Mozart

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Wolfgang Amadeus Mozart var namnet på den otroliga. Han föddes den 27 januari 1756 i staden Salzburg i österrike. Han var son till Leopold och Anna Maria Mozart.
Staden Salzburg var fin och väl belägen i den nordligaste delen i Österrike. Under 1700 - talet sade stora historiker att detta århundrade skulle bli upplysningen tid. Det var på 1700 – talet vetenskapsmännen gjorde det ena framsteget efter det andra. Men det var också musiken som skulle ingå i denna upplysningstid.

Mozart föddes i en era av stora kompositörer som, Friedrich Händel, Joseph Haydn och Christophe Gluck.
Men dessa stjärnor skulle sen hamna i skuggan av kanske den främsta
Kompositör som på sin tid hade börjat kallas ”ett Gudomligt geni”.
Den lilla mannen från Salzburg, Wolfgang Amadeus Mozart.

När Mozart föddes var han väldigt liten och likaså under uppväxten. Han blev aldrig längre än 150 cm.
Mozart var ingen hygienisk människa och han drabbades ofta av sjukdomar.
Men tros detta var han mycket energisk och mycket gladlynt. Hygienen i sig på 1700 – talet var mycket liten i alla samhelsklasser på den tiden.
Barndödligheten blev på så sätt mycket hög och Mozart var Leopold och Marias sjunde barn, men han var bara det andra som överlevde spädbarnsåldern.
Mozarts far, Leopold, var mycket kulturintresserad och väl utbildad och en unik musiker.
Han hade nämligen porten som officiell kompositör vid havet i Salzburg.
Leopold hade också skrivit en populär musikbok som de flesta yngre musiker använde. Den hette ”Violinmetoden”.
Mozart hade en medfödd förmåga att glädjas och njuta av vad som fanns.
Han var som jag tidigare sagt mycket livlig, klipsk och kärleksfull och tyckte om att leka med Nannrel. Han tänkte jämt ut nya skämt och bus i hemmet, men han var också mycket slarvig och tankspridd.
Mozart hade enorm respekt för sina föräldrar. Trots att de stod varandra nära så behövde Mozart ständigt kärlek från sina föräldrar.
Hans utseende var väl inte det bästa men det gick väl jämt upp med hans livfulla karaktär. I alla fall så var han mager, kort och ett runt blekt ansikte. Däremot Nannerl betraktades som en skönhet redan vid åtta års ålder.

Nannrel gick redan som barn undervisning i hemmet av sin far både i musik, skrivning och matematik. Men vid fyra års ålder började Mozart att störa sin systers musiklektioner.
När han blivit stor nog till att hantera en fiol roade han sig med att spela enkla harmonier och skalor.
Men Leopold lade inte märke till sonens enorma begåvning förrän han började undervisa både Nannrel och Mozart samtidigt. Då upptäckte Leopold direkt att Mozart hade talang för musik. Han kunde lyssna till en ton och sen avgöra vilken det var i skalan. Han kunde dessutom sjunga varje ton perfekt. Redan vid fyra års ålder lärde han sig att spela en hel menuett på klavikordet bara inom en halv timma.
Enligt berättaren så hade Mozart redan fyra eller fem års ålder. Han hade suttit i musik rummet mellan lektionerna flera eftermiddagar och komponerat utan att hans far visste om något.

Så en dag visade han detta för sin far när han hade besök av sina musikkollegor.
De tog emot det Mozart hade skrivit och tittade på det. Det såg ut att vara ett hopkok av meningslösa noter som skrivits med sprättande bläck, enligt deras första anblick.
Men när de tittade lite närmare andra gången så upptäckte de att notmanuskriptet var musikaliskt felfritt.

Mozart gjorde mycket snabba framsteg inom klavikord och fiol, men även Nannerl utvecklades inom det musikaliska men hade dock inte Mozarts begåvning.
När han var vid fem sex års ålder så var han tekniskt sett mycket bättre.
Men något mer intressantare var att Mozart hade börjat ägna sig åt att komponera egen musik.
Pappa Leopold gladde sig åt sitt barns musikaliska begåvning. Så, när Mozart var ca 6 år gammal, alltså i början av1762 så bestämde sig Leopold för att visa upp sina barn för musikvärden. Men han hade lite problem med var han skulle visa upp dem, för Salzburg var en rätt liten stad.
Till sist bestämde han sig för att visa upp sina barn i München, Banarns huvudstad. Leopold tyckte att detta skulle bli ett ypperligt tillfälle att starta sina barns karriärer.
Där hoppades han att de skulle få rätt uppmärksamhet.
Detta var första resan för Mozart men det skulle bli betydligt fler resor.
På den tiden var en resande musiker tvungen att ha ett så kallat introduktionsbrev för att få spela här.
När en musiker väl fått spela för en adelsfamilj så kommer musikern i fortsättning bli bjuden genom ett muntligt besked.
Och är dessa familjer nöjda så öppnas dörrarna direkt till de flesta av de rika familjerna.
Så 1762 någon gång i januari så reste Mozart med familjen med sina introduktionsbrev till den reagerande Kurfursten Maximilian III Josef i München.
Hovet där blev mycket imponerande för Mozart och speciellt för hans begåvning.
Efter Mararts succé vid hovet i München så börjades det talas om honom i överklases familjer och det dröjde inte länge för än han blev inbjuden för att spela.
Besöket i München varade i tre veckor. Direkt när de kom hem från München så planerade pappan en resa till österrikes huvudstad Wien.
Där skulle Mozart kanske hinna spela för kejsarparet Franz och Maria Theresia höll hov. Mozart fick arbeta hårt för att kunna kombinera studier och spelningar.
Wien var ett viktigt musikaliskt centrum under 1700 – talet. I staden bodde många av Europas stora kompositörer, som Joseph Haydn och Christophe Gluck.
1762 reste familjen till Wien via båt och anlände vis staden den 6 oktober.
Leopold fixade snabbt en konsert med hjälp av ett sådant introduktionsbrev.
Konserten blev succé och ryktet om familjen Mozart spred sig snabbt, mycket snabbt för efter bara några dagar skulle de spela hos kejsarens ”sommarställe”.

Men det fanns också tvivel om Mozart genialitet, trots att kejsaren en gång uppmanade honom att spela en mycket svår melodi, med en hand. Så klarade han av det galant.
I Wien insjuknade Mozart vilket inte var så konstigt med tanke på hygienen. Då bestämde sig Leopold för att resa hem igen.
Annars var tiden mycket jäktig för de två barnen , ibland kunde det till och med bli upp emot 3 konserter varje dag. Efter hemkomsten blev det Paris och därefter London.
Familjen Mozart kom till London den 22 april 1764 och för kung Gorge III och drottning Charlotte. I London bodde den internationellt kände kompositrören Johan Sebastian Back, som i sin tur var drottningen musiklärare.
Efter Mozart hade kommit till London dröjde det inte länge förrän han och Johan Christian Back blev bra vänner och de skulle också bli vänner för livet.
Under tiden i London utvävklades Mozart mycket och blev allt skickligare både som musiker och kompositör. Han gjorde också många mästerverk som är starkt influerande av kompisen Johan Christian Back.
Men Mozarts begåvning skapade avundsjuka hos många musiker och ett rykte spred sig om att han var en mycket äldre än vad han påstods att vara.
Daines Barrington som var en lärd akademiker bestämde sig för att pröva om ryktet var sant.
Hans musikaliska prövningar var mycket ansträngande. Barrington gick rätt på sak och bedårade Mozart att skriva eller koponera ett stycke som innehöll först kärlek och sen aggressivitet. Barrington kollade också hur Mozart betedde sig mellan de olika testerna. Han lade omedelbart märke till hur omoget barnet var när det gällde allt utanför det musikaliska området. Exempelvis när Mozart lekte och roade sig med katten och hur han sprang omkring med en sopkvast i rummet och låtsades att det var en häst.
Men när det gällde det musikaliska så spelade han och koponerade som en fullt utbildad vuxen musiker.
När Barrington var klar med undersökningarna så skickade han dom till Royal Society i Loden. När väl undersökningarna kom tillbaka så hade han kommit fram till att Mozart var åtta eller nio år gammal.
Han var helt enkelt en enorm musikalisk begåvning och detta tystade de avundsjuka och misstrogna.
När de hade tillbringat mer än ett år i London, bestämde sig Leopold i juni 1765 att lämna staden.
Mozart var ledsen för att behöva skiljas från sin vän Johan Christian Back, men denna Back höll kontakten ända till sin död tjugo år senare.
Hemresan höll på att sluta i katastrof för både Mozart och Nannerl fick tyfoidfeber, men efter några veckor tillfrisknade de.
Familjen var tillslut tillbaka i Salzburg den 30 november 1766.
Efter resan eller ska jag säga turnén genom Wien, Paris och allt av det nu var, så hade det gjort stor succé och gett de både pengar och ära.

När de väl kommit till Salzburg så bar det iväg mot Wien igen.
Det fanns två anledningar. Den ena var att Leopold såg chansen att få komponera ett musikstycke till kejsarinnan Maria Theresias dotter, Maria Josefas bröllop. Den andra var att Mozart oerhört gärna vill få i uppdrag att skriva en opera.
Resan blev en katastrof inte längre efter deras ankomst till Wien blev Maria Josefa sjuk i smittkoppar och avled. Stor sorg spred sig och alla fester avbröts m.m.
Familjen Mozart och många andra flydde från staden och smittan.
Men det var för sent. Mozart och Nannerl hade smittats. Som tur var så överlevde de, men emellertid var Mozart så sjuk att världen nästan förlorade det geni som senare skulle utvecklas till den störste av alla kompositörer.

Mozarts första opera ägde rum i Wien, år 1768 då kejsar Josef II reagerade. Mozart hade längtat efter att få skriva en opera ända sedan han var i München. Men allt gick inte riktigt bra.
Musikerna vid hovet blev fulla av avundsjuka när tanken slog dem att det var en tioårig gosse från österrike. När han väl var klar med sin opera, som skulle bli kallad ”La finta simplice” så bojkottade sångarna och musikerna repetitionerna. Men allt var inte förlorat. Den räddades av Leopolds arbetsgivare och några månader senare så sattes den upp i huvudstaden och blev en dundersuccé.
När Mozart åkte på turné igen så åkte han utan sin mor Anna-Maria och syster Nannerl. Det var bara pappa Leopold som åkte med.
Men underresan så skrev han brev till sin syster. Det var både kärlek full och skämtfulla brev. I ett av breven skrev han så här: ”när vi kommit fram till vårt hus öppnade vi dörren till hallen. Vad tror du att vi gjorde sedan? Jo, vi gick in. Adjö!”

I Italien blev en dröm verklighet för Mozart, det var nämligen att få spela upp en opera i Milano. Milano var nämligen det s.k. ”Headquaker” för operan. Den var känd över hela Europa.
Publiken tappade nästan hakan när de fick höra han spela och Mozart fick ett mycket ömt mottagande var han än gick. Folk var helt enkelt häpnande över han mästerliga musicerande.
Efter Milano reste de till Rom för att lyssna på körstycket ”Miserere” av Allegri i Vatikanen.
När han lyssnat på stycket gick han till sitt rum och skrev ner stycket i noter. Trots att han bara hade hört stycket en gång så hade han memorerat det i huvudet. Det blev en stor förundran hos de kyrkliga maktharvarna. Men vad gjorde det. Tack vare denna prestation var det inget tvivel på Mozarts prestation och begåvning.
Så den 5 juli 1770 förärades Mozart av påven Klemens XIV den Gyllene sporens orden.
Fjortonårig som han var så var han den yngsta som mottagit en sådan utmärkelse.
Strax efter detta han blivit riddare av den Gyllene sporens orden erbjöds han att göra några musikaliska prov vid Accademia.
Filarmonica som vanligt klarade hon proverna nästan löjligt lätt och blev omedelbart hedersmedlem i Akademin.
Mozart och hans far återvände sedan till Mailabro där Mozart började på en opera kallad, Mitridante, Redi ponto. Mitridante hade premiär den 26 december 1770 och blev som många andra succé.

I Maro 1771 bestämde Leopold att återvända till Salzburg, Mozart hade nu blivit lite äldre och kommit in i målbrottet. Men det skulle visa sig att detta skulle bli vändpunkten för familjen Mozart. Den 15 December dör Leopold arbetsgivare och ärkebiskop Schrattenback. Eftertrådare var greve von Colloredo. Till en början gick det bra med Colloredo, men senare skulle det visa sig att han var arrogant, saknade utstrålning och begrep sig inte på musik. Personkemin var helt enkelt så bra.
Mozart stördes oerhört av denna Colloredo.
I oktober reste han till Italien för att se premiären på sin nya opera Lusio Silla och den blev också……… du vet nog vad jag tänker skriva.
I alla fall på våren var han tillbaka i Salzburg och skrev hela fem violinkonserter. (k207, k211, k216, k218, k219) en pianokonsert (k271), en symfoni i g-moll (k163) och en opera.

I september 1777 så reste han och sin mor ut i Europa, där han förhoppningsvis skulle få en betydelsefull tjänst och kanske tjäna mycket pengar. Mozart hade då hunnit bli 22 år gammal. När han nu var ute med sin mor passade han på att vira runt ute på nätterna, gå på fester och umgås med vänner.
Under den här tiden blev det inte så mycket gjort men han fick in lite pengar genom att undervisa. Men tro det eller ej men Leopold blev annat än belåten när han fick brev från Italien om sonens hämningslösa Leverne. Efter att ha rest runt i Europa så blev han förälskad i sångerskan Aliys ia Weber.
Familjen Weber var fattig. Aloysio hade en bror och tre systrar.
När Leopold fick reda på det här misstänkte han att de kanske bara ville gifta bort sin dotter med Mozart.
Mozart komponerade inte häller så mycket under den här tiden heller. Detta berodde nog på att när han skulle få betalt så fick han inte kontanter utan värdefulla föremål som han var tvungen att sälja för att få ihop pengar till mat.
Ett undantag var symfonin i D-dur som kallas Parissymfonin (k297). Symfonin anses vara en av hans bästa.
Senare i april, när Mozart försökt etablera sig utan framgång så blev Anna Maria sjuk.
Och det blev bara värre och värre, till slut dog hon i juni 1776.
Mozart blev mycket förtvivlad och vågade inte meddela fin far om detta. Istället bad han en nära vän till familjen, Abb’e Bullinger att skriva till fadern.
I djup sorg lämnar han Paris och börjar resa mot Salzburg på en väg som först gick till München, dit familjen Weber flyttar. Han hade som avsikt att besöka Aloysia och fria till henne. Men när han kom dit så hade Alosia blivit en framgångsrik sångerska och brydde sig inte om Mozart ett ”fän”. (Bonde).
För att nu kunna tjäna lite pengar började han att undervisa som han nu hatade. Han tvingades även återuppta sin gamla tjänst som orkesterledare.
I slutet av 1780 – talet fick Mozart i uppgift att skriva en opera till 1781 års Muschenfestival. Han fick tjänstledigt en dag och for genast till Wien för att skriva denna.
Operan fick namnet Idomeneo och som vanlig gjorde den genast succé.
(Det där med succé börjar bli lite tjatigt).
Efter ett tids bestämmelser och beordringar gav Mozart upp. Nu kände han friheten.
Han kastade sig genast in i Wiens häftigaste sällskapsliv och började finna sig till rätta.
Och rätt som det var så blev han i juli 1781 ombedd att skriva en opera i Wien med ett libretto på tyska.
Medan han jobbade på operan som han skulle kalla Enleveringen ur Seraljen så besökte han familjen Weber som hade flyttat dit. Nu blev han väl omhändertagen av familj medlemmarna. Han kunde nu finna sig till att ro och arbeta med operan.
Mozart började även intressera sig för fru Webers andra dotter, nämligen den artonåriga Constanze. Mozart såg någonting hos henne, hon var inte vacker men utstrålade värme och han tyckte om att umgås med henne. Men detta gillade inte Leopold och försökte åter övertala honom att återvända till Salzburg men han vägrade. Istället när han var klar med operan så friade han till Constanze i december 1781 och hon tackade ja.
Så paret gifte sig den 4 augusti 1782 i Stefandomen. Bröllopet blev lyckat trots Leopolds motstånd.

I mars 1783 hände en rätt så märklig sak. Det var en musiktidsskrift i Hamburg som hävdade att det fanns en trettonårig pojke vid namnet Ludvig von Beethoven som kunde utvecklas till en lika begåvad kompositör som Mozart. Mozart var nog i sin mest framgångsrika period, trots att han hade lite betalt för sina arbeten. Constanze och Mozart levde högt över sina framgångar och blev bara mer och mer skuld satta. Parets första barn föds i juni 1783. Nu reser de utan barnet till Salzburg t...