Människan upplever sin omgivning genom intryck från sina
fem sinnen. Med hjälp av sinnesintryck från syn, hörsel, känsel,lukt och smak,
tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats
där hon befinner sig. Utifrån den informationen dras slutsatser som utgör
grunden för både handlande och känslan för platsen. Den fysiska miljöns
utformning påverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem är att det vid fysisk
planering ofta läggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra
sinnesintryck inte uppmärksammas i samma utsträckning.
Syftet med examensarbetet är dels att undersöka sinnenas betydelse för
upplevelsen av en plats och att utveckla lämpliga metoder och analysredskap som
kan användas för att planera för alla sinnen. Genom litteraturstudier och
efterforskning kring befintliga analysmetoder har vi utvecklat två
analysmetoder som kan användas för att analysera sinnesupplevelserna av en
plats.
Upplevelsen styrs bland annat av förmågan att använda sina sinnen, med vilken
hastighet man rör sig, väder- och vind förhållanden och hur sinnesintrycken
tolkas av varje person. Vad som upplevs som positiva respektive negativa
sinnesintryck är i hög grad subjektivt, men det finns ändå vissa upplevelser
som är gemensamma för många och det är dessa som man måste koncentrera sig på i
den fysiska planeringen. En plats funktion bör förklaras genom de intryck den
ger. För att det ska fungera även för de som har olika typer av
funktionsnedsättningar är det viktigt att de offentliga platserna utformas så
att deras funktion förklaras med flera sinnen. Genom att använda sig av
sinnesupplevelser inom fysisk planering kan man skapa vackra, spännande,
tydliga och lättorienterade offentliga rum med en rikare upplevelse och bättre
tillgänglighet för alla.
Utformningen av den fysiska miljön styrs i lagstiftningen till största delen
genom restriktioner för vad som är acceptabelt och säger mycket lite om hur den
goda staden ska främjas. En sinnesupplevelseinriktad utformning av den fysiska
miljön är svår att styra med fler lagar och regler, men kan främjas genom bland
annat Allmänna råd, rekommendationer samt genom att förmedla kunskap till
berörda.
Som redskap för att analysera sinnesupplevelserna används två analysmetoder,
Gåtur och Seriell upplevelseanalys. Analysmetoden Gåtur är en
erfarenhetsåterföringsmetod som bland annat används för att få en dialog mellan
planerare och brukare. Gåturen har i detta examensarbete utvecklats för att
innefatta alla sinnen och utifrån resultat från den har vi fått kunskap om hur
människor upplever olika typer av platser utifrån sinnes intryck. Gåturen
används främst i examensarbetets teoretiska del för att ta reda på hur
människor upplever olika platser med sina sinnen. Seriell upplevelseanalys är
en utveckling av Gordon Cullens Serial Vision vilken används för att analysera
den visuella upplevelsen av staden och hur den förändras när man förflyttar sig
längs ett stråk. I den seriella upplevelseanalysen utökas Cullens metod så att
den berör alla sinnen. Metoden används i planförslagen både för att ta reda på
vilka förändringar som bör göras och för att analysera vilka effekter
planförslaget kan komma att ha på upplevelsen.
I del 2a Visby Öster och 2b Hamnen redovisas hur planeringen för alla sinnen
och analysmetoderna kan användas för att ta fram ett planförslag. Genom egna
iakttagelser samt resultat från Gåturer och den Seriella analysen har två
planförlag med gestaltning av offentliga platser gjorts. I 2a Visby Öster,
förtydligas och utvecklas platser utefter ett stråk där funktioner tydliggörs
och kvalitéer lyfts fram för att få en attraktivare upplevelse. I 2b Hamnen,
utformas ett nytt gångstråk och förbindelser mellan olika funktioner i området
förb...
