Fetma & Övervikt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

H o t e t m o t v ä l f ä r d e n

Vi dränks varje dag i larmrapporter om hur övervikten breder ut sig allt snabbare och om fetmans allvarliga konsekvenser. Egentligen räcker det med att besöka allmän mark för att för att situationens allvar ska bli påtagligt. Jag såg denna uppgift som en utmärkt chans att verkligen fördjupa mig i ämnet som jag anser vara otroligt angeläget, med tanke på hur utvecklingen sett ut på senare år. Vad är övervikt/fetma? Hur allvarligt är tillståndet i världen och Sverige? Varför är fetma och övervikt så farligt? Varför är vi överviktiga och varför utbredningen av övervikt och fetma eskalerat så kraftigt?

Vad är fett?

Fett är en typ av ester som är uppbyggd av glycerol, en trevärdig alkohol, samt tre organiska fettsyror. Det finns tre olika typer av fettsyror, mättade, omättade och fleromättade. Animaliskt fett samt kokosfett innehåller ofta en stor andel mättade fettsyror, vilka är fasta i rumstemperatur, medan vegetabiliskt fett ofta består av en större andel omättade och fleromättade fettsyror, vilka är flytande i rumstemperatur.
Fett är ett livsviktigt näringsämne som har flera olika vitala funktioner i kroppen, främst som kemiskt lagrad överskottsenergi, en bränslereserv. Det fungerar även som isolering mot kyla, isolering av nervcellerna samt som en sorts stötdämpare, och är nödvändigt för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig vissa näringsämnen. Fett är med andra ord i allra högsta grad nödvändigt för vår existens!


Vad är fetma och övervikt?
Fetma och övervikt är den överlägset vanligast förekommande näringsbalansrubbningen i dagens samhälle och består i en bristande jämnvikt mellan energiintag och energiförbrukning. Om du lider av övervikt beror det på att ditt födointag försett dig med mer energi än du förbränt och den obrukade energin lagras i form av kroppsfett. Övervikt och fetma är alltså liktydigt med en abnorm ansamling fettvävnad lagrad i kroppen.

Hur definieras obesitas och övervikt?
En normalmänniska som väger 70kg har en ungefärlig fettvikt på mellan 10-15kg medan en människa som lider av kraftig fetma kan ha en fettvikt på över 100kg. Övervikt mäts oftast i BMI, Body Mass Index = Kropps-Massa Index, som innebär att du ställer din vikt i proportion till din längd, och får ett värde som normalt bör befinna sig mellan 18-25. BMI-värdet är dock väldigt generellt och tar ingen hänsyn till din fettmassa i förhållande till muskelmassa. Därför är det svårt att dra en tydligt gräns för övervikt och fetma, men generellt brukar man kategorisera en person med BMI över 25 som överviktig och ett BMI över 30 som en klar indikation på fetma. En person som inte tränar och har liten muskelmassa men relativt mycket fett på kroppen är enligt BMI-indexet inte överviktig, men kan fortfarande ha skadligt hög koncentration av fett på kroppen.


Varför uppstår fetma?

Som jag nämnde i inledningen är övervikt och fetma den överlägset mest förekommande rubbningen av näringsbalansen. Det finns oräkneliga teorier om varför vi blir överviktiga och varför övervikten har ökat så fatalt, men det finns en obestridlig, universell princip;

Om du intar mer energi än din kropp förbrukar kommer du att bli överviktig

Om man enbart ser till övervikten spelar det ingen roll i vilken form av energin intas, om det är kolhydrater, socker eller fett, denna grundläggande princip är absolut och universell. Om du äter 10 kalorier och förbrukar 5, kommer dessa oförbrukade kalorier att lagras.
Anledningen till att energin lagras istället för att forslas ut ur kroppen är att kroppen under evolutionens gång har lärt sig att lagra energin inför stundande svältperioder. Problematiken med fett är att det är en kroppsvävnad utan några expansionsperiferier, man kan därför, rent teoretiskt, bli precis hur överviktig som helst!
Om man utgår från denna ekvation finns det sedan ett åtskilliga antal yttre faktorer som orsakar denna balansrubbning. Man brukar dock hålla sig till de väsentligaste faktorerna och dela upp dessa i tre kategorier;

 Motion och fysisk aktivitet
 Kost
 Social miljö och ärftliga faktorer

Hur viktiga dessa tre är i förhållande till varandra är diskutabelt, kost och motionsvanor är ofta en konsekvens av en persons miljö. Man bör ta dessa tre yttre faktor i beaktning utifrån varje enskilt fall. Inom ärftliga faktorer är arvsanlag inkluderat, vi är alla unika även när det kommer till förmågan att lagra upp energi. Men, om en person äter en någorlunda sund kost och motionerar regelbundet kommer personen inte att bli överviktig, oavsett vilka genetiska förutsättningar denne har. Det är alltid livsstilen som är den avgörande och utlösande faktorn, vilket även framgår av den universella energiprincipen.

Varför är vi så feta idag?

Vi kan utan tvekan konstatera att vi rör oss mindre och äter onyttigare föda än någon känd kultur någonsin har gjort eller gör! Fetma är trots allt en relativt ny "sjukdom" som överhuvudtaget knappt existerade innan konsumtionssamhället tog över, man tror att fetma och övervikt började breda ut sig under 1960-talet. Fram tills dess har den förekommit endast i undantagsfall exempelvis hos överklassen i vissa kulturer. Med tanke på att våra gener inte har förändrats nämnvärt på flera tusen år, till skillnad från vår livsstil, kan man därför dra slutsatsen att genetiken är av underordnad betydelse när det gäller fetma. När vi nu konstaterat att genetiken är av underordnad betydelse behöver vi analysera mer precist vad det är för omställningar i levernet som orsakar övervikten utgår vi från de två viktigaste yttre omständigheterna;

 Motion och fysisk aktivitet

 Kost
Fysisk aktivitet

Att vår fysiska aktivitetsnivå har sjunkit så fatalt beror den tekniska utvecklingen som skapat vårt konsumtionssamhälle. Främst har utveckling förändrat vårt fysiska rörelsemönster på dessa punkter:

 Försörjningsverksamheter

 Transport och logistik

 Stillasittande fritidsaktiviteter

Våra arbeten blir allt mindre fysiskt krävande och innebär i allt större utsträckning timmar av stillasittande framför skrivbord, kassaapparater och datorer. Tunga och fysiskt krävande arbeten som smed, gruvarbetare, rallare, timmerman och bonde har ersatts av kassabiträden och stilla sittande industri- och kontorsarbeten. Det beror till stor del på att den tekniska utvecklingen automatiserat väldigt många arbetsuppgifter, särskilt inom exempelvis industrisektorn. Samtidigt som den tekniska progressionen utveckling har föråldrat många arbeten, har den skapat nya som enbart är mentalt ansträngande. Skiftningen av arbetsuppgifter borde logiskt sett mest påverka övervikten bland den arbetsföra, d.v.s. den vuxna befolkningen.

Sedan utvecklingen inom i synnerhet logistik och kommunikation tog fart, kräver även våran närmiljö allt mindre rörelse. Bil, buss, tåg, hissar och rulltrappor har ersatt vårat naturliga och energikrävande förflyttningsmetod.

Innan TV, radio, dator och TV-spel gjorde sitt inträde i vårt samhälle, var nästan alla fritidsaktiviteter fysiskt aktiverande. Särskilt utslagsgivande torde det har varit bland barn och ungdomar som idag är en av de allra viktigaste målgrupperna för data- och TV-spels producenter. Barn och ungdomar tillbringar allt mer tid stillasittande framför dator och TV och allt mindre tid lekandes utomhus.
Ovanstående teorier stämmer väl överens med det faktum att svenskarnas innehav av personbilar, TV-apparater, persondatorer och TV-spel ökat dramatiskt de senaste decennierna. .
Kost
 Tillgång till mat
 Socker
 Mättat fett, kolesterol och kalorier

Den aldrig sinande tillgången på mat får flera följder; vi äter mer oregelbundet, äter oftare och småäter mer. Anledningen är att bland annat teknik som mikrovågsugn, utbredningen av snabbmatserveringar och helfabrikat. Innan mikrovågsugnen och helfabrikat gjorde entré, lagade man maten själv och började från grunden med råvaror. Det resulterade i att man åt på mer regelbundna tider och åt större mål när man väl åt. Nu har vi tillgång till mat vart vi än går!

Socker utmålas ofta som en av de mest avgörande orsakerna i våran kost för utvecklandet av övervikt, inte utan anledning. Vi äter otroliga mängder socker idag, både i form av rena sockerkällor som exempelvis godis och läsk, men vi får även i oss stora mängder socker från produkter som ursprungligen var mer eller mindre sockerfria. En undersökning som genomfördes av en svensk etnoarkeolog, visade att dagens svensk i genomsnitt får i sig lika mycket socker per vecka som en svensk under vikingatiden fick i sig under ett helt år! Med tanke på att vi äter ungefär 2kg socker i veckan och runt 15 kilo godis per år, är det inte helt otroligt. Drycker som Coca cola har blivit en livsstil och det tycks omöjligt att värja sig mot deras reklamkampanjer, dessutom vänder sig läskedrycks- och godsproducenter ofta till barn som är extremt lättpåverkade av reklam. Förutom dessa uppenbara sockerkällor som alla vet innehåller socker, finns socker dessutom tillsatt i mängder av livsmedelsprodukter som till exempel kaviar, korv, bröd och leverpastej. Socker förbrukningen gick säkerligen heller inte ner när landet för ett antal år sedan drabbades av fettfobi, vilket resulterade i att fett i många produkter ersattes av socker så att producenten kunde "Fettsnål" -märka sitt livsmedel.

Förtäring av kolesterol och höga halter av mättat fett är huvudorsaken till att överviktiga löper så hög risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Kolesterol och mättat fett orsakar ett förhöjt kolesterolvärde i blodet vilket ökar risken för exempelvis blodproppar dramatiskt.
Äter man dessutom rikligt med kaloririk föda höjs nivåerna av triglycerid i blodet, vilket även det är förenat med en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Kalori är egentligen bara en mätenhet för hur energirik föda är och kalorier är därför inget hälsovådligt i sig. Vad jag åsyftar är extremt energirika livsmedelskällor som enbart innehåller exempelvis socker.

Anledning till att vår kost mist sin naturliga och ursprungliga sammansättning, beror även det på den tekniska utvecklingen. Raffinering, artificiella tillsatser, hel- och halvfabrikat är några orsaker till att vår kostsammansättning mist sin balans och vår överkonsumtion av socker.

Vem ansvar är det?
Är överviktiga människor bara offer för dagens samhälle eller har de ett personligt ansvar?
Det finns inget givet svar på den här frågan, svaret definieras av vilken livsåskådning man har som person. Personligen kan jag verkligen känna sympati och ha förståelse för, i synnerhet för barn som "ofrivilligt" blir feta, personer som inte orkar stå emot samhällets frestelser! Men nu råkar jag vara en utpräglad humanist och anser därför att alla har ett fritt val och även ett ansvar gentemot sin kropp och sin hälsa. Om man väljer att enbart äta saker man tycker är gott och att spendera sin tid stillasittande, då har man gjort ett val och det får konsekvenser. Man ska även komma ihåg att fetma bara är en av många ökande hälsorisker i samhället; ökad användning av droger, alkohol och rökning visar att ansvarkänsla för den egna hälsan idag är en bristvara!
F e t m a n s u t b r e d n i n g

Utbredning och ökning i Sverige

Fetman och övervikten har formligen exploderat i Sverige sedan 1980 och kraftigast är ökningen bland barn och unga, men alla samhällets grupper är drabbade. Beroende på vilka källor man använder sig av får man något varierande siffror.

 Idag är 2,5 miljoner svenskar överviktiga, en ökning med 100% under 20 år.
 En halv miljon svenskar och var tionde vuxen svensk lider av fetma
 Enligt viktväktarna uppgår antalet svenskar med BMI på över 30, till 800 000
 Enligt Livsmedelsverket är hälften av alla män i Sverige överviktiga
 Ökningen har de senaste tio åren varit kraftigast hos unga kvinnor
 Minst 20% av Sveriges barn beräknas idag vara överviktiga
 En tredjedel av Sveriges barn lider av fetma
 Antalet överviktiga barn beräknas att ha trefaldigats sedan 1980
 En studie gjord i Stockholm på skolbarn visar att övervikt blivit tre gånger vanligare i denna kategori under de senaste 14 åren; den ökade från 8,2 till 23,7 procent
 Andelen 10 åringar som är drabbade av fetma har enligt en skånsk studie som omfattade över 10 000 barn, femfaldigats sedan 1985
 Tolv procent av kvinnorna och tio procent av männen i Sverige har ett BMI över 30
 År 2006 beräknas 60% av svenskarna vara överviktiga

Beroende på vilken studie man tar del av får man lite olika bilder av läget. Enligt vissa svenska forskare har andelen feta eller överviktiga barn egentligen inte ökat särskilt markant, utan den kategori av barn som tidigare bara var övervikta, lider idag av kraftig fetma medan de normalviktiga fortfarande är normalviktiga. Det finns dock många studier som pekar på att både att antalet överviktiga barn ökat kraftig och att överviktiga barn samtidigt blivit ännu fetare.
Det finns fall där kommuner till och med tvångsomhändertagit barn och placerat dem i familjehem, med anledning av en uppenbar hälsorisk orsakad av föräldrarnas oförmåga att kontrollera sitt barns vikt. Ett fall som blev särskilt uppmärksammat togs till och med upp i kammarrätten efter att föräldrarna överklagat länsrättens dom som gav kommunen rätt. Kammarrätten ansåg dock att domen var korrekt och den 5åriga flickan som vid invägningen vägde 43,3 kilo, blev kvar på familjehemmet.
Studier har även gjorts för att undersöka eventuella skillnader vad gäller BMI-index mellan olika sociala grupper, men resultaten är inte entydiga.
Den mest omfattande och etablerade undersökningen genomfördes av Stockholms Epidemiologiska enhet och omfattade 3142 ungdomar och registrerad inte enbart BMI, utan även levnads-, kost- och motionsvanor. Resultatet visade på klara samband mellan social klasstillhörighet och levnadsvanor; ungdomar med invandrarbakgrund, lågutbildade mödrar och med föräldrar med låg inkomst spenderar mer tid framför dator och TV, äter mer oregelbundet och onyttigt än andra ungdomar med exempelvis högutbildade mödrar.

Ännu mer alarmerande är en undersökning gjord i Göteborg som visar att i synnerhet feta och överviktiga i väldigt hög grad väljer partner med ett likartat BMI-index. Detta innebär i sin tur att deras barn löper 20ggr så stor risk att bli feta eller överviktiga jämfört med barn med normalviktiga föräldrar. Många tror att dessutom att fetma är ett tillfälligt stadium i livet som barn växer ur, men faktum är att undersökningar visar att 75% av barnen förblir feta eller överviktiga även som vuxna. Att överviktiga föräldrar ofta får överviktig avkomma är givetvis en kombination av livsstil och gener, men också en konsekvens av vilken förebild barnen har under sin uppväxt. Om barnets viktigaste förebilder är överviktiga eller lider av fetma kommer barnet givetvis att tolka detta som att det är så en frisk och normal människa ser ut. Med andra ord, utbredningen av fetma kommer att eskalera ytterligare

Global utbredning

 Av jordens 6 miljarder invånare beräknas 1/6, 1 miljard, vara överviktiga
 Sammanlagt 300 miljoner människor världen över lider av fetma
 60% av USA:s 320miljoner invånare är överviktiga
 64% av USA:s vuxna befolkning har ett BMI på över 25
 30% av USA:s vuxna befolkning har ett BMI över 30
 Ökningen av fetma och övervikt är störst i U-länder
 Begränsad utbredning i Asien
 Frekvenser från Östeuropa är osäkra men de som finns att tillgå är extremt höga

Givetvis är denna övervikt inte jämt fördelad över världens nationer, men faktum är att få stater ha lyckas undslippa fetmaexplosionen. Särskilt i U-länder där utveckling plötsligt tillgodoser befolkningen med outsinliga mängder, mestadels onyttig mat, har en markant ökning av fetma noterats. USA:s är troligen fortfarande ohotat och i Europa tros läget vara mest katastrofalt i Östeuropa.

K o n s e k v e n s e r a v ö v e r v i k t o c h f e t m a

Konsekvenser och följdsjukdomar av fetma är väldokumenterade. På vissa punkter är det dock något oklart om det är själva övervikten eller den livsstil som den är förknippad med, som orsakar sjukdomen. Fetma orsakar både psykiska och fysiska besvär, oftast i en form av växelverkan som bildar en negativ cirkel. Sjukdomar eller problem som är relaterade till övervikt och fetma;

 Ryggbesvär och slitningsskador: Gikt, ledsjukdomar och artros

 Diabetes typ II; 8 av 10 personer med vuxendiabetes är överviktiga eller feta
 Vissa typer av cancer, exempelvis njurcancer. Fetma är näst efter rökning den vanligaste orsaken till cancer
 Högt blodtryck och höga kolesterolvärden/högt blodfett höjer avsevärt risken för hjärt- och kärlsjukdomar som exempelvis slaganfall, åderförkalkning, kärlkramp och hjärtinfarkt
 Fettlever
 Infertilitet
 Sömnapné
 Gallsten
 Andnöd
 Hudproblem
 Andning- och hjärtrytm påverkas negativt
 Dåligt självförtroende, diskriminering, depression, mobbning, minnesvärdeskomplex
 Nedsatt prestationsförmåga
 Sämre inlärningsförmåga

Risken för att drabbas av dessa sjukdomar ökar markant om ditt BMI värde är 25 eller högre, även om övervikten är marginell. Risken ökar sedan dramatiskt för varje kilo övervikt men just värdet 30 verkar i många fall vara en tröskel. Livskvaliteten sjunker otvetydigt kraftigt vid övervikt och fetma oavsett om personen ännu inte drabbats av några följdsjukdomar, mycket beroende på den nedsättande attityd de ofta bemöts med vilket i många fall orsakar skygghet, mindervärdeskomplex, depression och dåligt självförtroende.

Medan fettet hos män lagras runt buken, ofta kallat "bukfetma", lagras det hos kvinnor istället runt höfter och rumpa och kallas därför päronfetma . Det finns tydliga skillnader vad gäller följderna av fetma mellan män och kvinnor, då fettcellerna i buken visat sig mer benägna att i högre grad påverka kroppen. Män löper i därför allmänhet större risk att drabbas av olika följdsjukdomar än kvinnor, med undantag för depression som är vanligare bland kvinnor. Överviktiga män drabbas även i större utsträckning av prostata- och tjocktarmscancer än sina normalviktiga bröder medan feta kvinnor löper större risk att drabbas av bröst- och livmoderscancer än sina normalviktiga systrar.

Barn och övervikt

Studier har visat att barn som lider av fetma och övervikt reagerar starkare på sitt tillstånd både psykiskt än vuxna. Anledningen är enkel, under barndomsåren när kroppen inte växt färdigt är man känsligare för inre och yttre påverkan som t.ex. fetma, alkohol och rökning, barn är även känsligare emotionellt och psykiskt. Personer som är feta i barndomen drabbas ofta av;

 Sämre självförtroende
 Mobbning
 Depression
 Diabetes
 Nedsatt prestationsförmåga
 Sämre inlärningsförmåga
 Påverkan av and- och hjärtrytm
 Astma
Utöver detta tillkommer givetvis en markant ökad risk för att drabbas av följdsjukdomar i vuxenlivet. Om en person redan i barnåren genom att vara överviktig, påverkar sin hjärtrytm ökar självklart risken för hjärtsjukdomar, detsamma gäller för exempelvis gikt och ledskador.
Som jag tidigare nämnde finns en 75% risk för att överviktiga barn förblir överviktiga som vuxna, denna risk är ett genomsnittsvärde. De flesta barn som är enbart något kilo överviktigt löper väldigt låg chans att förbli överviktiga som vuxna medan barn med en fettvikt på 60%, löper en nästan 100% risk att förbli feta hela livet ut.

Jag vill dock framhäva de fatala psykologiska och emotionella konsekvenserna som drabbar överviktiga och feta barn. Samtliga studier som genomförts på området är helt entydiga; barn som är överviktiga blir diskriminerade, mobbade och retade, vilket i sin tur ofta leder till depression, dåligt självförtroende och minnesvärdeskomplex.

 En svensk pilotundersökning visar att 58 procent av barn och unga med fetma uppger att de blivit utsatta för mobbning jämfört med 15 procent av normalviktiga

 En engelsk studie där barn visades en silhuett av ett barn som lider av fetma, visar att de överviktiga barnens kamrater associerar fetma med en lögnaktig, lat, dum ful, och smutsig person

 En studie publicera i amerikanska JAMA, Journal of American Medical Association, visar att feta barn, som är friska i övrigt, uppfattar sin livskvalitet likvärdig med en cancersjuks


Detta ger en fingervisning om hur ett barn som lider av fetma, egentligen mår! En tankeställare till alla föräldrar som inte kan säga nej till sina barn av rädsla för att känna sig elaka, när de ber om sin tolfte burk läsk.


H u r u n d v i k er m a n a t t b l i f e t e l l e r ö v e r v i k t i g?

Det finns idag ingen metod som till fullo accepterats inom forskarvärlden som kan förhindra övervikt. Det råder en kaotisk oenighet i forskarvärlden om huruvida man ska äta fettsnålt eller kalorisnålt, mycket eller lite proteiner och så vidare. Det finns dock ett par 1)råd som man med gott samvete kan ge som ger resultat:

 Fysisk aktivitet och motion
 Undvik rena koncentrationer av socker och energi
 Undvik mättat fett
 Ät näringsrik mat
 Tänk långsiktigt, en livsstil
En elitidrottare kommer aldrig, oavsett vad och hur mycket han äter, att bli överviktig. Vad många dessutom glömmer bort är att man vid fysisk aktivitet inte enbart påverkar energiförbränningen vid själva passen, utan även när man vilar! Att nå sin "idealvikt" utan att motionera är nästintill omöjligt utan att drabbas av näringsbrist. Daglig motion är att rekommendera, det behöver dock inte vara ett stenhårt boxningspass med blodsmak i munnen utan även lättare former av motion ger resultat på lång sikt, att promenera eller cykla dagligen kan räcka.

Undvik socker- och energirika livsmedel, i synnerhet om de är fattiga på viktiga näringsämnen. Denna typ av föda kallas populärt för "tomma kalorier", vilket är ett talande begrepp. Tomma kalorier ger extremt mycket energi, dålig mättnadskänsla och förtäring av sådana kan resultera i att en överviktig person lider av näringsbrist. Det inkluderar även produkter som exempelvis vitt bröd.

Att undvika mättat fett resulterar i sänkta kolesterolvärden vilket minskar risken för många hjärt- och kärlsjukdomar. Givetvis kan även icke-överviktiga personer ha väldigt höga nivåer av kolesterol i blodet eftersom vi idag konsumerar stora mängder av exempelvis mejeriprodukter och fett kött, vilket inte behöver ta sig uttryck genom övervikt.

Att äta näringsrik mat innebär att man får i sig alla nödvändiga näringsämnen och vitaminer, utan att drabbas av övervikt.

Framförallt måste man komma till insikt om att övervikt är en livsstilsfråga! Därför ska man alltid tänka långsiktigt och försöka se helheten. Det har lanserats 100-tals mirakelrecept och kurer men vid vetenskaplig forskning har det utan undantag visat sig att dessa inte fungerar eller bara ger en temporär viktnedgång. Exempelvis bantning kommer enbart ge resultat under själva bantningen, när många sedan återvänder till sitt tidigare leverne, kommer kilon krypande tillbaks. När man lägger upp en strategi, ska man komma ihåg att den ska vara hållbar för resten av livet och ge en durabel viktnedgång.

Personligen anser jag själv att det är uppenbart att man bör gå tillbaks till den kost vi åt innan sjukdomar som fetma och diabetes bredde ut sig. Kost av den här typen benämns ofta som "stenåldersdiet", men det är ett annat kapitel. För den som är intresserad rekommenderar jag "Det ofullkomliga djuret; kropp, själ och livsstil i ett evolutionärt perspektiv" av G. Burenhult och "Stenålderskost" av L. Cordain.
R e f l e k t i o n e r

Jag ser inte fetma i sig som en sjukdom, utan som en naturlig reaktion från den mänskliga...