Bangladesh

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Allmän fakta om Bangladesh

Bangladesh ligger som du ser på kartan, i södra delen av Asien och har bara två grannländer, Indien och Burma. Huvudstaden heter Dhaka och ligger nästan i mitten av landet. Landets befolkning ligger ungefär på 143 miljoner. Dom flesta talar Bengali, men det finns även några mindre språk. Största delen av befolkningen är även muslimer, sedan finns det mindre grupper av hinder och mycket mindre religioner. Bangladesh är ett av dom länder många länder i världen som drabbas av monsunregnet som drar över landet från juni till oktober. Dessa stora regnmassor brukar skapa stor förödelse över landet. Men mellan mars och juni är det ett varmt och fuktigt klimat som råder över landet. I november till mars är klimatet något svalare på grund av torr luft som blåser ned från norra inlandet. Dom tre stora floderna Brahmaputra, Ganges och Meghna får landets jord till att bli väldigt fin och bördig.


Kvinnor och fattigdom


Brist på utbildning

I dom flesta fattiga länderna så är läs och skriv kunnigheten mycket låg. Detta på grund av att dom flesta människorna inte har en chans att gå i skolan. Många barn stannar hemma och hjälper till med arbete för att kunna försörja familjen. I Bangladesh har läs och skrivkunnigheten ökat på senare år men en tredjedel av befolkningen är fortfarande analfabeter. Regeringen har satt upp ett mål, att hela befolkningen ska kunna skriva och läsa år 2006. I Bangladesh är det formellt obligatoriskt att gå i grundskolan som tar fem år. Vill man fortsätta sin utbildning har man möjlighet till det, men den är oftast privat. Man har på 1990-talet försökt att höja utbildningens kvalitet, detta har påverkat folket, så nu börjar dom flesta barnen i grundskolan. Men tyvärr så slutar ungefär varannan elev före femte klass. Utbildningen är avgiftsfri i åtta år för flickor och fem år för pojkar. Det finns elva statliga och fem privata universitet i landet.


Brist på information

Grunden till brist på information ligger i att många inte kan skriva eller läsa, och på så sätt inte få någon information.


Brist på preventivmedel och mediciner

Mediciner är mycket dyrt för dom fattiga. Preventivmedel är inte heller lätt att få tag på. Människor informeras dåligt eller inte alls. Detta orsakar problem. Sjukdomar som hiv smittas obegränsat vidare och oönskade graviditeter är vardag, om man säger så. Dom medicinerna som säljs mot hiv är inga mediciner som botar sjukdomen men bromsar den.
Tidigt barnafödande

Dom flesta unga kvinnorna blir bortgifta redan vid 13-14 års ålder. Deras föräldrar har oftast inte råd att ha kvar dem. Och nu när dem är gifta ska dem skaffa egen familj. Barnen är som en pension för föräldrarna. För barnen har hand om sina föräldrar när dem har blivit gamla.


Ekonomiskt beroende

Oftast räcker pengarna bara till mat och kläder, om ens det. Då kan det hjälpa att ta ett mikrolån. T.ex. Kvinnor som vill köpa en symaskin för att kunna sälja kläder, eller starta eget företag, den lilla summan brukar hjälpa familjen en bit framåt.


Saknar rättigheter i samhället

I alla böcker om historia så står det i stort sätt bara om män, och aldrig om kvinnor. Det har alltid varit så att männen har haft makten över kvinnorna. I just dom fattiga länderna så har kvinnor minst rättigheter och får oftast sin röst inte hörd. Om en kvinna inte vill ingå ett arrangerat äktenskap förekommer det att man kastar frätande syror i ansiktet på henne. Och har hon varit otrogen eller dylikt så händer det att man stenar henne till döds. Men det är mest vanligt ute på landsbygden. Kvinnor har oftast inte någon rösträtt heller. Men många fattiga länder är styrda av en diktator. Även kvinnomisshandel förekommer.


Ekonomiska bromsklossar

Mäktig överklass

I alla fattiga länder finns det en liten minoritet av överklassmänniskor. Vissa som äger t.ex. Stora plantager anställer fattiga människor som arbetar för lite pengar.


Skyddstullar

Tull är en skatt, som man lägger på varor från ut landet.
Vissa av industriländerna har tagit bort (sänkt) tull avgifterna, förutom jordbruksprodukter. Men det finns en och annan nackdel med tullar och det är att företagen mår gott men inte fattiga länder som måste betala alla tullar.


Stora skulder

Efter andra världskriget så ville USA:s dåvarande president Harry Truman hjälpa dom fattiga länderna. Saker som att länderna i fråga fick lån och rådgivning. Men alla saker har nackdelar och det hade även denna idé. Nu har dessa länder otroligt stora skulder att betala tillbaka.


Dåliga handelsavtal

Dåliga handelsavtal kan vara det att fattiga länder får köpa saker dyrt men deras egna varor säljs billigt. Många av I-länderna använder U-länderna att göra saker åt dem för det är billigare arbetskraft och råvaror.


Miljö missbruk

Ensidigt jordbruk

U-länderna odlar saker dom själva inte behöver men som är en stor efterfråga bland I-länderna, t.ex. Tobak. Men marken mår inte bra av att odlas på fel sätt, som då att ha samma gröda växande på samma åker år på år.

Luftföroreningar

Vi som bor i dom rika länderna gör av med mest energi, men dom som dabbas värst när U-länderna. Men U-länderna är inte helt oskyldiga. Tätbefolkade miljonstäder som Peking, Tokyo, Hongkong och Singapore släpper ut otroligt mycket avgaser.

Stora dammbyggen

Genom att bygga stora dammar så tvingas många människor att flytta någon annanstans, vattnet stiger fler meter högt och förstör naturen.

Förorenat vatten

Förorenat vatten har samband med många olika saker T.ex. skogsskövlingar, ned smutsning av människorna o.s.v. Det finns inte heller så många reningsverk i dom fattiga länderna. Då kan vattnet inte heller bli helt rent från smuts. Vilket gör att det inte finns mycket dricksvatten tillgängligt, och på så sätt dör många människor, för dricker man inte tillräckligt så torkar kroppen ut.

Avverkning av skog

Knappt en femtedel av Bangladeshs yta är täckt med skog. Det är mycket vanligt med illegal avverkning. Men nu hotas den nordvästra delen av landet till att bli ett ökenområde, detta för att jorden inte klarar av skogsavverkningen. Fast sedan i början av 1990-talet så har man börjat plantera ny skog.


Brist på mat

Utarmade jordar

Genom alldeles för intensiv odling av just en gröda så får inte jorden det omväxlande näringen den behöver, på så sätt blir den utarmad och bönderna har svårt att odla. En annan orsak är konstgödsel och bekämpningsmedel.

Vatten brist

Genom att bo i torra områden så råder det ju självklart brist på vatten. Och för att grödorna ska kunna växa så krävs det vatten. Men många har svårt att få fram ett bra sätt att bevattna sina odlingar. På så sätt blir det inte mycket mat och många dör av svält.

Korrupta ledare och krig

Människorna i överklassen har möjligheten att hjälpa dom hjälplös och fattiga i sitt land, men i dom flesta fall görs inget. Även krigen sätter sina spår. Många blir ännu fattigare än innan.

Odla för export istället för egna behov

Dom flesta bönderna brukar odla för export istället för eget behov. Det fattiga landet säljer sina produkter billigt till det rika landet.

Jordfördelning

Det bråkas mycket om vem som äger marken och vem som får odla. Ofta säljer dom i mellanklassen åkrar till dom fattiga, men dom flesta har inte råd



Utdrag från http://www.regeringen.se/sb/d/2520/a/13699

Kort historisk bakgrund

År 1947, när Brittiska Indien delades i de självständiga staterna Indien och Pakistan, blev östra Bengalen under namnet Östpakistan förenat med muslimska majoritetsområden 1 600 km västerut. Delningen skar av förbindelserna med den indiska hamn- och industristaden Calcutta och förlamade regionens ekonomi.

Östpakistans yta var bara en sjättedel av Västpakistans, men dess befolkning var trots detta större. Huvudstaden, regeringen, den centrala förvaltningen, försvarsmakten och storindustrin koncentrerades emellertid till Västpakistan, som dominerade och exploaterade Östpakistan. Merparten av exportintäkterna, till exempel av huvudexportvaran jute från Östpakistan, investerades i Västpakistan. Så var också fallet med det utländska biståndet. Krigen mot Indien, som framför allt gällde frågan om vart Kashmir skulle höra, enade och eldade västpakistanarna men berörde föga Östpakistans befolkning, som kände sig mera bengalisk än pakistansk. Östpakistan opponerade sig även häftigt mot att påtvingas det västpakistanska urduspråket i stället för bengali.

Efter omfattande politiska stridigheter mellan Öst- och Västpakistan utropade Östpakistan 1971 republiken Bangladesh. Västpakistanska stridskrafter sattes in för att krossa självständighetsrörelsen. Folkmord och gerillakrig följde, och tio miljoner östpakistanare flydde till Indien. Krig utbröt även mellan Indien och Pakistan. Konflikten slutade med pakistansk kapitulation i december 1971, varpå republiken Bangladesh formellt bildades.


Bangladesh i dag

Bangladesh är en republik och enligt konstitutionen från 1972 också en parlamentarisk demokrati. Presidenten väljs av parlamentet på fem år. Premiärministern utövar den verkställande makten och har vid sin sida ett ministerråd (regering). Parlamentet, Jatiya Sangsad, väljs vart femte år.
Nästan 90 procent av Bangladeshs befolkning är muslimer, och islam är sedan 1988 statsreligion. Jordbruket svarar för över 60 procent av sysselsättningen.

Bangladeshs statsförvaltning är politiserad, och landet anses vara ett av de mest korrumperade i världen. Kriminaliteten är hög och situationen för mänskliga rättigheter är i många avseenden otillfredsställande.
Under 1990-talet har det politiska läget i landet varit kaotiskt, och partier som varit i opposition har tidvis bojkottat både parlament och allmänna val. Oppositionen har uppmuntrat till strejker för att politiskt skada det sittande regeringspartiet, vilket allvarligt utarmat landets ekonomi. Motsättningarna är hätska mellan de båda största partierna som växlat vid makten: Awamipartiet, lett av Mujibur Rahmans dotter Sheikh Hasina Wajed, och Bangladesh National Party (BNP), lett av Zia ur-Rahmans änka Khaleda Zia.

Utrikespolitiskt har Bangladesh spelat en aktiv roll såväl inom FN:s ram som i det sydasiatiska samarbetet. Exempel på detta är bildandet av det av Bangladesh 1985 föreslagna SAARC (South Asian Association for Regional Cooperation), det ekonomiska samarbetet inom "the Growth Quadrangle" (Bangladesh, Bhutan, Indien och Nepal), samt den muslimska sammanslutningen D-8, (Developing Eight).


Sveriges förbindelser med Bangladesh

Utvecklingssamarbetet mellan Sverige och Bangladesh påbörjades strax efter landets självständighet år 1971 och har varit relativt omfattande sedan dess. I landstrategin för Sveriges samarbete med Bangladesh lyfter man särskilt fram stöd till de sociala sektorerna hälsa och utbildning, stöd för att stärka lokalt självstyre, demokrati och insatser för att skapa förutsättningar för en miljömässigt hållbar näringslivsutve...