Romarna Instuderings frågor

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Romarna

1. Redogör för roms tillblivelse enligt sägnen respektive källor.

Svar: De små tvillingarna lades i en korg och lämnades ensamma nere vid floden Tibern. De hette Romulus och Remus och var söner till en prinsessa. Deras morfar hade varit kung. Han hade jagats bort av sin elake bror, som nu var kung och ville döda pojkarna. Men en varghona tog hand om dem. De fick skydd av hennes raggiga päls och varm mjölk från hennes spenar. Bröderna växte upp till starka, unga män. De dödade den grymme kungen som försökt ta livet av dem. Deras morfar blev kung igen. Han gav bröderna ett stycke land vid Tibern som belöning. Vid flodens strand, där varginnan en gång räddat pojkarna, började Romulus och Remus bygga en stad. En dag drog Romulus ett streck på marken där en mur runt staden skulle gå. Remus retades och hoppade över strecket . Romulus blev ursinnig och högg ihjäl sin bror. "Så ska det gå med varenda en som försöker ta sig över mina murar", ropade han. Rom fick sitt namn efter Romulus, som blev stadens förste kung. Staden döptet efter honom själv Romulus 753 f.kr.

2. Vad vet vi om etruskerna?
Svar: Det var ett folk som levde i mellersta delen av den italienska halvön. Dem hade en utvecklad kultur och bla lärde de sig den svåra konsten att bygga bra vägaroch hur man bygger hus. Och fungerande avloppssytem.
Men någon gång omkring 500 f Kr gjorde romarna uppror och avsatte den hatade kungen. Det var så Rom blev en republik

3. Redogör den romerska republiken?
Svar: När rommarna drev bort den etruske kungen utsåg de två ämbetsmänkonsuler. Så blev rom en republik , dvs ett rike där det inte fanns någon ledare från föddseln.
Hur styrdes Rom?
Alla Fria männ
• Som fyllt 17 år kunde gå och rösta. Där valde man man ämbetsmän, dömde i brottmål och antog och förkastade lagar.
• Senaten bestod av 600 männ från dem främsta adelsläkterna som fungerade som en regering. Här låg maktens grund
• Främst var rvå konsulerna republikens presidenter. Dem valdes på ett år.

4. Ange vilka samhällsklasser som fanns i Rom samt berätta om deras livsvillkor?
Svar: Patricier och plebejer.
I Rom fanns det en liten klick med människor som var rika och levde i överflöd, medan majoriteten levde fattigt.

Senatorklassen hade den mesta makten. Nästan alla ledande politiker generaler kom härifrån.
Storköpsmännen hade lika mycket pengar som senatorklassen, men var sällan av lika fin släkt.
Medelklassen bestod av guldsmeder, advokater, läkare, skulptörer, butiksägare, murarmästare och krögare.
Proletärerna var de som inte ägde någonting. De var oftast arbetslösa.
Slavarna var längst ner i botten.
5. Berätta om det mest kännda slav upproret bakgrund, förlopp och slutresultat.
Svar: Livet blev allt hårdare för dem slavar som jobbade i gruvor och i jordbruket. Som oftast hade hanbojor medans dem arbetade. Slavarna gjorde uppror. Dem farligaste bröt ut 70fkr. Fattiga bönder och slavar slötsig och bildade en arme som växte till 100 000man. Efter 3 år kuvades upproret. 6000 tillfångna slavar korsfästes på en sträcka av 200 km längs vägen från rom.

6. Ge bakgrunden till det kända citaten" En sådan seger till och jag är förlorad"
Svar: Rommarna blev allt större och ena folket efter det andra besegrades och till sist återstod bara gamla grekiska kolonier. Pyrrus var grekland Fältherre med sin arme sperd han skräck i rommarnas bondhär. Men efter två segrar lär han ha yttrat det citatet.

7.Redogör för krigen mot kartago, orsak förlopp och slutresultat.
Svar: Kartago hade bildats av fenicierna omkring 800 f. Kr. Kartago hade monopol på handeln, tack vare sina skickligt byggda skepp och sina vältränade sjösoldater. Under en hundraårsperiod utkämpade romarna och kartagerna tre krig, innan romarna till slut kunde besegra kartagerna och ta kontroll över den lönande handeln.
Hannibal kartagernas armé, 60 000 man och ett sextiotal stridselefanter, mot Rom. På våren 218 f. Kr startade han sin marsch, som gick över Pyrenéernas bergsstigar, över floden Rhône och upp i de snötäckta Alperna. Större delen av Hannibals stridselefanter dog.
På sensommaren 218 f. Kr nådde Hannibal sitt mål för den långa marschen, Rom. Romarnas generaler kunde inte mäta sig mot historiens mest omtalade härförare, Hannibal. Hannibal drev de romerska bondehärarna på flykt.

Vid slaget vid Cannae hade Hannibal 50 000 man i sin armé, och romarna 80 000. Hannibal gillrade då en genialisk fälla. När romarna anföll vek kartagernas armé med avsikt tillbaka i mitten, medan ryttarna på kanten avancerade framåt. Detta ledde till att romarna blev omringade från alla sidor. En fruktansvärd slakt följde. 60 000 döda romare och 6000 döda kartager låg på ett flera kvadratkilometer stort område.
Hannial var beroende av förstärkningar från fastlandet, och det visste romarna. Därför skar de av hans förbindelser med Kartago. I 14 år undvek romarna att möta Hannibal i något stort fältslag. Romarna skeppade istället en här från Sicilien till Afrika och angrep kartagerna. Detta ledde till att Hannibal kallades hem.

Det var söder om huvudstaden Kartago, vid Zama, som det avgörande slaget utkämpades. Detta skedde 202 f. Kr. Det blev romarna som till sist segrade, och kartagerna fick lämna ifrån sig sina kolonier i Spanien och på Sicilien, överlämna nästan hela sin flotta och betala ett sort krigsskadestånd under femtio år. Romarna, som hade börjat som härskare över sju kullar, fortsatt med Italien hade nu blivit herrar över västra Medelhavet och tagit över kartagernas handel.

8. Hur behandlade romarna besegrade folk?
Svar: Behandlades olika. I italien fick folket göra mil tjänstgöring men besegrat folk i kolonierna var tvugna att betala skatt.

9.På vilket sätt innebar framgångarna utomlands en kris för dem fria inhemska bönderna?
Under hanibals krig skövlades deras gårdar medans dem gjorde militär tjänst och krigade. Så billig säd började strömma in från dem olika kolonierna.

10.Hur gick det med bröderna Gracchus jordreforms planer?
Deras planer skapade oro i senaten och olanen skapade uppror och inbördeskrig

11.Varför övergick man från yrkesarme från allmän värnplikt? Vad fick det för följder? Hur fungerade armen?
Man började få ont om soldater då bond-klassen minskade. Så man skapade en yrkes arme.
Militären fick störremakt änn senaten. Och med vapens hjälp gripa tag i makten.

12. Hur tog Cesar makten? Vilka förändringar ville han införa?varför blev han dödad?
Julius Caesar

Julius Caesar, född 100 f. Kr

År 60 f. Kr gick Caesar ihop med den rike Crassus och den berömde generalen Pompejus. Tillsammans fick de fick så många anhängare att de behärskade det politiska spelet i Rom. De andra stormännen i senaten kunde bara titta på när deras makt gled ur händerna på dem.
Caesar blev konsul och befäl över en armé. Efter åtta års strider hade Caesar erövrat hela Gallien upp till floden Rhen och drivit tillbaka germanfolken. Han lade beslag på ett stort krigsbyte och fick på så vis ännu mera pengar att finansiera sin valkampanj för.
Stormännen gillade inte vad Caesar höll på med. Han höll på att få för mycket makt, tyckte de. År 48 f. Kr kallade de hem honom från Gallien. Caesar hade nu fått Pompejus emot sig, då Pompejus blivit senatens man.
Men Caesar vägrade att lämna sin armé. Han tog istället med sig sin armé till Rom. Genom att göra så bröt han mot statens lagar och senatens order. Ett inbördeskrig bröt ut.

Caesars armé var honom trogen hjälpte honom att vinna Rom. Caesars motståndare flydde eller gav upp. Caesar lät senaten vara kvar men valde sig själv till diktator på livstid. Som diktator började Caesar ett arbete för att skapa lag och ordning. Han minskade gratisutdelningen av brödsäd och skickade istället tusentals fattiga till Spanien, Afrika och Mindre Asien där han lät de få egna små jordbruk. På så vis blev det också bättre kontakt mellan provinserna och Rom. Många provinsbor fick också romerskt medborgarskap.

Caesar införde en ny kalender, solåret. Man hade tidigare haft ett månår på 355 dagar med tillägg av en skottmånad om 22-23 dagar. En idag lever Caesars kalender, med 365 1/4 dag, kvar. Kalendrarna var hans mest varaktiga reform, då många av hans planer aldrig hann genomföras under den korta tid han satt vid makten.
Den 15 mars 44 f. Kr gick Caesar till ett sammanträde i senaten, trots att han hade varnats för att hans liv var i fara. Precis när Caesar gått till sin plats kom en man fram och frågade honom något. Caesar hann aldrig svara, då han fick flera dolkstötar. Caesar hade dött för att han fått för stor makt.

13. Berätta om Octavianus väg till makten? Varför accepterades han som kejsare men inte cesar? Hur förändrades det romerska väldet under hans tid?
Augustus

Större delen av sin förmögenhet testamenterade Caesar till en ung släkting, 18-årige Octavianus. Octavianus tog kontakt med de soldater som tidigare varit Caesars, och fick dem med sig. Octavianus gick sedan i förbund med sin svåraste konkurrent, Antonius. Tillsammans lyckades de besegra Caesars gamla fiender i senaten. Därefter delade Octavianus och Antonius upp romarriket. i två halvor. Octavianus fick den västra delen och Antonius den östra.

Octavianus kallade sig inte för diktator, fast han i själva verket var det, då Caesars död hade visat att det var livsfarligt att öppet framstå som en sådan. Octavianus upphävde de gamla lagarna för Roms styrelse och lät istället välja sig själv till alla viktiga ämbeten. Ingen av senatorerna vågade sätta sig upp mot Octavianus, eftersom hans armé var mycket trogen mot honom. Senaten gav honom istället hedersnamnet Augustus, som betyder "den upphöjde" eller "den vörnadsvärde".

Augustus uppträdde som en fredsfurste, vilket gick hem hos det krigströtta folket. Han reste ett fredsaltare i Rom. Augustus kallade sig för Caesar, efter hans företrädare och släkting. Detta ledde till att Caesar blev en kejsartitel. Republiken hade upplösts.

14. När var det romerska riket störst? vad omfattade den? Vad hindrade expansion?

Svar: I början av 100 -talet ekr. Det omfattade hela nordafrika frankriker och storbritaninen. Öknen gav skydd från söder. Väst gav dem skydd genom stilla havet och ändan upp till donau och rhen floden.Det var år 117 e. Kr som romarriket var som allra störst. Men det fanns vissa saker som satta gränser för romarnas erövringståg:

Ju längre bort ett område var, ju svårare var det för romarna att styra området.

Klimatet var också ett problem för romarna. Afrika, med Saharaöknen, var för varmt och i norr var det alldeles för kallt och dimmigt.

Militärt motstånd var i regel inte något stort hinder för romarna. Men parterna, i persernas gamla rike, hade tillräckligt stora arméer för att kunna stå emot romarnas framfart. Parterna blev senare, på 200-talet e. Kr, en av världens främsta militärmakter och drev bort romarna från Mesopotamien.

15. Vilken roll hade grekerna i der romerska väldet?
Det var grekerna som kom med språket, filosofin, sagor, olympiska spelen, arktetiktur.

16. Vilkena likheter respektive skillnader mellan greker respektive romare finner du? Vad nytt tillförde rommarna?

romarna tog över grekiska , tog över religion, egna namn på gudar. kunskap , filisofi togs från grekland, romar till grekerna. det man tilverka vägar,ingenjörskonst. rättsväsande

17. Beskriv livet i staden Rom! Hur bodde åt respekive roade sig finner du, i dem olika samhällsklasserna
Den rike i Rom bodde i lyx. Väggarna var dekorerade med färgstark målning . Golven var belagda med mosaiker och stort kök pool med mera.
Småborgarnas fick nöja sig med de rum som hyrdes ut. bostads lytan ligger på ca 40 kvadrat meter. Romarna hade offentliga bad . Man såg på teater. Man var och kollade på gladiatorerna på colleseum. Man var och tittade på dem olympiska spelen.


18.Gemför det atenska kvinnans liv med den romerska kvinnans livsvillkor.


19. Berätta om hur kristendommen växer fram i romarriket, perioder av förföljelse och orsaken till dem, samt hur, när och varför kristendommen blir en stats religion. Vilka nya tankegångar innebar denna period och vilka som sekvenser fick detta?

Kristendomen spreds i det romerska riket under de första århundradena e. Kr. Den nya religionen som kommit från den romerska provinsen nutida Israel, spreds snabbt genom det romerska riket. Detta trots att de kristna förföljdes av statsmakten. De första förföljelserna skedde redan från året 54 e. Kr. Men allra svårast hade de kristna under kejsare Diocletianus tid. Han krävde att de kristna skulle offra till Roms gudar och kejsare. Det var ju givetvis omöjligt för dem och när de vägrade betraktades de som statsfiender och sändes till straffarbete i gruvorna eller avrättades.
Men efter Diocletianus död upphörde dock förföljelserna. Kristendomen började stöttas och Konstantin den store (324-337) blev den kejsare som först konverterade till kristendomen. Kejsare Theodosius gjorde år 391 kristendomen till statsreligion och förbjöd alla andra religioner i det romerska riket.


20. När och varför och hur delades romarriket ?Vilka konsekvenser fick de...