Analysmodellen : Går det och säkerställa oberoendet med analysmodellen som verktyg?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Under slutet av 1990-talet uppstod en efterfrågan på utvidgad kompetensen hos revisionsföretagen. Klienterna förväntade sig en utökad rådgivningsverksamhet i frågor som rörde skatter och konkursutredningar samt företagsvärderingar mm. Många kritiska röster höjdes då inom branschen eftersom det ansågs att rådgivningen påverkade revisorns opartiskhet och objektivitet i granskningen. Detta ledde till en statligutredning som hade till uppgift att se över och klargöra begreppet revisionsverksamheten, samt undersöka om det fanns anledning att begränsa revisorers medverkan i verksamheter som saknade samband med revision. Den senaste tidens redovisningsskandaler i omvärlden har lett till fokuseringen kring revisorns oberoende. I Sverige har detta lett till att man lagstiftar en ny lag, vilket innehåller en analysmodell som skulle hjälpa revisorn att analysera den hot som kunde påverka opartiskheten i ett uppdrag. Den nya revisorslagen trädde i kraft den 1 januari 2002. Sverige var då den första land i Europa som lagstiftat analysmodellen. Modellen är uppbyggd i tre steg och ska först identifiera eventuella omständigheter som kan utgöra hot mot opartiskheten eller självständigheten. Det andra steget bedömer omständigheterna och de motåtgärder som krävs och det sista steget består i att analysen ska dokumenteras. Syftet med denna uppsats är först och främst att undersöka om analysmodellen skapar någon förändring i revisorns förhållningssätt till sitt arbete. Vi kommer även att ta reda på vilka orsaker som ligger till grund för analysmodellens tillkomst, vilka för och nackdel som finns med modellen och om den är en belastning eller ett stöd för revisorerna. Eftersom revisorns oberoende är ett omfattande ämne har vi valt att avgränsa undersökningen till revisorns ställning gentemot klienterna på Stockholms område. Den inledande delen av uppsatsen består av litteraturstudier i ämnet och syftar till att ge en förståelse. Då uppsatsen undersöker om analysmodellen skapat någon förändring i revisorns arbetssätt, har vi valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod i den empiriska undersökningen och dess form har varit strukturerade besöksintervjuer. Denna metod är lämpad för att få så uttömmande svar som möjligt av respondenterna. Vi har intervjuat 11 stycken både godkända och auktoriserade revisorer, både kvinnliga och manliga, från stora och små revisionsbyråer för att se om åsikter och arbetssätt skiljer sig åt. Eftersom målsättningen varit att göra en kvalitativ undersökning gjordes valet av respondenter slumpmässigt i Stockholms område. Enligt vår undersökning har analysmodellens införande lett till att revisorns tankegång nu måste dokumenteras. Revisorerna är positiv inställda till modellen och tycker att den ger ett gott stöd i deras arbete, analysmodellen har blivit det lämpad del, vilken den var avsedd att bli. En nackdel med mod...