Stamceller

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vad är egentligen stamceller?

Det är omogna celler med förmågan att utvecklas till olika typer av celler. Forskarna hoppas att man ska kunna utnyttja odlade stamceller för att producera kroppsceller som kan ersätta skadad vävnad i hjärna och andra organ. Ursprungsceller som inte har specialiserat sig och därför äger de förmågan att utvecklas till samtliga typer av kroppsceller: hjärna, hjärtmuskel, blod, ben, lever, bukspottkörtel bara för att nämna några exempel.

- Ägg och spermie möts och den nya cellen delar sig. Under en kort period har dessa så kallade embryonala stamceller (ES-celler), egenskapen att kunna utvecklas till andra celler i kroppen.
- ES-celler styrs av subtila kemiska signaler till att utvecklas till muskel-, ben- eller nervceller (t.ex.). I våra kroppar finns cirka 200 olika celltyper.
- Mänskliga ES-celler har tidigare varit omöjliga att hålla vid liv i provrör. 1998 tog forskningen fart sedan man utvecklats för odling av dem.
- Forskarna försöker lära sig att styra stamceller i önskvärd riktning så att de t.ex. blir hjärnceller eller muskelceller. Det handlar om grundforskning fortfarande.
- Det finns även ”vuxna” stamceller. Under en livstid bildar de nya celler, t.ex. blodceller och muskelceller. Några forskare har lyckats få vuxna nervstamceller att bli leverceller eller blodceller.
- Kanske kan ”vuxna” stamceller bli minst lika användbara som de mer omdiskuterade ES-cellerna.


Vart finns stamceller?

Stamceller utvinns enklast ur embryon som framställs i provrör och plockas isär efter några dagar, istället för att inplanteras i livmodern. I vuxna kroppar finns det även stamceller, men de har hittills visat sig vara svårare att utvinna och utnyttja i laboratoriet. Forskare från USA lyckades 1998 att för första gången odla mänskliga embryon de fick fram så kallade stamcellslinjer. En sådan linje en är stamcell med en bestämd genuppsättning som man fått att dela sig i laboratoriet och som fortsätter att växa vidare som en serie av kopior: 2, 4, 8, 16…

Det har varit en stor utmaning att få dessa celler, först att dela sig - som kan vara svårt nog- efter det vill man kunna styra cellerna till önskad celltyp. Om man lyckas med det skulle de gå att använda till att bota människor med sjukdomar som orsaks av brist eller avsaknad av en viss typ av vävnad. Dessa sjukdomar är folksjukdomar som diabetes, Alzheimers, slaganfall och hjärtinfarkt.

Problemet är att stamceller utvinns från embryo, befruktade ägg som kan utvecklas till färdiga barn om de får växa i en kvinnas mage. De embryon som hittills har använt sig av har blivit över vid provrörsbefruktning och skulle ändå inte användas till något.


Utvecklingen går bara framåt

September 2001 offentliggjorde forskare vid Wiscons...