4 analyser

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Guy de Maupassant – Smycket
Maupassant är en stor pessimist och det syns i hans novell smycket. I den beskriver han Matilde och hur hon inte trivs i sin roll som hemmafru till en relativt lågbetald notarie. Matilde drömmer om ett rikt liv som hon vet att hon inte kan få. Hon plockar hela tiden upp och gräver ner sig i saker som bekräftar hennes ”fattigdom”. Det gör att hon hela tiden känner sig deprimerad och missnöjd.
Man ser speciellt Maupassants pessimism i hans sätt att beskriva en positiv händelse i Matildes liv. När hon får en inbjudan av sin man till Soarén i ministerhotellet ser hon bara problemen, som t.ex. att hon inte har någon klänning som passar till en sådan fin tillställning. Soarén slutade i en katastrof för paret Loisel. Diamanthalsbandet Matilde lånat av en rikare väninna försvinner och de lånar ihop 36000 francs för att köpa ett nytt. Det tar tio år av hårt arbete för paret att betala tillbaka skulderna. Man kan märka av en viss cynism hos Maupassant när han låter historien sluta med att Matilde får veta att halsbandet endast kostat 100 francs och att hon har arbetat och förstört hälsan i onödan.
Jag tycker dock inte att allt är ”svart” i novellen. Paret Loisel lyckas ju lösa sin skuld genom hårt arbete. Hade författaren velat göra novellen ännu mer miserabel hade han kunnat göra så att paret inte lyckas betala sin skuld när de fick veta att det egentligen inte hade behövt betala för det dyra halsbandet. Förhoppningsvis får de tillbaka halsbandet som de kan sälja och sen leva ett bättre liv.

Novellen avslöjar att det fanns stora klasskillnader i det franska samhället och att det är svårt att förbättra sin situation. Är man född fattig förblir man oftast fattig eftersom man inte kan gifta sig utanför sin klass, enligt Maupassant pessimistiska sätt att se på situationer. Det är tydligt att kläderna utgör en stor betydelse för vilken ställning man har i samhället. Är man enkelt klädd anses man inte vara viktig i samhället och de ”finare” vill helst inte umgås med de lägre klasserna.
Jag tycker att novellen är tekniskt fulländad för att författaren bygger upp en bakgrund genom att livfullt beskriva Matildes tankar och hur det franska samhällets var på den tiden. Därefter berättar han historien på ett sätt så man gärna vill veta hur den slutar. Det finns mycket detaljer i hans sätt att beskriva miljöer och händelser. Ett oväntat slut som gör mig frustrerad att Matilde inte berättade sanningen från början.


Whitman – Sången om mig själv
Whitmans panteistiska livssyn märks t.ex. i formuleringen
”ty varje atom som är min är i lika mån din”. Det betyder att allting består av samma atomer även om man inte har dem samtidigt, som t.ex. när man äter mat som tidigare har varit en växt eller ett djur.
”min sång, i var atom av mitt blod, skapad av denna jord, denna luft” är ytterligare ett exempel.
”I mig finns det gnejs, kol, långflikad mossa, frukter, sädeskorn, ätliga rötter”
”jag är späckad med fyrfotingar och fåglar överallt” tyder jag som att han har ätit en hel del växter och djur och har därför tagit över deras atomer tillfälligt, tills någon annan tar över dem. Det vill säga ”jag har lämnat bakom mig allt som gått före mig”.
Jag ser likheten med när Mofasa berättar för Simba om livets cirkel (circle of life) i filmen lejonkungen.
Whitman skriver om naturens fulländning och att allting hör ihop. Man märker också att Whitman har en positiv livssyn, allt är fantastiskt. Han använder ett målande språk som fyller ut uttrycken.
I sina dikter uttrycker sig Whitman kraftfullt, fritt och använder sig varken av versmått eller rim. Det är antagligen ett nytt sätt att skriva dikter på den tiden.
Rydberg - Den nya grottesången
Rydberg beskriver sin dikt bildligt med hjälp av liknelser. Grotte symboliserar industrialismen under senare delen av 1800-talet. Det kan vara t.ex. en fabrik som skapar pengar till sin ägare, som är Frode. I dikten symboliseras arbetarna av trälarna.
I slutet av 1800- talet skedde industrialismen i Sverige och i övriga Europa. Rydberg såg hur brutal den var mot arbetarna som hade långa arbetsdagar vid maskinerna med låg lön, medan fabriksägaren blev rikare. Rydberg tyckte synd om arbetarna och ville beskriva detta. Han tog hjälp av en gammal isländsk sagan om Kung Frode och hans kvarn, där Grotte mal välstånd åt honom.
Kungen ville ha samma summa pengar till sitt tempel på fem år istället för tjugo. Han fick då ett tips från sina rådgivare att använda sig av konkurrens. Han sa då till sina fogdar att den som pressar sina trälar minst får själv bli slav. Detta kan liknas vid förmän som pressar sina arbetare. De förmän som inte pressar sina arbetare tillräckligt förlorar sitt jobb. På det viset anklagar Rydberg samhället för arbetarnas dåliga situation när fabriksägarna bara tänker på sina egna pengar och inte på arbetarnas hälsa.
För att få fram budskapet på ett effektivt sätt har Rydberg använt en gammal saga med många liknelser i. Liknelserna är något överdrivna för att läsaren ska tänka efter och känna medlidande med arbetarna.


Strindberg – Röda rummet
Strindberg beskriver miljön som den är och förskönar den inte. I Röda Rummet skriver han ingående om ett förfallet envåningshus där det bor en ensamstående mamma med sina barn, en snickare, en skomakare och Ygberg, som var sjuk och utsvulten. De bodde väldigt fattigt i en enrummare som var avdelat med kritsträck för att visa vems ”rum” man befann sig i. Han beskriver detaljerna väldigt tydligt och avstår inte från de deprimerande delarna t.ex. ”…gammalt envånings trähus… såg ut som det hade höftsjukan; det var skäckigt dom om det hade haft spetälskan”.
Ygberg beskrivs som fattig, sjuk och utsvulten. Han hjälps av Falk att komma hem. Typiskt en som har arbetat hårt i hela sitt liv och nu ”säger” kroppen stopp.
Skomakaren är den snälla troende människan som försöker lugna ner snickaren i hans utbrott. Han har accepterat sin situation och litar på att Gud ska hjälpa honom att överleva.
Snickaren har ett hetsigt humör och får raseriutbrott varje kvart när barnen skriker. Han är en stridig arbetare som inte gillar överklassen, som han anser vara utsugare. Han är en typisk person som skulle gå ut i demonstrationer för arbetarnas rättigheter.
Mamman är lugn och trevlig mot överklassdamerna som kommer för att frälsa dem och försöker tala snickaren tillrätta, även om hon till slut blir arg på honom för att han kritiserar hennes barn.
Överklassdamerna är ri...