Bil
14993 visningar
uppladdat: 2005-12-20
uppladdat: 2005-12-20
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
Hur vår bil byggdes:
Att bygga en bil kändes först som en omöjlig uppgift, min samlade kunskap om bilar var typ noll innan vi började. Men när vi fick se motorn och tänkta lite så kom idéerna. Här är listan på vad vi använde.
- Elmotor
- Filmjölkspaket i kartong
- Glödlampspaket i kartong
- 4 plasthjul ihop satta med två järnstänger
- 1 trähjul
- 2 kugghjul med diametern 3cm och 4 cm
- Guldfärgad metall
- Svart tejp
- Lim
- Träpinne
- Guldpapper
- Guldfärg
- Guldpennor
- Frigolit bit
- Batterihållare
- Batterianslutning
- Batteri
- Limpistol
- Hammare
- Såg
- Sax
- Skruvstycke
Vi använde oss av det vi hittade i teknik salen, men dekorationen till bilens design kommer hemifrån.
Vi började med att bygga själva grunden, att koppla motorn till axeln med hjul och hitta något som kunde fungera som bilens botten och som man kunde fästa axlarna i. Vi tog en tetrakartong i papper och klippte den till lämplig storlek och vek den så att den hade ungefär en centimeters kant runtom. Vi sökte också efter hjul och hittade ett par i hårdplast med en axel som satt fast mellan dem redan, men axeln var för kort så vi tog och satte ihop de båda hjulparen och satte kugghjulet mellan dem med lim. Då var frågan om hur vi skulle få fast kugghjulet i axeln löst på ett enkelt och praktiskt sätt. Den enda nackdelen med lösningen var att vi var tvungna att använda det mindre kugghjulet istället för det stora, då det stora kugghjulet hade längre diameter än hjulen hade.
Om vi hade kunnat använda det stora kugghjulet hade bilen blivit effektivare, men vi tyckte att hjulen var bra, så vi ville ha dem trots att vi inte kunde koppla det stora kugghjulet till dem. Hjulen monterade vi till tetrakartongen genom att klippa i sidorna rakt upp och i ett kryss. Sedan tejpade vi upp flikarna i krysset så att det blev plats för axeln. Vi hittade bara ett trähjul så vi nöjde oss med det och satte det i mitten längre fram i bilen och använde en träpinne som axel. Den monterade vi till tetrakartongen på samma sätt som vi gjorde med den andra axeln. För att det främre hjulet inte skulle åka hit och dit limmade vi i ändarna på träpinnen så att det skulle ta stopp där. Det behövdes egentligen inte på bakhjulen eftersom de hålls på plats av kugghjulet i elmotorns som är fasthakat i kugghjulet mitt i mellan bakhjulen, men vi gjorde på samma sätt där för säkerhets skull. För att elmotorns kugghjul skulle kunna haka i det andra kugghjulet behövde elmotorn vila på något som var fastsatt på tetrapackets ovansida och vi prövade lite olika saker, en masonitbit, ett sudd, ett plaströr men det slutade med en bit skummplastgrejs som var lite rundat oppepå så att det passade motorn. Vi använde en glödlampskartong som överdel på bilen och en rundad metallbit som kaross. Batteriet är monterat under karossen.
Resultatet av allt vårt arbete blev nog inte riktigt som vi tänkte oss. Bilen funkar inte riktigt och vi vet inte varför. Så blev den ganska ful, vi kunde vart lite mer noggranna. Jag tycker inte vår bil har någon stark sida, kanske att konstruktionen är enkel så att felen är lätta att spåra, till exempel att bilen inte går beror nog på att motorn inte riktigt orkar dra runt kugghjulen. Det finns lite som kan gå sönder och så. Svaga sidor är nog att den är lite sned och vind, vi kunde som sagt mätt mer och så, vi hade lite bråttom. När den är sned blir vikten ojämn så det hela blir lite instabilt. Den är liten så vid en eventuell krock skulle en förare i vår bil dö på fläcken. Jag gillar frammen med guldmetall men den är lite väl tung tror jag. Sedan kan man ju diskutera om det var så bra med bara ett framhjul, två hade nog vart lite bättre. Originell är bilen i varje fall, och den har ett ganska roligt namn tycker jag.. Tanken var ju lite att vi tar det enkla sättet så lyckas vi, nu lyckades vi inte riktigt men det hade nog gått ännu sämre om vi krånglat till saker och ting.
Bilens påverkan på miljön
På grund av att vi förbränner kol som inte ingått i kretsloppet tidigare när vi använder olja som energikälla till bilar och som bränsle för att värma våra hus bildas koldioxid. Den tillförda halten koldioxid tillsammans med den ökade boskaps-hållningen och jordbruket vilka tillför metan och lustgas till atmosfären gör att den naturliga växthuseffekten förstärks. Med det menas att temperaturen ökar både i hav och på land. Om vi fortsätter att öka bil innehav och användning kommer växthuseffekten bli större snabbare.
Dess konsekvenser blir många. Ökade temperaturer leder till att land och havsisarna smälter så att havsytan höjs, man beräknar att havsnivån kommer att höjas med 31 till 110cm fram till år 2010. Vad det i sin tur kan leda till är svårt att beräkna eftersom alla klimatförändringar påverkar och påverkas av otaliga faktorer. Naturen förväntas att förändras främst här i norr med uppflyttade trädgränser och minskad andel barrskog till fördel för lövskog vilket skulle komma att påverka Sveriges ekonomi negativt då tallskog är en stor exportvara. Det är ändå inte särskilt allvarligt med tanke på andra katastrofer som sannolikt kommer att drabba världen till följd av fortsatta temperaturförändringarna, orkaner, extrem torka, översvämningar och stora skogsbränder.
Självklart drabbar inte alla de olika katastroferna samma länder och världsdelar och förödelsen blir inte lika stor överallt. Hårdast drabbade blir fattiga länder som inte har råd med förebyggande satsningar och som befinner sig i utsatta områden. Redan nu är 96 % av dem som dör i olika naturkatastrofer bosatta i uländer. Akut vattenbrist, utbredning av öken och svält då avkastningen från jordbruket minskar när det blir varmare är några följder som slår hårt mot de fattigaste i världen. Orkaner och översvämningar slår lika hårt överallt, de flesta av världens storstäder ligger vid kusten så en höjning av vattenytan kommer få ödesdigra konsekvenser.
Bilåkningen är en av de saker som genererar mest koldioxid som påverkar växthuseffekten negativt. Det är förhållandevis enkelt att sänka förbrukningen av bilbränsle med enkla kostnadsfria medel som att hålla hastighetsgränser, ha rätt tryck i däcken, ha en bränslesnål körstil och använda en bränslesnål bil. Men att få enskilda att göra förändringar i sitt levnadsmönster är svårt, eftersom det inte får någon direkt påverkan på ens liv att man minskar sina utsläpp av koldioxid med 20 procent. Kampanjer för att övertyga tror jag inte har någon större effekt, det kostar mer än man tjänar i miljösynpunkt. Då är det enklare och effektivare att använda sig av beskattningar och subventioneringar på miljöfarliga respektive miljövänligare bilar. Men den typen av skattereformer är inte så lätta att få till stånd då de inte lockar några stora väljargrupper, de snarare ogillas och stöter bort de flesta. Samtidigt kan det påverka landets ekonomi negativt då konsekvensen kan bli att bilindustrin väljer att flytta utomlands för lönsammare produktion. Då försvinner skatteinkomster från själva företaget samtidigt som det blir fler arbetslösa. Den bästa lösningen på bilproblemet borde vara att utveckla tekniker för alternativa bränslen och energisnåla bilar som är billigare än dagens bränsleslukare. Om en miljövänligare bil är en billigare bil är det lättare att påverka enskilda att välja rätt, mer pengar i plånboken är något konkret och positivt. Frågan är varifrån pengar till forskning och utveckling ska komma. En lösning vore att använda sig av extraskatter på de energislukande bilarna och sedan ge pengarna tillbaka till bilindustrin i form av bidrag till forskning. Eftersom extraskatter leder till högre priser kommer då de energisnåla bilarna att bli billigare och därmed mer attraktiva ur konsumentsynpunkt. De energisnåla billarna blir ju också billigare efter om det är billigt bränsle (alternativa bränslen) eller så behövs det mindre bränsle efter om bilen drar mindre. Sammantaget blir bränslekostnaderna lägre.
Det finns lite olika drivmedel till bilar, jag har skrivit lite om de flesta.
Elbilar: eldrivna bilar drivs av uppladdningsbara batterier som måste laddas i tio timmar innan de kan köras 5-8 mil. Det gör att de inte kan köras några längre sträckor men fungerar bra som transortmedel för korta distanser i stadsmiljö då de har låg energiåtgång, bullrar lite och liten negativ effekt på miljö även vid bränsletillverkningen.
Hybridbilar: bilar med hybridmotorer är mer funktionella än elbilar eftersom de kan användas till så väl långa som korta distanser men fortfarande är bränslesnåla och har lägre halt av koldioxidutsläpp än vanliga bensindrivna bilar. De fungerar som en blandning mellan el och bensin driven motor, elmotorn laddas av bensinmotorn och används vid accelerationer och låga hastigheter så att körningen blir så bränslesnål som möjligt.
Bränsleceller: Bränsleceller laddas av el som de producerar själva med metanol, bensin eller vätgas. En bil driven med el från bränsleceller är dubbelt så energieffektiv som en bensinbil. Men för att bränsleceller ska vara en hållbar lösning måste energikällan vara ett förnybart bränsle och verkningsgraden hög. Det förnybara bränslet måste också kunna produceras på ett miljövänligt sätt och kostnaden reduceras betydligt, något som inte är gjort idag.
Etanol: Etanoldrivna bilar har låga halter utsläpp av skadliga gaser. Vanliga bilar kan förhållandevis enkelt göras om så att de kan köras på etanol, men den obesvarade frågan är hur etanol kan framställas på ett miljövänligt sätt. I nuläget använder man vete eller sprit från överskottsvin och framställningen av det bidrar till växthuseffekten på grund av utsläpp av metan vid odling.
Naturgas och biogas: framställs från metan från fossila källor eller organiskt avfall. De biogas drivna bilarna är de miljövänligaste, de har inget koldioxid utsläpp som naturgasbilar har på grund av att det är ett fossilt bränsle. Tillgången på bio och naturgas är dock begränsad vilket gör att det inte på långa vägar är ett fullgott alternativ till bensindrift.
Raps: Att köra på rapsolja kan verka superbra, det ger lågt koldioxidutsläpp, det går att använda i dieselbilar och det är skattesubventionerat. Men det har visat sig att utsläppen är starkt cancerframkallande och odlingen av raps för bränsleframställning har negativ påverkan av miljön så jag tror inte att raps är något för framtidens bilar.
Inget av nuvarande alternativ till bensin är färdigutvecklat, men jag tror att framtidens bil kommer vara bränslecelldriven, där finns potential till vidare utveckling och miljöanpassning. Jag tror att det inte finns så mycket framtid för bilen, kanske får man göra om vägarna så att vi kan köra med elektromagnetisk hjälp, och ha ström i le...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
Inga kommentarer än :(
Liknande arbeten
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
Källhänvisning
Inactive member [2005-12-20] BilMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5447 [2024-12-13]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera