelskiftet och fram till idag har dessa industriländers klass skillnader minskat, och de mänskliga rättigheterna är bland de bästa i världen. Detta har flera faktorer spelat sin roll i. Men först och främst så är det tack vare demokratin som dessa framsteg har varit möjliga.
Arbetarklassen har varit kärnan i samhällets industriella utveckling, och alltså kärnan till landets välfärd. De har till och med fått ett eget parti i många länder. I Sverige kallas de för socialdemokraterna.

Men demokratin, det fria ordet är ingen självklarhet än idag i många delar av världen. Människoförtryck och tortyr är vanligt bland många länder, speciellt i den 3: e världen. Detta jobbar den brittiska människorättighetsorganisationen Amnesty International mot. De jobbar ickevåldligt mot tortyr och dödsstraff på enskilda fall. Med bombardering av frisättningsbrev till myndigheterna/polisen som ansvarar för fallet lyckas de frisätta fångar, som ofta torterats pga. sina åsikter. De begrundar arbetet för många offer efter FN: s deklaration av mänskliga rättigheter.


Jag hänvisar till artikel 19, om det fria ordet:

” Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.”

Gamla sovjetunionens kommunistiska länder har nu fått demokrati efter att enväldet togs bort och byttes ut mot ett demokratiskt samhälle med en ledande president. Men bytet till det demokratiska samhället har inte varit lätt. I Ryssland tex. Vill stor del av folket ha tillbaka kommunismen. Anledningen till detta är att efter sovjetunionens fall, rasade hela samhället samman och många lever nu i stor fattigdom. Under kommunismen såg man till att alla åtminstone kunde äta sig mätta en gång om dagen, alla fick en plats att bo. Denna trygghet finns dock inte längre i det demokratiska samhället. Folket bryr sig därför inte så mycket om de har rätt att kolla på vilket program de vill, läsa vad de vill eller yttra sig fritt utan att KGB sätter dem i fängelse. Det folket ber om är att få mat i magen och tak över huvudet.


Konklusion

Man kan klart säga att antikens Greklands demokrati inte alls är lik den demokrati vi har i dag, i Skandinavien i alla fall. Demokrati som egentligen betyder folksty...