Nazismens utnyttjande av religion

1. Inledning

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur den tyska nazistregimen under sin regeringstid utnyttjande religion (främst med betoning på den tro som tyskar utövade), för att gynna sina egna intressen i samhällssociala sammanhang. Inom området samhällssociala sammanhang ligger tyngdpunkten på antisemitismen i samhället. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen kommer att vara: Utnyttjade nazisterna religion för att uppnå sina mål?

Jag har valt att försöka ge svar på dessa frågor då jag misstänker att Nazismens framgångar inte bara var resultatet av ett starkt[1] ledarskap. Eftersom att Nazismen nådde sociala framgångar bland annat tack vare den gemenskapsuppbyggande politik de förde och då gemenskap är ett viktigt attribut i religiösa sammanhang; är det inte orimligt att politiken utvecklades och mognade genom att den anpassades efter människors tro.

1.2 Bakgrund

Nazism

Nazism eller Nationalsocialism är den ideologi som tillämpades av regeringen i Tyskland mellan 1933 och 1945. Den tyska regeringen bestod av medlemmar från Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterparteí, ett parti som beskrevs vara ett socialistiskt parti.

Nazisterna själva uppgav att de eftersträvade frihet för alla trosbekännelser, men bara så länge dessa inte stod i strid med den "germanska rasens sedlighets- och moralkänsla2". Man föredrog dock "positiv kristendom", en ny form av kristendom "som skulle bekämpa den judisk-materialistiska andan"[2]. Några element som definierade nazismen var antiparlamentarism, etnisk nationalism, rasism, antikommunism totalitarism och inte minst antisemitism2. Jag skulle vilja sammanfatta dessa element i tre karakteristiska drag, vilka kan vara viktiga för besvarandet av frågeställningen:

Positiv kristendom

Positiv kristendom var en term som användes av nazistregimen under dess styre.

Bakom rörelsen fanns det en vilja att lyfta fram de passiva delarna av Jesus liv och inte de aktiva såsom exempelvis Jesus korsfästelse. Inom rörelsen beskrevs Jesus som en arisk man som hämmade judendomens framväxt, därutöver talade man om Jesus nordiska karaktär.

Skillnaden mellan kristen (Romersk-katolsk tro) och judisk tro

Kristendomen skiljer sig på många punkter från Judisk tro och vi kommer att fokusera på synen på Jesus. Även om jämförelsen bara görs mellan romersk-katolsk och judisk tro hör den romersk-katolska tron till kristendomen. Det är inte omöjligt att det fanns motsättningar mellan kristna i nazityskland men vi är tvungna att anta motsatsen. Denna jämförelsen är hämtad ur en sammanfattning om Kristendomen - Kristendom... och störst är kärleken[5].

Etik och moral

Teorin och bakgrund inom etik och moral är för omfattande för att skrivas i denna uppsats. Den är hämtad från en sammanfattning[6] av böckerna "Etikens grunder - En vägledning bland värden och normer[7]" och "Inledning till etiken[8]".

1.3 Tidigare undersökningar

Ur tidigare undersökningar kommer vi att hämta information och idéer för att besvara de mindre frågorna. Förhoppningsvis kommer fakta att kunna ge en så pass samlad bild att det blir möjligt att tolka och besvara den övergripande frågeställningen.

I gränslandet mellan svensk frikyrka och tysk nazism

I sin uppsats "I gränslandet mellan svensk frikyrka och tysk nazism"[9] refererar Andreas Törn till en teologisk avhandling av Göran Gunner - docent på Teologiska Högskolan i Stockholm. Gunner skriver om hur det sker en attitydförändring gentemot judarna i slutet av perioden 1933. Han menar att tyngdpunkten i förändringen ligger i att judarna särskiljs i ett eskatologiskt[10] och politiskt sammanhang. Törns kommentar är: "det finns då vissa som förstår Hitler och nazismen som redskap i Guds hand". Vidare skriver Törn att "Förklaringen till antisemitismen blir att Gud tillåter den, det blir ett straff för judar som inte tror på Jesus som messias".

From Darwin to Hitler: Evolutionary Ethics, Eugenics and Racism in Germany

Historikern Richard Weikart skriver i sin bok[11] "From Darwin to Hitler: Evolutionary Ethics, Eugenics and Racism in Germany" om hur Nazismen fick spelrum på grund av utvecklingen av den darwinistiska teorin och socialdarwinismen. "Det naturliga urvalet sågs som något positivt och gott som ordinerats av naturen själv, samtidigt som de traditionella judiskt-kristna idéerna om lidande, döende och död genomgick en förändringar och översyn" Dödandet av de svaga motiverades med att det var bidrag till de sociala framstegen, man såg inte längre livet som något heligt. Weikart skriver att socialdarwinismen ur ett teologiskt synsätt kan beskrivas som en sekulariserad variant av manikeismens dualism - naturen motsvarar en Gud vilken både ger och tar liv.

Kristendom och nazism

Martin Lind undersöker i sin bok Kristendom och nazism sambandet mellan kristendom och nazism. Han skriver att "Mycket få systematiskt-teologiska undersökningar föreligger. Av bland annat det skälet synes det oss väsentligt att frågan om kristendom och nazism bearbetas ur systematiskt-teologiskt perspektiv". Lind delar upp sin uppgift i två delar. Del I bygger på att skildra fyra representativa evangeliska tyska teologers ställningstaganden till nazismen. Del II i hans undersökning kretsar kring att lyfta fram de element i kristendom som motsäger de element som nazisterna lyfter fram av kristendomen. Många av våra källor är hämtade från hans undersökning och vi kommer också att dela in vår undersökning i två delar.

1.4 Metod

För att svara på den övergripande frågeställningen har vi valt att ställa mindre omfattande frågor där svaren antagligen är av mer faktakaraktär. Vi kommer att koncentrera oss på boken Kristendom och nazism[12], tidigare undersökningar, teori och bakgrund för uppsamling av fakta. Vi kommer även att hämta ett exempel från filmen "Stalingrad[13]" och kortfattat diskutera scenen.

Vid tolkningen av dessa fakta är det oundvikligt att det görs vissa generaliseringar även om det kan tyckas opassande. Vissa människors uttalanden och publiceringar kommer till och med att få representera en hel grupp. Men det är endast utifrån mindre genomgående frågor som vi kan måla upp en situationsbild, vilken kan svara på den övergripande frågeställningen. Situationsbilden kommer att fokusera på det religiösa och det samhällssociala läget under den aktuella tidpunkten eftersom frågeställningen berör dessa områden. Vi kommer att ställa oss ett flertal mindre men ändå viktiga frågor:

2. Undersökningen

2.1 Mindre frågor

1. Vilka religioner var mest förekommande under nazisternas tid?

Kristendomen var den största religion i tyskland mellan 1930-40talet, inom vilken majoriteten var protestanter. I tyskland förekom som känt även Judendom.

2. Fanns det någon motsättning mellan dessa religioner?

Ur "1.2 Bakgrund - Skillnaden mellan Kristen (Romersk-katolsk tro) och Judisk tro" (se sid. 2) ser vi tydliga skillnader i synen på Jesus. Denna skillnad ligger bakom de motsättningar som Törn skriver i sin uppsats. Det som Törn skriver angående de eskatologiska motsättningarna pekar på att nazismen fann gemenskap genom religiösa olikheter. Törn skriver att "Förklaringen till antisemitismen blir att Gud tillåter den, det blir ett straff för judar som inte tror på Jesus som messias". Speciellt kan det tänkas att nazismen tog illa upp av att judarna ansåg att Jesus var jude. Men kristendomen förnekar inte att Jesus kan ha varit en jude, utan detta kan vara ett bevis på att nazisterna tvingade kristna att tro att Jesus var arier (se "1.2 Bakgrund - Positiv kristendom" sid. 2).

Här och senare i uppsatsen kommer vi att studera uttalande och historisk fakta om Emanuel Hirsch, en framstående tysk protestantisk teolog som också var medlem i Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterparteí. Under nazistregimens regeringstid var han anställd som teologisk rådgivare åt den tyskkristna rikskyrkoregeringen. Även om Hirsch åsikter inte kan representera alla partimedlemmars har han en så betydelsefull ställning att hans åsikter nästan direkt påverkade andra beslutfattares åsikter.

Hirsch åsikter kan ses som ett indirekt bevis på att motsättningar fanns, de kan i själva verket ses som resultatet av motsättningarna. Hirsch ansåg att de kristna hade en uppgift att skilja tyskarna från judarna fast utan något metafysiskt argument på så sätt att judarna skulle anses mindervärdiga. Denna uppgift skulle enligt Hirsch genomföras av folkkyrkans arbete.

Sammanfattningsvis kan Positiv kristendom tolkas som en nazistisk konstruktion för att skapa motsättningar mellan kristendom och judendom. Den positiva kristendomen framhävde och överdrev ju skillnaderna mellan kristendom och judendom.    

Vi bör nu kunna svara på frågan om det fanns några motsättningar "mellan dessa religioner". Och visst är det tydligt att motsättningar fanns. I början fanns bara meningsskiljaktigheter men genom framträdande nazisters arbete påverkades kristendomen så att skillnaderna överdrevs så att motsättningar skapades.  

3. Var dessa religioner monoteistiska eller polyteistiska? - kan det ha spelat någon roll?

Det är allmänt känt att såväl kristendomen som judendomen var klart monoteistiska. Monoteismen ger flera följder i och med en stark betoning på att det endast finns en Gud. Monoteism ger helt klart en känsla av helhet religionsutövarna emellan, på samma sätt som nationalitet kan ge människor en samhörighetskänsla. Tillämpar man dessa idén på ett mer globalt perspektiv argumenterar den för att alla människor oavsett olikheter, tillhör ett och samma människosläkte. Det finns dock inte bara positiva sidor: "Men monoteistiska religioner har dock ofta bidragit till förtryck.[14]"

Att både judendomen och kristendomen var monoteistiska betydde alltså att den ökade samhörighetskänslan hos de troende, men den negativa sidan verkar vara att detta ökade motsättningarna mellan judendomen och kristendomen. Spontant tror jag att det är lättare att förakta något om "alla andra" också föraktar än att förakta något som andra kanske accepterar. Att både judendomen och kristendomen var och är monoteistiska kan alltså ha spelat en negativ roll. Men man bör kanske ha i åtanke att dessa två religioner har en så gammal historia att frågan nästan blir irrelevant - att dessa religioner är monoteistiska kan egentligen ses som en naturkonstant.

4. Hur kan den nazistiska diktaturen och det nazistiska ledarskapet förklaras ur ett teologiskt perspektiv?

Här utgår vi från nazismens tre karaktärsdrag. Ledarprincipen, Elitistprincipen och ras/folkslagsprincipen (se "1.2 Bakgrund - Nazism" sid. 1). Historikern Richard Weikart skriver i sin bok "From Darwin to Hitler: Evolutionary Ethics, Eugenics and Racism in Germany" att nazismen kan beskrivas som en sekulariserad variant av manikeismens dualism.  

Manikeismen ansåg nämligen att människornas befrielse endast kunde ske genom kretsloppet av avlelse, födelse och död. Dualismen finns i synen på att världen var ett resultat av två riken, det mörka och det ljusa. Augustinus var innan han omvändes till kristen en maniké och manikeismen har gett visst intryck på daoismen. 

5. Vilken syn hade det nazistiska ledarskapet på kyrkan?

Än en gång kommer vi att referera till Emanuel Hirsch, eftersom att han är en framstående nazist kan vi direkt säga att han var en del av ledarskapet. Han ansåg att kyrkan inte bara hade en andlig uppgift utan även en politisk funktion[15]. Kyrkan måste alltså acceptera nationalsocialistiska staten men Hirsch påpekar att nazismen inte får bestämma i kyrkan - "det vore kyrkans död". Men staten kan ställa krav på kyrkans lojalitet, vilket ovillkorligen krävde kyrkans lydnad. Kyrkan skulle göra den tyska nöden till sin egen nöd och tyskt hopp till eget hopp[16]. Hirsch ställde sig också negativt mot det ekumeniska samarbete med kyrkor under mellankrigstiden. Sammanfattningsvis har kyrkan en uppgift utöver andlig ledning "verka för trohet mot folkets egenart, blod och uppgift.[17]" Kyrkan skulle alltså lyda den nazistiska regimen, även om regimen inte hade några teologiska befogenheter. Kyrkan hade dock en uppgift att propagera nazisternas ideologi.

6. Vilka etiska normer gällde i det nazistyrda samhället?

Enligt historiska källor talade den tyska nazisten och teologen Emanuel Hirsch ofta om förnuftet och samvetet. I "Leitfaden zur christlichen Lehre - 1938" reflekterar han kring gott och ont. Han kommer fram till slutsatsen att en människa som ser plikten som något som ett resultat av Gud uppfattar gott och ont på två sätt:

•1.      Utifrån ett historiskt perspektiv och ur sin egenart kan människan uppfatta gott och ont.

•2.      Människan är (på ett väldigt deterministiskt sätt) redan definierad som ond eller god. Följden blir att samvetet också är förbestämt.

Nazisterna lyfte också in begreppet lydnad som en egen ståndpunkt. "När en människa fattar beslut har detta karaktären av avgörelse och det oberoende av om det huvudsakliga sker i lydnad efter egen ståndpunkt[18]." Det finns dock enligt dem bara en plikt som bör gälla: att tjäna andra människor i enlighet med människans bestämmelse. Hirsch skriver (konstigt nog) inte vad denna plikt innebär, utan hänvisar att varje människa får avgöra det i varje situation genom att ställa sig inför det oändligt goda. Hirsch skriver att det är genom samvetet som plikten konkretiseras.

Sammanfattningsvis talar Hirsch om ett samvete, en plikt och dessutom får han det verka som att detta är något medfött och oändligt (Punkt 2 i Hirsch slutsatser om gott och ont samt att han nämner ordet karaktär).

Hirsch tankar liknar de tankar som den stoiska etiken framhäver. Den stoiska etiken säger att varje människa är utrustad med ett förnuft och att det är alla människors plikt att utnyttja den. Översiktligt bör man även kunna placera Hirsch tankar inom den deontologiska etiken eftersom att han koncentrerar sig på plikten. Citatet " Det finns dock bara en plikt som bör gälla: att tjäna andra människor i enlighet med människans bestämmelse" säger även att nazismen delar en del av utilitarismens reflektioner. Det finns även en viss antydan till situationsetik - man hänvisar till att varje människa får avgöra det (vad plikten innebär) i varje situation.

Lydnadsbegreppet är svårt att placera men verkar spela en central roll i frågan. Vad kan Hirsch ha menat med lydnad? Å ena sidan kanske Hirsch ansåg att lydnad var plikten inför överordnad, lydnad skulle i så fall inte vara något annat än ett exempel på hur man bör tolka den deontologiska etiken. Å andra sidan kan lydnad vara något helt annat än plikt, för lydnaden kan medföra att man bryter mot sin plikt. Jag skulle vilja placera Hirsch lydnadsbegrepp i en avgrening för sig. Det är nämligen fullt möjligt att lydnadsbegreppet är en anpassning till den politik som nazisterna förde. Nazismens tre karakteristiska drag (se "1.2 Bakgrund - Nazism" sid. 1) med ledar och elitistprinciperna där:

[...] överlägsna människor skulle urskiljas i den av naturen bestämda kampen för den dagliga tillvaron. De som efteråt vinner denna kamp anser man har ett ansvar att leda andra.

Ledar och elitistprinciperna medför naturligtvis lydnad. Om ledaren utsedd av det naturliga urvalet borde alla som talar mot denna ledare/olydiga verka mot det naturliga urvalet. Nazisterna ansåg för övrigt att deras uppgift var att påskynda den naturliga urvalsprocessen (se 1.2 "Bakgrund - Nazism" sid. 1). Lydnad borde därmed vara en central punkt i hur en nazist moral. Lydnadsbegreppet är dessutom det som skiljer nazismens etik från de andra etiska koncept som vi jämfört nazismen med.

De karaktärsdrag som finns i nazismen (se 1.2 "Bakgrund, Nazism" sid. 1-2) kretsar mycket kring det "naturliga urvalet". Det viktiga i detta är utfallet av de svaga. Resultatet verkar vara viktigare än målet. Isåfall skulle nazismens etik sorteras inom utilitarismen.

Vilka etiska normer gällde då i det nazistyrda samhället? Dominerande är lydnadsbegreppet där alla handlingar bör utgå från en ledare. Inom nazistiska ideologin framhävs dessutom etiska reflektioner från både stoisk etik, utilitarism och situationsetik. 

2.2 Jämförelse med filmen "Stalingrad"

I filmen "Stalingrad"[19] finns det en scen där en tysk kristen präst håller tal inför soldater som strax skall ut i strid.

[...] Gud är med oss, är ingraverat i varje tysk soldats skärpspänne. Det finns inget mer heligt än att försvara västerlandets kristliga värderingar mot österns Bolsjevism. Detta är vad som skiljer er från bolsjevikerna, vilka inte har någon tid för Gud. Ni är aldrig ensamma, till och med djupt inne i fientligt territorium.

Prästen är klädd i ss-uniform, vilket bör tolkas då det säger en hel del om förhållandet mellan nazism och kristendom. I och med att han är klädd i ss-uniform är det ingen tvekan om att han (prästen) visar sina sympatier gentemot nazismen. Men det medför också att han inte är klädd i kyrkliga kläder. Detta kan man tolka som kyrkans avståndstagande mot nazismen även om nazisterna utnyttjade kyrkan.

3 Frågeställningen

3.1 Sammanställning av Mindre Frågor

Våra mindre frågor har gett svaren:

Kristendom och judendom

Det fanns till en början fanns bara meningsskiljaktigheter men genom framträdande nazisters arbete påverkades kristendomen så att skillnaderna överdrevs så att motsättningar skapades.  

Både judendomen och kristendomen var och är monoteistiska vilket har spelat en negativ roll, även om en annan situation (där någon av dem eller båda är polyteistiska) kan anses otänkbar - det negativa kunde inte ha påverkats.

Nazismen kan beskrivas som en sekulariserad variant av manikeismens dualism. 

Man ansåg att Kyrkan skulle lyda den nazistiska regimen, även om regimen inte hade några teologiska befogenheter. Kyrkan hade dock en uppgift att propagera nazisternas ideologi.

Lydnadsbegreppet var en dominerande faktor i människors moral. Nazismen bär även spår av utilitarism, stoisk etik och situationsetik.

3.2 Översiktliga frågeställningen och slutsats

Utnyttjade nazisterna religion för att uppnå sina mål?

I fråga 2, 5 och 6 diskuterade vi hur nazismens ideologi genom framträdande nazister påverkade Kristendomen. Centralt är att nazisterna lyfter in lydnadsbegreppet vilket i flera frågor återkommer. Framför allt säger svaret i fråga 5 att regimen ansåg att kyrkan direkt skulle lyda regimen. Att regimen inte hade några teologiska befogenheter stoppar inte den från att påverka kyrkan. Kyrkan kan liknas till en lydstat. Nazisterna utnyttjade också meningsskiljaktigheterna mellan religioner för att sprida sina åsikter. Även filmen "Stalingrad" visar kyrkans lydighet mot nazismen. Ur filmen kan man även tolka att Kyrkan dock tog avstånd från nazismen även om det är osäkert.

4 Sammanfattning

Vi ställde oss frågan om nazisterna utnyttjade religion för att uppnå sina mål. För att svara på den övergripande frågeställningen ställde vi oss ett par mindre frågor:

Genom att undersöka litteratur och analysera teori kunde vi svara på dessa frågor. Vi gjorde även en ytlig analys av en scen ur filmen "Stalingrad":

Kristendom och judendom

Det fanns till en början fanns bara meningsskiljaktigheter men genom framträdande nazisters arbete påverkades kristendomen så att skillnaderna överdrevs så att motsättningar skapades.  

Både judendomen och kristendomen var och är monoteistiska vilket har spelat en negativ roll, även om en annan situation (där någon av dem eller båda är polyteistiska) kan anses otänkbar - det negativa kunde inte ha påverkats.

Nazismen kan beskrivas som en sekulariserad variant av manikeismens dualism. 

Man ansåg att Kyrkan skulle lyda den nazistiska regimen, även om regimen inte hade några teologiska befogenheter. Kyrkan hade dock en uppgift att propagera nazisternas ideologi.

Lydnadsbegreppet var en dominerande faktor i människors moral. Nazismen bär även spår av utilitarism, stoisk etik och situationsetik.

Slutsatsen och svaret på den övergripande frågeställningen var att nazismen utnyttjade religion för att uppnå sina mål. Vi kom fram till att det främst var genom ideologins fokus på lydnad som ledde till detta. Ur en scen i filmen "Stalingrad" tolkade vi att nazismen utnyttjade kristendomen men att kristendomen tog avstånd från nazismen, men tolkningen var varken säker eller hade några historiska argument

5 Källor

5.1 Skriftliga Källor

Kele, M H. Nazis and Workers: National Socialist Appeals to German Labour 1919-1933. Chapel Hill, 1972, The University of North Carolina Press.

Jansson J, Kristendom... och störst är kärleken, Katedralskolan 2009

Jansson J, Etik och Moral, Katedralskolan, 2009

Törn A. I gränslandet mellan svensk frikyrka och tysk nazism, C-uppsats i historia, Örebro Universitet, HT 2006.

Weikart R, From Darwin to Hitler: Evolutionary Ethics, Eugenics and Racism in Germany, Palgrave Macmillan, New York, 2004

Lind M, Kristendom och nazism, Martin Lind och Håkan Ohlssons Förlag, Lund, 1975

5.2 Film

Originaltitel: Stalingrad
Regissör: Joseph Vilsmaier.
Nyckelskådespelare: Dominique Horwitz, Thomas Kretschman, Jochen Nickel m.fl. Produktionsbolag: B.A. Produktion. Premiär: 1993.

[1] Enligt min personliga åsikt bara av meningen "starkt" och inte på något sätt positivt.

[2] Kele, M H. Nazis and Workers: National Socialist Appeals to German Labour 191...