Artikel om Mary Wollstonecraft

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Min mor:

Mary Wollstonecraft- en kvinna med för vågade åsikter för sin tid



Jag har blivit ombedd att skriva en artikel om min mor; den kontroversiella, starka och inte minst självständiga Mary Wollstonecraft. Jag kände direkt att jag inte kunde tacka nej till denna uppgift. Min mor har varit en av dem som sett till att jag är där jag är i livet just nu; att jag nått så långt. Detta trots att jag aldrig haft henne hos mig, då hon avled i samband med min förlossning. Men hannes verk har påverkat mig, hennes idéer vill jag få andra att upptäcka, och press är ju då ett strålande medium.



Mary, mamma, föddes 1759. Min morföräldrar var varken rika eller av någon finare familj. Morfar var en sträng man, och ansåg inte att det var viktigt för dottern att utbilda sig; vad skulle hon med det till, hon var ju kvinna?! Mormor hade egentligen ingeting att säga till om, men hon var inte öm eller beskyddande moder. Familjen flyttade mycket, ekonomin var inget vidare och morfar fick en allt närmre relation med falskan.



Mamma har inte haft några fördelar av diverse slag. Hon var inte vacker, hon fick ingen formell utbildning, hennes kärleksliv var ofta olyckligt, hon hade ingen man och ingen förmögen het. Men jag kan inte tänka mig att de störde henne egentligen. Visst kanske hon hade velat ha allt det där, men redan tidigt i satte hon andra ideal. Hon värdesatte vänskap och frihet. Hon var en dynamisk kvinna, samt viljestark och ytterst begåvad. Hela livet strävade hon efter att utvecklas intellektuellt och personligt oberoende. Hennes skarpa intellekt bevisades första gången i de brev hon skrev till en god vän, där hennes tankar om romantisk vänskap framhävs på ett avancerat och moget sätt.



När mamma var arton år flyttade hon hemifrån för att försörja sig som sällskapsdam. Detta är det första försöket av många som hon gör i att försörja sig själv. Det fanns dock begränsat antal jobb som en kvinna kunde ägna sig åt, och genom de jobb min mor hade fick hon se många olika olyckliga och destruktiva äktenskap. Om jag själv får







spekulera lite så kan jag inte låta bli att tro att det inte påverkat hennes åsikter om hur förhållandet mellan kvinnan och mannen bör se ut.

Hon hade kontakt med likasinnade, de brev ofta. Hon läste mycket, och i samma veva som hon granskade Rousseaus verk skrev hon sin första roman, den starkt självbiografiska Mary. A Fiction.



28 år gammal får hon sin första roman publicerad av Joseph Johnson, som även ger henne anställning och bostad, samt uppmanar henne till att skriva. Tack vare att hennes beläsenhet gör hon sig snabbt ett namn genom att angripa den tidens aktuella och samtidigt konservativa författare. Min mor relaterade till den franska revolutionen, hyllade dess tankar om jämlikhet och trodde att de innefattade kvinnor såväl som män. Och allt det hon skrev publicerades av Johnson. När den nya franska konstitutionen sedan författades, visade det sig att inte kvinnorna räknades som medborgare. Därav skrev min moder hennes mästerverk enligt min egen utsago; Till försvar för kvinnans rättigheter.



Denna romans främsta uppgift var att belysa de olika (orättvisa) roller kvinnan och mannen spelade i samhället. Kvinnan var det svagare könet, och detta rotades redan i barndomen. Kvinnan uppfostrades till att främst lyda mannen och att tillfredsställa han behov utan att blinka. Att det är så såg mamma som en djup förolämpning; att kvinnan inte förväntades ha egna åsikter. Detta är inget som en privat uppfostran kan ändra på dock, det handlar inte bara om den egna familjen. Det finns inbyggt i samhället, för att det alltid har varit så, och om det inte ändras kommer det att kvarstå.



Mammas ideala bild av uppfostran är att den unga får nyttja det förstånd hon begåvats med så att det bäst stärker kroppen och hjärtat. På så sätt blir hon/han då en självständig individ. Hennes syn på moderskap är också av lite ovanlig natur. Hon ansåg att man som moder måste vara förnuftig och att man hade ansvar för familj och sociala relationer. Men boken går inte ut på att skapa en idealbild av kvinnan, snarare att reagera mot den då rådande bilden.



Den närmaste beskrivning av hur hennes idealbild av kvinnan ska se ut är att man som kvinna bör vara förnuftig. Hur hennes syn på den sanna relationen mellan kvinna och man framgår dock inte i klartext. Mamma menade att om kvinnan verkligen är svagare än mannen fysiskt och mentalt kommer ursprungligen kan man inte veta, eftersom uppfostran, ideal, utbildning, tradition osv i det nuvarande samhället har försvagat kvinnan. Hur det skulle se ut om kvinna fick utvecklas naturligt vet vi inte, eftersom det aldrig skett.



Men mamma ville inte säga att kvinnor var lika starka som män, hon menande snarare att det var fel att göra dem ännu svagare. Och denna svaghet skulle kvinnan ha möjlighet att kompensera med utbildning.

Rousseau var en man som även hade tankar om kvinnan och mannens roller, och till en viss del så dyrkade mamma hans teorier, men samtidigt ansåg hon att vissa av hans tankar var avskyvärda. Han ansåg t.ex. att det viktiga för mannen är vad han är, medan det viktiga för kvinnan är vad hon synes vara. Och intellektet är en dygd hos mannen, men hos kvinnan kan det leda till moraliskt förfall. Dessa idéer tog min moder bestämt avstånd ifrån; hon kritiserar dem hårt. Hon ansåg att de tankar han hade om de unga männen och dess uppfostran även bör gälla de unga kvinnorna.



Hon formulerade mycket kontroversiella men dock så smarta åsikter i sin bok, min mor. Men det är just teorier om varför det var som det var. Finner det personligen intressant, men tycker det är synd att den inte rymmer så mycket av konkreta förslag på hur detta kan ändras. Lite finner man dock av, som t.ex. att internat inte ska förekomma i så stor utsträckning, utan istället ska barn gå i vanliga skolor, men blandade klasser bestående av både pojkar och flickor. De kanske mer abstrakta förslag som ska leda till förändring handlar om människans frihet och oberoende. Syftet med det hela är att skapa ett bättre samhälle, för så skulle det vara enligt henne om mannen och kvinnan levde sida vid sida, där ingen lever under något sorts förtryck från den andra. Boken har hon skrivit på ett pedagogiskt sätt, med tanke att den ska kunna läsas av kvinnor, och att de då ska ta till sig av hennes åsikter även i praktiken.



Boken översattes på både tyska och franska, och den var perfekt i tiden. Precis när revolutionen var på sin topp; efter att den hade fått blomstra och innan den hann bli ett avskräckande exempel.



Min moder var konservativ på många andra sätt också. Hon förälskade sig i en man efter att ha skrivit Till försvar för kvinnans rättigheter, och kärleken var besvarad, men det hindrade inte mannen från att gifta sig med en annan kvinna. Mammas förslag på att de skulle leva tillsammans alla tre var inte populärt.



Hon var dock flyktig i sina känslor, min mor. 1793 träffar hon amerikanen Gilbert Imlay, och i maj 1794 föds min halvsyster, Fanny. Innan dess hade mamma registrerats som Imlays hustru, men ingen vigsel hade ägt rum. Förhållande var dock inte lyckligt, och efter två försök till att ta sitt liv bryter mamma med Imlay. Istället börjar hon umgås med William Godwin, min far, som var känd för sina kritiska uttalanden om äktenskapet som institution. Att de gifte sig 1797 väckte därför enorm uppmärksamhet. Det var då som det gick upp för många att mamma inte tidigare varit gift. Deras äktenskap var ändå annorlunda. De hade separata arbetsrum i London och träffades bara vid middagen i det gemensamma hemmet i London. De var noga med låta den andra ha sin egen vänkrets och inte inkäkta på den.



Jag föddes den 30 augusti 1797. Förlossningen var påfrestande för min mamma, och i kombination med dålig hygien samt bristande medicinska kunskaper ledde det till att hon dog av allmän blodförgiftning samma dag.

Hon blev hågkommen dock. Min far skrev en biografi om henne, där han ville ge en rättvis och ingen skönmålad bild av mamma. Efter hennes död var det främst poeter som uppskattade hennes arv. Speciellt en man vid namn Percy Bysshe Shelley, som umgicks nära med min far en tid. Han fas...