Virus

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

VIRUS OCH OLIKA PANDEMIER


Virus har på senare tid kommit mer och mer i blickfånget. Inte minst tack vare AIDS-epidemin som drar över världen just nu. Oftast brukar man skylla feber och snuva på virus och förstår då inte riktigt hur stort panoramat av virus är och vilka konsekvenser virus kan ha i kroppen. Naturligtvis skiljer sig symptomen på en virusinfektion beroende på vilken virussort som det handlar om. Virus kan visa sig som de mest oskylldiga förkylningarna till de farligaste och obotliga sjukdommarna hos både människor och djur.

VAD ÄR VIRUS?

Virus (latin för gift) var okänt fram till slutet av 1800-talet.
Kring 1790 medverkade Edward Jennes till att framställa ett vaccin mot smittkoppor. Det var det första överhuvudtaget riktat mot virus. Jennes visste dock inte vad det var han vaccinerade mot. Exsistensen av virus var inte kännt förrän 1890-talet.Man trodde länge att virus var något flytande. Det är först tack vare elektronmikroskopet man har lyckats iaktta virus.
Virus är en halvlevande partikel på ca 20-300 miljondels mm. Den förökar sig genom att tränga sig in i en levande cell och via den föröka sig. Det är ett mycket stort utbud av virus. Genetiska förändringar sper ytterligare på detta utbud.
Virus kan leda till många, och likkaså varierande , sjukdommar. T.ex. colera, ebola, AIDS, TBC, etc. etc…

OLIKA SLAGS PANDEMIER

Historier har sett många och svåra viruspandemier. Pandemi är en sjukdom som sprider sig över hela världen. Bland dessa pandemier är smittkopps pesten, på 1500-talet och spanska sjukan som härjade i början av 1900-alet. Båda dessa pandemier skördade enorma mängder människoliv. Det förstnämnda beräknas ha tagit död på ungefär en tredjedel av jordens befolkning. Spanska sjukan fick ännu fler offer än smittkoppsepidemin men inte procentuellt. Spanskan beräknas ha tagit död på en femtedel av jordens dåtida befolkning på ca 3 miljarder.
Vid kollonisationen av Amerika förde europeerna med sig sjukdommar som t.ex. mässling och tyfus som vid det här laget börjat få motstånd i europeernas kropp, men det samma kan inte sägas om indianerna. De hade inget försvar mot dessa sjukdommar och dog därför i mycket stora antal. Ett exempel kan vara Columbus landsättningsområde. Där innan europeerna kom ca 500.000 indianer, men när mässling och dylika sjukdommar fått härja efter ett tag fanns bara ca 500 kvar. En minskning alltså med 599.500 människoliv.
En annan sjukdom orsakad av virus är AIDS. AIDS kan nog inte sägas vara en pandemi, men mängden av HIV-sjuka (HIV, humant immunbristvirus, är viruset som orsakar AIDS) ökar snabbt. I de centrala delarna av Afrika, Uganda, Kenya, Rwanda, etc. och Asien antalet uppe på kritiska nivåer. Speciellt iögonfallande är Kenya med ungefär 18% av sin totala befolkning HIV-smittade.

STRUKTUR OCH INDELNING

Det finns ca 600 olika sorter av, hos människor, sjukdomsframkallande virus kända. Som ovan redan nämnt är virus ett halvlevande väsen. Med detta menas att virus måste ha en värdorganism för att fortplanta sig. Denna värd kan dels vara en levande cell men också en bakterie. Storleken på en viruspartikel är som sagt mellan 20-300 miljondels mm, dvs ca 0,0000000002 m3 stor, eller rättare sagt liten.
Formen på en viruspartikel är mycket varierande, allt från klot former till stavar. Det finns även rundade lådliknande former som t.ex. polioviruset.
Strukturen är relativt enkel, med en arvsmassa med gener i centrum som omsluts av ett hölje av proteiner, kallat kapsid. Viruspartikeln är, på sin yta, utrustad med en utstickande, specifika proteinstrukturer, med vilken den etablerar en kontakt till värdcellen.
Virus delas in i RNA-virus och DNA-virus.

Försvar mot virussjukdommar

Kroppens eget försvar mot virus är de vita blodkropparna. Mot enkla influensavirus klarar kroppens eget försvar av det för det mesta, men när det gäller allvarligare sjukdommar måste man bli behandlad med antivirala medeel. Den stora variationen av virus gör dock att det är mycket svårt att bota alla...