Växthuseffekten

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Jag har valt att skriva om växthuseffekten. Anledningen till att jag valt att skriva om detta ämne är att jag finner detta ämne väldigt intressant och aktuellt.

Syfte
Att undersöka varför blir det så här?
Hur blir det att se ut i framtiden?
Gör vi något för att förhindra denna process?

Metod
Jag har sökt information genom att tittat i böcker.
Källor:
Bonniers lexikon nr 21
Föränderlig natur, naturskyddsföreningens årsbok 1991

Slutsats
Växthuseffekten, drivhuseffekten, innebär generellt sett att en planets atmosfär har lättare att släppa in direkt värmestrålning från solen än att släppa ut den långvågigare infraröda strålningen. Denna absorberas då delvis i atmosfären. Resultatet av detta är att planetens genomsnittstemperatur höjs, med åtföljande ökning av utstrålningen tills värmebalansen är återställd. Även små halter av vissa ”växthusgaser” ger stora verkningar. De viktigaste är koldioxid, metan, dikväveoxid, freoner och vattenånga.
Att växthuseffekten verkar på jorden är obestridligt.
Det är också tursamt för oss, utan den skulle medeltemperaturen enligt beräkningar vara ca 30 grader lägre, och jorden skulle ha varit bottenfryst och livlös.
Denna naturliga och önskvärda växthuseffekt ökas på ett farligt sätt av människan, bl.a. Förbränning av fossila bränslen som avger koldioxid och intensivt lantbruk som ökar metanhalten. Skogsskövling som årligen avger 1-2 miljarder ton kol i form av koldioxid.
Under de senaste 100-150 åren har atmosfärens koldioxidhalt ökat från ca 290 till 350 ppm och metanhalten från ca 0,85 till 1,75 ppm.

På följande sida får du se koldioxid utsläppet per capita.

BILD :http://www.naturvardsverket.se/dokument/fororen/klimat/klimat/percap.gif

Jordens medeltemperatur har under samma tid höjts en halv grad.
Inom hundra år kan haven enligt beräkningarna komma att stiga upp till drygt en meter. En höjd havsnivå hotar inte bara landområden, som människan idag bebor eller brukar, utan också några av de artrikaste och samtidigt mest skövlade miljöerna på jorden : kustvåtmarkerna och korallreven.

Det finns många invändningar mot teorierna om att växthuseffekten ökar och de följder den kan få. Det är t.ex. osäkert i vilken grad koldioxiden löser sig i världshaven och hur molnigheten påverkas, när temperaturen stiger. Några få procents ökad molnighet skulle minska solinstrålningen så mycket att det förtar växthuseffekten.
Det finns också invändningar mot beräkningarna om hur mycket världshaven kommer att stiga. Bl.a. väntas Antarktis ismassa växa i mäktighet, beroende på ökad nederbörd, vilket binder vatten. Trots alla invändningar har det på senare år uppstått allt större vetenskaplig och politisk enighet om att risken för en dramatisk temperaturhöjning de närmaste 100 åren är så stor att man inte kan vänta med åtgärder, tills det finns entydiga bevis.
Då är det för sent…

Men hålet i ozonskiktet då?

Ozonskiktet finns i atmosfärens övre luftlager, stratosfären, och är en förutsättning för allt liv
på jorden. Ozonskiktet fungerar som ett filtersom hindrar den skadliga ultravioletta strålningen
från att tränga igenom ner till jordytan. Om UV-strålningen ökade kraftigt skulle
det uppstå skador på djur och växter och vissa arter riskerar att utplånas. Människan
skulle drabbas av hudcancer i större utsträckning och få skador på arvsanlagen.
Uttunningen är olika fördelad över jordklotet. Hittills beräknas uttunningen till cirka 4%.
Störst är den över polerna, där är uttunningen så kraftig att man talar om ozonhål.
De nordiska länderna tillhör de allra mest utsatta i världen, eftersom vi bor i ett av de
tätast befolkade områdena i närheten av en pol. mm är nu förbjudet, men så länge maskinerna
inte läcker får de användas. Även halon som tidigare använts som brandsläckningsmedel är
numera förbjudet att använda. Idag används oftast HFC som inte har någon ozonnedbrytande
effekt, men däremot påverkar växthuseffekten. Även sk naturliga köldmedier används allt mer t.ex. ammoniak, propan mm.


Men vad kan vi göra för att förhindra detta?

Vi kan börja med oss själva, om alla ändrade på små vardagliga saker som tex. Dessa så skulle vi inte ha lika stora problem med växthus effekten idag:
Börja med att syna dej själv, vad gör du som drar mycket energi?, måste du duscha över 10 minuter?, Använder du kastrullocken när du tillagar mat? Vissa saker är så självklara att det snarare är dumt att inte genomföra och få till en vardags syssla...

- Byta till mer energieffektiv utrustning, tex. kyl, frys och glödlampor
- De fönster som drar kan du täta.
- Ställ inga stora saker framför elementen.
- Sänk värmen med fem grader när du reser bort.
- Täta kranar som läcke...