Den dolda pensionsskulden â?? en fallstudie i tre skånska kommuner

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syfte: Syftet är att skapa en förståelse för den problematik som orsakats av blandmodellen, som är det lagstiftade sättet att redovisa pensioner i kommuner. Den är inte förenlig med god redovisningssed. Detta har orsakat att kommuner avviker från lagstiftningen. Vidare undersöks motiven till införandet av blandmodellen samt hur väl kommunerna står rustade inför de kommande pensionsutbetalningarna. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod eftersom syftet är att undersöka ett fåtal fall på djupet. En kompletterande kvantitativ undersökning har gjorts för att styrka valet av fall samt för att ge en bredare grund att analysera utifrån. Teori: För att förklara blandmodellens oförenlighet med god redovisningssed används den traditionella redovisningsteorin som grund. Vidare belyser delar av intressentteorin hur olika intressentkrav påverkar beslutsprocessen. Wildavskys budgetteori, om väktare och förkämpare, förklarar oenigheten som kan uppstå mellan ekonomer och politiker. Empiri: Det empiriska materialet har i huvudsak samlats in genom intervjuer med ekonomichefer och politiker i Svedala, Kristianstads och Lunds Kommun. Empirin består också av den kommunala redovisningslagen, Skånes kommuners årsredovisningar samt generell information om Sveriges kommuner och deras pensionsåtaganden. Slutsatser: Orsakerna till att vissa kommuner väljer att avvika från blandmodellens ofullständiga redovisning, beror på insikten om pensionsåtagandets stora betydelse och ekonomernas vilja och förmåga att uppmärksamma problemet för politikerna. Det främsta motivet till blandmodellen var kommunernas oförmåga att uppnå balanskravet med en fullständig pensionsredovisning. Hälften av Skånes kommuner har i stort sett ing...