Idrott- bra för kropp och knopp

5 röster
44412 visningar
uppladdat: 2005-04-21
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Joggingturen

En kylig söndagseftermiddag då solen färgar himlen orange sitter jag framför datorn och kämpar med en idrottsuppsats. Jag slänger en blick ut genom fönstret och får syn på den vackra oranga himlen och jag får en sådan lust att röra på mig, en joggingtur skulle sitta perfekt! Så idrottsuppsatsen får vänta, på med träningskläder och jumpaskor och så iväg. Människan är ju byggd för att röra på sig sen den tiden då vi var jägare men allt eftersom har vi gjort det bekvämare för oss genom nya uppfinnigar. I början håller jag ett lungt tempo som uppvärmning men allt eftersom så ökar jag på takten. Men vad händer inne i kroppen när man konditionstränar?

Innan du börjar träna ska du hellst ha ätit en timme innan. Men man ska inte äta vad som hellst. Nä, man ska ha ätit riktig mat och inte godis eller chips. Men varför är maten så viktig? Jo, musklerna är uppbyggda av proteiner som du får i sig genom mat och man ska minst äta fem mål om dagen, frukost, lunch, mellanmål och middag. Om du är osäker på vad som är rätt att äta kan du titta på kostcirkeln som visar vad som hellst ska ligga på din talrik under dagens alla mål mat för att få i sig rätt mängd energi per dag. Om du äter rätt får du också ut mer av din träning. Kolhydrater ger energi och är mycket bra att äta.
Det finns till exempel i potatis.

Men om du äter fel sorts mat börjar kroppen ta protein från musklerna för att ge till andra mer behövande delar i kroppen. Snabba kolhydrater finns framför allt i godis och chips. När man äter det blir man snabbt mätt men fort hungrig och så äter man mycket mer än vad man skulle ha gjort om man åt mat som innehöll långsama kolhydrater som räcker längre. Det kan också leda till övervikt då hjärtat får det jobbigare att pumpa runt blodet i en så stor kropp, kärlen kan täppas igen av fettet så att blodet med syre och näring inte kommer fram till de behövande organen och tänderna blir fulare. Kolhydrater är ett förbrännngsämne och protein är ett byggämne.

Det är bara några av de faktorer som kan inträffa om du äter fel och inte motionerar. Mat kan man klara sig utan i flera veckor men bara några få dagar utan vatten. Kroppen består av mellan 60-70% vatten och under en dag fölorar du mellan 4-7 liter vatten och ännu mer om du motionerar. Om du tränar hårt förlorar du ungefär 1 liter vatten per timme. Vätska behöver vi för att cellerna i kroppen (det är celler som vi är uppbyggda av) ska kunna jobba och dela på sig så att vi, organen och musklerna växer och blodet består ju till stor del av vatten så blodvolymen inte minskar. I vatten finns det syre som organen behöver för att kunna jobba.

Uppvärmingen är en väldigt viktig del när man tränar. Ju äldre vi blir desto stelare blir vi och har då lättare att göra oss illa. Om du inte tränat på länge är det extra viktigt att du värmer upp så att kroppen inte får en chock och du behöver ju inte börja med det allra hårdaste passet. Du kan värma upp genom att jogga, hoppa hopprep, vanliga hopp, cykla eller om du är på ett gym kan du värma upp vid en trampmaskin. När du värmer upp får hjärtat, lungorna och kärlen jobba lite mer än vanligt, temperaturen i kroppen höjs vilket gör att senor och muskler blir mjukare och mer elastiska. Du börjar andas snabbare eftersom syrentransporterna till alla jobbande organ så som hjärtat, musklerna, lungorna och njurarna ökar och när du sen börjar träna bildas inte mjölksyra lika lätt och du förbreder dig mentalt på att börja träna.
När du börjar svettas lite vet du att uppvärmningen är klar och det är alltid bra med lite töjövningar för att mjuka upp musklerna lite till. Det ska inte gå mer än 15 minuter mellan uppvärmning och träning annars hiner kroppen kallna.

Och så är det dags för min efterlängtade joggingtur! Under dessa kilometer börjar hjärtat slå snabbare när den normala cirkulationen inte räcker till. Hjärtat måste då pumpa ut mer blod ut i kroppen i ett snabbare tempo. Blodet för med sig näring (mat) till alla organ så att de orkar jobba och så transporterar de avfallet från organen till njurarna (som reglerar vattenmängden i kroppen) där det med vatten blandas ut till urin som vi sedan kissar ut. Nu jobbar kroppen väldigt hårt, när temperaturen i kroppen höjs beror det på att alla organ och celler som jobbar mycket fort, jag blir svettig och andningen (pulsen) ökar. Huvudvärk ät ett sätt för kroppen att tala om att det behövs mer vatten till cellerna.
Det är svettkörtlarna som ser till att vi inte överhättas när vi blir varma och släpper därför ut vatten. När vi fryser släpper svettkörtlarna inte ut något vatten alls som barren på en julgran.

När jag äntligen kommer hem vill jag bara lägga mig ner och andas ut men det ska man inte göra. Istället går jag runt lite för att lugna ner kroppen. När man gör det, för cirkulationen bort slaggprodukter och mjölksyra ur musklerna som kan minska återhämtningen av träningsverk.
Efter träningen måste du stretcha så att du inte får träningsverk nästa dag.

Nu när jag tränat kan mina msukler vara spända och genom att strecha håller jag musklerna långa och fräscha och så slipper jag sträckta och stramande muskler som förhindrar rörligheten i lederna och musklerna. När man tränat hårt späns musklerna. Hellst ska du hålla samma position i mint 30 sekunder så att du töjer ordentligt men det ska inte göra ont så att du får smidigare muskler. Om jag inte strechat skulle jag kanske fått träningsverk dagen därpå och träningsverk är slutprodukter som t.ex mjölksyra.

Alla som någon gång varit ute och tränat har känt mjölksyra i kroppen. Musklerna hämtar energi från kolhydrater och fett med hjälp av syre men när syret inte räcker till bildar kroppen energi utan syre och slutprodukten blir då mjölksyra tillsammans med ett annat ämne. Och som vi alla märkt så har mjölksyra en försurande påverkning på muskeln och försämrar effektiviteten hos dem. Det är också bra att dricka när man kommer hem så att man tar igen det man svettats ut.


Kroppen

Om jag fortsätter träna på det här sättet skulle jag garanterat förbättra min konditon. Kroppen är väldigt anpassningsbar. Det som framför allt förbättras är syreupptagningsförmågan och slagvolymen. Men vad innber det? Jo, hjärtat är en muskel och som alla andra muskler blir den starkare och behöver inte slå lika många slag för att pumpa ut den mängd blod som kroppen behöver. Om du vill hålla koll på hur mycket konditioen förbättrats när du tränar kan du ta vilopulsen. Då måste du slappna av både fysiskt och psykiskt, räkna pulsen under 15 sekunder och multiplicera svaret med 4 så får du en hel minut. Nästa gång du tar vilopulsen måste du göra på samma sätt. Men det är inte bara slagvolymen (slagvolymen = antalet ml blod som hjärtat kan pumpa ut vid varje enskilt slag) som ökar. Idottsmän och kvinnor har en mycket låg vilopuls eftersom hjärtat är så starkt att det inte behöver slå många slag för att få ut mängden blod i kroppen.

Syret i blodet binds till hemoglobinet som finns i de röda blodkropparna. Vid träning bildas flera röda blodkroppar i den röda benmärgen och blodet får en bättre förmåga att ta upp och transportera syre. Ett kapilärnät sitter som ett nät av blodkärl runt varje organ i kroppen och förser organet med syre + näring. Kapilärnätet runt musklerna ökar och då får musklerna bättre tillgång till syre och mer syre till musklerna innebär mer energi och mer ork för hårt arbete. En ökad syreupptagningsförmåga gör att det blir lättare att motionera.

Eftersom det finns fler röda blodkroppar som kan binda syret förbättras syreupptaget i lungblåsorna (aveolerna som sitter längst ut på luftröret) och det blir går mycket fortare att forsla bort koldioxiden, som blodkropparna tar med sig bort, ur blodet och ut genom utandningen.

Det blir lättare för syret och näringsämnena att komma in till musklerna och lättare att föra bort slaggprodukterna nu när kapilärerna har blivit fler och musklerna kan nu förbränna mer underhudsfett. Nytt fett som kommer lägger sig inne i musklerna vilket bara är positivt. Det beror inte bara på den ökade styrkan att du fått bättre kondition utan också på kordinationen. I hjärnan sker en kordinationsförbättring som får hjärnan att lära sig kordinera musklerna bättre och får musklegrupperna att samverka och får då mer kraft tillsammans. Man kan säga att man lär sig tekniken i en sport.

Insulin är ett hormon som tar upp socker (glukos) men efter träning behövs det inte samma mängd insulin för att ta upp samma mängd glukos. Därför är motion viktigt när man ska förebygga och behandla åldersdiabetes.

Ett annat bra sätt att förbättra sin kondition är genom styrketräning. Om du bara tränar innebandy eller basket så tränar du just de musklerna men inte de andra. Med styrketräning kan du träna alla muskler i kroppen och vid rehabilitering av skador rekomenderas styrketräning. Men den grundläggande tanken med styrketräning är att skapa balans mellan kroppens fram- och baksida, över- och underkropp och från sida till sida. Om du till exempel tycker att din rumpa sticker ut för mycket och gärna vill ha bort lite av den kan det vara ganska svårt men om du styrketränar kan du se mer proportionerlig ut när det kommer mer muskler på raxlar och rygg.

Men som i alla andra sporter kan du skada dig rejält om du inte vet hur du ska göra. Jag skulle ju aldrig hoppa med snowboarden om jag inte visste hur jag skulle göra. Om det är första gången du går till ett gym så kan det vara bra att hyra en personlig tränare eller styrketräningsinstruktör som visar dig hur övningarna ska utföras och som kan hjälpa dig att lägga upp ett träningsprogram. Och som alltid är det ett måste att värma upp och strecha efterråt. När du tränar musklerna blir muskelcfibrerna (cellerna) större.

Precis som i en fabrik så pågår det hela tiden kemiska processer inne i kroppen. Det är alla celler som bryter ned och bygger upp ämnen, det kallas för ämnesomsättning eller metabolism. Ämnesomsättningen regleras beroende på tillgången till energirika näringsämnen (vilken mat vi äter) och hur mycket energi vi gör av med. Även om du är hellt stilla så behöver du energi till alla organ i kroppen som jobbar som hjärtat och att kroppen håller en jämn kroppstempratur. Utan energi kan kroppen alltså inte fungera. Därför är det viktigt att hålla en energibalans. Därför är det viktigt att vi äter mat som ger oss den energi vi behöver. Om vi får i oss mer energi än vi gör av med lagras det som kroppsfett.
Skelettet är uppbyggt på benvävnad och det finns drygt 200 ben i kroppen. Det största är till exempel lårbenet, höftbenet och det minsta är hörselbenet i örat. Skelettet fungerar som en stomme i våra kroppar och vid skelettet sitter muskler fast via band. Som du vet så är skelettet hårt så att de kan skydda våra inre organ som hjärta, lungor, njurar och det viktigaste av allt hjärnan! I skelettet finns det ett förråd av mineraler. Framför allt kalcium och fosfat. Hela tiden sker utbyten mellan mineralerna i skelettet och det som finns lösta i kroppen. Tack vare det kan koncentrationen i blodet hållas ganska jämn. Vi får i oss en mindre mängd mineraler genom födan. Skelettet är uppbyggt av kalcium, och om blodet går runt snabbare får man ut ämnena snabbare i kroppen (ämnesomsättning) och därmed ökar mängden kalcium som forslas till skelettet, och processen kan öka i hastighet.


Negativt

Det är mycket bra att röra på sig och motionera men som med det mesta annat är det inte bra med för mycket. Samma gäller motion. Om man tränat länge och tyckt att det varit kul men plötsligt känner sig trött och hängig men ändå tränar mer för att man tror att det är det som man behöver för att må bättre, då har man förmodligen hamnat i den onda cirkeln av överträning. Överträning kan förekomma likaväl hos nybörjare som vältränade, genom dålig uppvärmning, för lite streching, ensidig träning, lite vila och för mycket träning. Ofta i samband med stress, bantning eller vätskebrist och ju mindre kroppsfett man har desto större är chansen att man blir övertränad. Men vad händer i musklerna? Jo, musklerna tränas så hårt och ofta att senor och ledband inte hinner med att utvecklas i samma takt och det kan skapa svullnader, smärta eller till exempel inflamationer. Överträning kommer i olika stadier.

Men hur ofta är det bra att träna? Det finns så många aktiviteter du kan prova på som är bra för konditionen och hälsan, som t.ex promenader, stavgång, jogging, gympa, innebandy, fotboll, cykling, kampsport simning mm. Men det krävs att du jobbar i minst 30 min mellan 1-2 gånger i veckan för att det ska ske en snaccare förbättring. På sidan iform.se finns ett test som heter ”Hitta din fitnessprofil. Där får du reda på vilka sporter och aktiviteter som passar just dig. Det finns även andra test.
Om du vill få ut så mycket som möjligt av träningen ska du välja en träning som får så stor muskelmassa som möjligt att arbeta samtidigt. Några bra exempel på sådan träing är löpning, cykling, längdskidåkning och rodd. Om det bara är en liten del av musklerna som jobbar blir hjärtats kapacitet mindre och träningen ger inte lika bra effekt som om du skulle träna en större muskelmassa.


NA

Dessa två bokstäver skiljer Aerob och Anaerob åt men betydelsen skiljer desto mer. Som en sammanfattning kan man säga att aerob träning gäller för de sporter där man ska spara på sina krafter som längre löpar lopp och anaerob träning är när man satsar allt man har för en kortare distans som 60 meter. Men självklart finns det sporter där inget av dessa träningsätt förekommer, där bara teknik gäller som t.ex i spjutkastning och höjdhopp.

Men vilken skillnad gör aerob och anaerob träning på kroppen? Jo, vår kropp innehåller de två muskelfibrerna snabba och långsamma. Muskelaturen går i arv men det betyder inte att du bara kan träna aerob träning just för att du ärvt dem. Om en långsam fiber (aerob) utsätts för snabba och kraftiga övningar kommer den att anpassa sig och till slut efter mycket övning vara bättre på anaerob träning än aerob träning.
Varför de snabba fibrerna (anaerob) är starkare beror på tjockleken och antalet mitokondrier som ökar när man tränar anaerob. I mitokondrier frigörs energi för cellens funktioner och olika enzymer jobbar för att fånga upp den energi som frigörs då kolhydrater förbränns till koldioxid och vatten. I de långsamma fibrer påverkas syret- och energi tillförseln och det är det som förbättras vi kondisionsträning.

De olika typerna av muskelfibrer jobbar vid olika träning. Så om du bara tränar i ett lågt tempo så aktivers bara de långsamma fibrerna. Men om du höjer tempot så kommer de snabba fibrerna att aktiveras fast då är helt otränade. Därför är det mycket viktigt att man varierar träningen med olika rörelser och olika tempon så att hela muskeln tränas ordentligt.
Något som är bra att veta om man t.ex. tränar för att gå ner i vikt eller bli smalare är att vid hög ansträngning under en lite längre period förbränns alltså kolhydraterna och vid låg ansträngning förbränns alltså fett. Något som påverkar prestationsförmågan vid aerob träning är lungorna och blodomloppet. Vid aerob träning tränas främst blodomlopp och syreupptagnings förmågan som sedan blir avgörande för hur långt man klarar.


”Glad-hormoner”

Hälsa för mig är att både må fysiskt och psykiskt bra.
Med den fysisk hälsa menas att kroppens alla funktioner fungerar som de ska och med psykisk hälsa att man mår mentalt bra, man känner ett inre välbefinnande. Idag är begreppet stress väldigt vanligt och stress är ett stresshormon som utsöndras i kroppen. Det förbreder kroppen på att möta hot, att springa, hoppa eller slå som vi var beroende av när vi var jägare men idag finns ju inga såndana faror. Isället känner sig stressad för att man har för mycket att göra, psyket. Då behöver man slappna av. Som till exempel att motionera, äta bra mat och sova gott.

Endorfin är ett annat hormon som gör en glad och hjälper till att läka om du har ont någonstans. Det utsöndras när du motionerar och du känner dig gladare och piggare. Genom streching töjer du ut musklerna så att de blir smidiga och smidighet är en härlig känsla. Eftersom de röda blodkropparna ökat blir syretillförsel till hjärnan bättre och du får lättare att koncentrera dig och tänka. Ämnesomsättningen ökar och du förbränner mer fett och vem vill inte känna sig smal och vältränad? Även immunförsvaret förbättras av en lagom dos konditionsträning och du får lättare att återhämta dig efter skador eller sjukdomar. Och du får en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.


Droger

En viktig grund i för barn och ungdomar är att de förstår hur kroppen påverkas av motion, både i positiv och negativ riktning. Genom skolan måste lära ut varför det är bra med motion och skolmaten är ett exempel på vad man ska äta för att få en god hälsa. Om ens kom...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Idrott- bra för kropp och knopp

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-04-21]   Idrott- bra för kropp och knopp
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4151 [2024-10-07]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×