Hemma hos Martina - Martina Haag

Hemma hos Martina är det aldrig någon som bråkar. Alla räkningar är betalda i tid och i trädgården ligger stenarna i storleksordning. Barnen har håret vattenkammat och katterna öppnar sina kattmatsburkar själva utan att mjaua. Martina ljuger aldrig, är aldrig avundsjuk och känner sig aldrig som en tant. När hon är gravid är hon mild och vis, går nästan inte upp någonting.
Precis så är det. Absolut inte.

Boken handlar om hur Martina försöker få livet att gå ihop med tre barn, en miljard katter och Sveriges stökigaste man som bara snor ens strumpor hela tiden och en skådespelarkarriär vars höjdpunkter mest verkar bestå av provfilmningar för finskt diskmedel. Den handlar också om hur man försöker överleva trots att man lider av en ofantlig glamour när man är gravid i tionde månaden och ser ut som Rolf Lassgård (fast med hårspännen), hur man låser in sin mormor när man är femton för att kunna ha fest i hennes paradlägenhet och hur man råkar blåljuga för Marianne Ahrne om att man är otroligt bra på att rida eftersom man så väldigt gärna vill få huvudrollen som dressyrproffs i en teveserie. Och vad man säger när man blir avslöjad.

"Hemma hos Martina" är en samling berättelser, sammanvävda till en bok som fångar det komiska i den tråkiga vardagen. Martina Haag beskriver livet som trebarnsmamma på ett sätt som är fångande och finurligt, lyckas med enkla ord att försätta läsaren i en glad "koma" som håller i flera timmar. I korta och fyndiga kapitel guidar Martina en igenom barndomsminnen, tonårsångest och vuxenlivets mardrömmar. Och man skrattar mycket, och högt, på vägen.
Det är texter som är skämtsamma och skojfriska men ibland bär de en pikant smak av allvar. Som kapitlet om rädslan för att inte föda ett friskt barn och ångesten inför den där klassåterträffen när man ska berätta att man aldrig blev så där framgångsrik som man hade trott att man skulle bli. Men allvaret lyser bara igenom här och där. Och när hon ska försöka lösa det så blir det bara ännu mer fel.

Martinas graviditet är en av de största behållningarna. Det ständiga illamåendet och tankarna som trots detta obönhörligt hamnar på mystiska maträtter som fiskbullar med sirap och ketchup. De första sparkarna i magen och de märkliga drömmarna där barnet föds som en rödlök och maken lämnar dig för den där bystiga blondinen i senaste dokusåpan.

Graviditeten och tankarna kring barnet är beskrivna på ett sätt som får nästan alla att inse hur det är att vara gravid. Detsamma gäller funderingarna kring livet: hur blev det som det blev och vad hade jag egentligen tänkt från början?
Martina Haags berättelser är dock lite beroende av läsarens "igenkänningsförmåga". Med det menar jag att hennes miljö- och situationsbeskrivningar blir fantastiskt roliga om man som läsare känner igen dem och kan dra paralleller till sitt eget liv. Men i de fall man inte kan relatera så faller det hela platt, blir lite färglöst och pratigt. Ett undantag är Martinas beskrivningar av de auditions och provfilmningar som hon uthärdat genom åren. Där behöver läsaren inte känna igen sig ett skvatt för att kunna njuta och skratta.

Språket är enkelt och lättläst, avsnitten flyter fram och efter ett par timmar av sträckläsning är du klar. Det gick inte att sluta läsa, när man väl har börjat så är man fast. Vill man ha en bok med svulstig svenska, komplicerade satsbyggnader och romantiska miljöbeskrivningar - då ska man inte läsa "Hemma hos Martina". Men om man söker ett par timmar av underhållning och skönt välmående - då är de...