Månen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Månens yta kan man se väldigt bra med blotta ögat om det är en mörk och klar natt. Men den syns ännu bättre om man tittar genom en kikare. Månen roterar runt sin egen axel på samma tid dom det tar för den att snurra ett varv runt jorden. Därför ser vi alltid samma sida av månen vänd mot oss.

Förr trodde man att de mörka områdena man kan se på månen var vattenområden, därför kallas dessa för hav. Men i verkligheten är det faktiskt stora, ödsliga slätter. På vissa ställen finns det väldigt mycket kratrar. De har uppstått av att ytan har träffats av annat material från rymden. De stora kratrarna Tycho och Kopernikus har bildats för ca 10 miljoner år sedan, då ytan träffades av ett par mycket stora stenblock.

Månen är som en satellit, en följeslagare, till jorden. Det betyder att den hela tiden kretsar runt oss, på ett bestämt avstånd som är 380 000 km. Månens egen diameter är ungefär 3200 km.

På månen finns det inte liv över huvud taget. De högsta bergen är uppemot 8000m höga och de största kratrarna har en diameter av 200 km. Månen har inte några moln som stör utsikten mot den svarta rymden, det beror på att den inte har någon atmosfär. Temperaturen på månytan varierar kraftigt. Som lägst kan det vara -160 och som högst 110.

Månens tyngdkraft är bara 1/6 av jordens. Det betyder att om du precis orkar lyfta 50 kg på jorden så orkar du lätt lyfta 300 kg på månen. Det är också därför som astronauterna verkligen hoppar runt ...