Människan

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Ända sedan sextio-talet har vi trott att människans utvecklingslinje började för ca fem miljoner år sedan, eller rättare sagt, att det var då den utskiljde sig från chimpansens. Denna teori har på senare år blivit ifågasatt av svensken Ulfur Arnason, som menar att vi är äldre. Han försöker påvisa att vi snarare är tio miljoner år gamla. Vad som är mest sant är fortfarande oklart, men forskningen fortsätter att göra framsteg. Vad forskarna trots allt är eniga om är att det finns sex stycken olika arter som är ‘nära’ släkt med människan, och att en av dessa är vad som senare utvecklades till schimpansen, en annan är en föregångare till människan som dog ut (Australopithecus robustus) och att de andra är de arter som så småningom utvecklats till dagens människa, Homo Sapiens. Här nedan följer en beskriving av vad som kännetecknar dessa arter.

1.Kännetecken för olika människoarter (kranium) :

Schimpansen : Schimpansens skallben är relativt mindre än människans, eftersom dess hjärnvolym är mindre. Näsbenet är också mycket mindre, näst intill obefintligt..å andra sidan så har schimpansen ett mycket mer markerat käkben än människan, med tydliga rovdjurs tänder. Hela munpartiet är kraftigt framskjutet och ögongroparna sitter djupare, eftersom ögonbrynskamrarna löper oavbrutet mellan ögonen.

Australopitheus (robustus) : Denna art dog ut för ca 1.5 miljoner år sedan, och var ända upp till för fyra miljoner år sedan en föregångare till människan. Australopitheus hjärna var betydligt mindre än människans,medans att käkbenet var betydligt större än vad dagens människas käkben är. Ar. liknade nog mer än apa än en människa, mycket beroende på den framskjutande munnen, den lilla näsan och de markerade ögonbrynsbenen. Men tänderna hade inte några direkta rovdjursdrag, som man kan finna hos schimpansen och den äldsta föregångaren till människan och även till Australopitheus robustus(Australopitheus afarensis) av de sju som studeras här.

Australophiteus afarensis : Denna art är den äldsta av människoaporna, och även den art som ‘Lucy’ tilhörde. Denna art liknar Australophiteus robustus till utseendet, med den stora skillnaden att Australophiteus afarensis kranium inte är lika lodrätt sett utdraget som Australopitheus robustus kranium. Aa. levde för ca 5 miljoner år sedan ( 10 milj, enligt Ulfur Arnason), och hade rovdjursliknande tänder, liten hjärna, och markerade ögonbrynsben.

Australopitheus africanus : Aaf är Aa’s ‘avkomma’, och därför en närmare föregångare till människan. Denna art levde för ca tre miljoner år sedan ända tills att arten övergick ( sakta men säkert) till en ny art, nämligen Homo erectus. Aaf liknade till utseendet fortfarande mer än människoapa än en människa, även om ögonen och näsan inte satt lika ‘långt bak’ som på Aa. Munnen var heller inte lika utskjutande, även om käkbenet var kraftigt.

Homo erectus : Homo erectus levde för ca en miljon år sedan och är den första av människoaporna att utåt sett vara ganska lik människan. Skall benet var betydligt större än hos Aaf, vilker innebär en större hjärnkapacitet. Käkbenet var kraftigare än vad det är hos människan, men långt ifrån lika utskjutade som hos Aaf, Aa och Ar. Även näsbenet framstod tydligare, och ögonbrynen var inte lika markerande som hos tidigare arter.

Homo neaderthalis : Hn är vår närmaste släkting och levde länge parallellt med människan. Denna dog dock såsmåningom ut och vissa tror att de utrotades av människan. Hns kranium är mycket likt människans, även om ‘profilen’ var mera ‘bakåtlutad’ och käkbenet en aningens större.

Homo sapiens (människan) : Vårat skallben är betydligt rundare än våra föregångares, och vårat käkben (som även det är mindre) faller ‘lodrätt’ nedåt (i liknelse med He). Människans huvudform är därför inte lika oval som många föregångares huvudform, utan snarare runt. Vårat kranium har heller inte några markerande ögonbrynsben, men har å andra sidan ett spetsigt näsben. Människans tänder skiljer sig också nämnvärt från dess föregångare, våra tänder verkar nämligen mer ‘utvecklade’..


Skillnader mellan människoapan och människan :

Som redan är nämnt i punkt ett ovan, så finns det många skillnader mellan människan och människoapan, både skillnader som är utåtsätt synliga, men också viktiga skillnader i inre organ. Dessa har genom evolutionens gång ändrats för att bättre anpassa sig till olika miljöer. Många forskare tror att dagens människa är det optimala ‘målet’ av utvecklingen och att vi egentligen inte kan bli bättre på att överleva, föröka oss och skicka våra gener vidare till nästa generation. Den största och kanske viktigaste skillnaden mellan människoapan och människan är hjärnans storlek och kapacitet. Dagens människa har en hjärnkapacitet av ca 1400 cm3, jämfört med apmänniskans ca 900cm3 och schimpansens 400cm3. Detta medför att vårat skallben är större, och huvudet mer klotformat. Apmänniskan har även en mer tillplattad skalle än människan och nackhålet sitter längre bak än hos en människa. Munpartiet och käkarna är också kraftigt framskjutet hos apmänniskan, och dess ögonbrynskammrar är betydligt mer markerade. Näsbenet och tänderna ser också olika ut (se bilden). Dagens generella bild av hur en apmänniska såg ut är ofta...