Svenska Språket

2 röster
10177 visningar
uppladdat: 2009-12-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

SVENSKA!

Förr i tiden, då vikingarna fanns (ca år 800), var vi väldigt högtalande och pratade tydligt. Jag tror att om vi skulle prata med en viking skulle vi behöva höja rösten väldigt mycket för att dom inte skulle tro att vi viskade. Men jag tycker att vi pratar väldigt starkt nu, och jag skulle inte kunna tänka mig att behöva prata ännu starkare än vad jag redan gör.

I skriften skrev man med runor. Runorna var då Sveriges bokstäver. Av 16 bokstäver kunde man komma långt eftersom att man kunde använda och uttala bokstäverna på många olika sett. Runskriften tycker jag verkar svår. I alla fall om man ska hugga in det i typ sten. Det tar ju inte precis en minut att skriva några meningar som nu, eller? Vi hade inte så mycket lånord, men lite hade vi såklart. Dom lånord som fanns, kom med vikingarna när de hade varit ute och handlat. Vid år 1100 och uppåt, när Sverige tillslut blev kristet, fick vi några fler lånord. De kom från grekerna och från det kristna språket latin. Från latin har vi fått bland annat Moder, Fader, Kloster, Kyrka och Klocka.

År 1225 då Runsvenskan blev Äldre Fornsvenska, kom det latinska alfabetet till Sverige, latin var gammalt, och det var bara de få som kunde latin som kunde skriva, till exempel munkar och präster. Jag tror att det var väldigt svårt att bara byta skrift och bokstäver, det verkar väldigt konstigt att de väljer att byta till en sån skrift som så få kan. På 1300-talet fick vi den första svenska bibeln men den var skriven på latin förstås. Att inte skriva på ett språk som alla kunde förstå tycker jag är väldigt konstigt. Att bara prästen och de andra "latin-kunniga" skulle få kunna förstå vad gud ville och sa. De ville ju att alla skulle läsa bibeln, men jag tycker det är dumt att de har bibeln på latin då och inte svenska, så de flesta kanske förstod. Kan man kan läsa men man inte kan latin, så är det ju ingen ide att ha det på latin.

Under äldrefornsvenska fick vi också in tyskan i vårt språk, vi fick bland annat, Handel, Köpman och Skomakare. De orden fick vi från hansan som var den tyska handeln på den tiden. Men kyrkan gjorde så att vi fick ännu mer latinska och grekiska lånord till svenskan. Vid den här tiden skrevs Äldre Västgöralagen.

Yngre fornsvenska blev det år 1375. Då det skrevs mycket böcker, bibeln blir på svenska och i mitten av yngre fornsvenska tiden kom också boktryckarkonsten som Gutenberg uppfann. Det gjorde att det skrevs ännu fler böcker. Vad skrev man på den tiden? Handlade allt om gud eller skrevs det till exempel deckare och romaner? Under denna tid byttes gamla ord ut mot nya. Grammatiken, uttalet, stavningen och böjningen förändrades mycket. Erikskrönikan, Riddarromanen och Ballader skrevs under denna tid. Vad handlade de böckerna om?

År 1526 kom äldre nysvenskan. 1541 kom Gustav Vasas Bibel ut.

Jag tror att om man skulle få chansen att prata med Gustav Vasa, han med sitt "språk" och jag med mitt, skulle inte jag förstå så mycket. Det skulle vara som att prata med en dansk, jag skulle förstå vad han menade, men jag skulle inte förstå allt.

Vi denna tid kom också nya testamentet ut på svenska, och de följande åren började det byggas tryckerier. Tryckeri tycker jag låter som en ganska ung uppfinning. Jag undrar hur de tryckte böcker då. Om det satt en massa människor och skrev av böckerna, eller om de på något sätt kopierade texten.  Det trycktes väldigt mycket böcker, vilket gjorde att författarna absolut inte fick stava fel. Under 1600- talet fick svenska in franska lånord till exempel, Sufflé, Garderob, Teater, Mode och Kultur. Det tyckte inte Karl den XI om. Han försökte länge att kämpa emot den franska inblandningen men på 1700-talet var den franska inblandningen som störst. Det konstiga är att folket inte gjorde som Kungen sa, utan fortsatte att ta in franskan i svenskan. Jag tycker att det är väldigt cool att ord har funnits från 1600-talet fram till nu, som till exempel, garderob, det använder vi ju varje dag.

Yngre nysvenska kom 1732. Många viktiga händelser hände vid den här tiden. Olof Von Dalin började med att ge ut en veckotidning, den skrev han nästan helt själv. Texterna var lätta att läsa och de var också väldigt underhållande. Nu kom även Sveriges Rikes Lag ut. Nu var franskan och tyskan fortfarande stora. Även danskan har kommit in i det svenska språket. Under yngre nysvenskan blandades också engelskan in i språket. Nu var det lättare att resa. Man kunde resa med järnväg och åka båt, till bland annat Amerika och England. Därifrån tog de med sig nya kulturer och maträtter.

Jag undrar hur tidningen såg ut på den tiden, om den var lika stor som våran tidning är idag, eller kanske större. Om det var några bilder med mera. Jag undrar också vad som människor tyckte var underhållande vid den tiden. Vad texterna handlade om och om alla både barn och vuxna läste den, fanns det några "roliga historier" eller serier, det tror jag inte men man kan ju aldrig vara helt säker. Hur såg tågvagnarna ut? Hade dom säten och bord eller stod man upp och log i flera timmar? Var det många vagnar eller bara en eller två stycken?

Från 1906 fram till nu kallar vi för Nu Svenskan eftersom vi inte vet vad vi ska döpa det till än. Nu får vi en rättstavningsreform. Vi byter ut f mot v. Till exempel, Af blir Av. Vi gör om gamla ord till nya. Till exempel, Äro - Är, Pojkarne - Pojkarna. Vi har gjort om vårat talspråk också, för då sa vi, borde, nu säger i bordet. Vi sa också huse, men nu säger vi huset. Alltså tog vi bort T:n i talspråket förr. Dom var stumma. Vi sätter också ihop ord, till exempel, Cykel och Pump blir Cykelpump.

Engelska är väldigt stort. Vi har lånord för mat, kultur, teknik, nöje, nästan allt helt enkelt. Vi har också kommit på Internet och WWW.

Vi använder väldigt mycket förkortningar i bland annat sms och mail. När vi skriver förkortar vi till exempel, eller - elr, också - oxå, vgd - vad gör du, iaf - i alla fall.

På 20 - 40-talet pratade vi väldigt långsamt, och väldigt högt.

Det fanns ett slags talspråk som kallades teaterspråket, då man talade med långa spänstiga A:n som jAg och hAn. Väldigt starka CH-ljud, till exempel, CHampagne, SCHampinjon, CHimpans. Det var viktigt att man pratade väldigt högt och tydligt så att dom som satt längst bak i salongen skulle kunna höra vad skådespelarna sa. De talade väldigt fint, så de sa, Mor och Far till exempel. Om man har sett en gammal svartvit film, så ska man inte tro att dom pratade som de gör i filmerna. För det var absolut inte så de sa.

Det  finns nya ord, till exempel höstan som betyder sitta inne och mysa på hösten, och loppa som betyder hitta något på en loppmarknad. Men jag har aldrig hört de här orden förut. Jag visste inte att de fanns. Är de då så nya att vi inte har börjat använda dem än eller är de tio-tjugo år gamla så att den äldre generationen har använt dem när de var som oss.

Nu är det en väldigt bra tid att leva tycker jag, allt finns som vi behöver. Vi har gratis vatten, vi har mat i kylskåpet och vi har rena kläder. Vi får lära oss mycket i skolan och kanske tack vare alla våra lånord har vi fått börja läsa extra språk som franska, tyska och spanska och i vissa skolor latin och italienska. Det finns väl väldigt många andra språk också men det vet jag inte exakt vilka språk det är. Efter skolan har man förhoppningsvis bra betyg och kan komma in på ett gymnasium. Sedan kan man få ett jobb och skaffa egen familj med barn och mat på bordet. Det är ju inte precis helt fel att leva nu. Men jag tycker att vi ska börja tänka lite mer på allt och alla! Det är ju inte alla i världen som har det så bra som vi har det. Teknikens utveckling har utvecklats väldigt snabbt och mycket. Nu kan vi ha en jätteliten mobiltelefon i fickan och ringa, sms:a, spela, titta på tv och surfa på den. Vi har ju också gått från små fyrkantiga tv-apparater till stora, bra och platta tv-apparater. Man kan ju till och med ha ett eget hemmabiosystem istället för vanlig tv.

Framtiden vet jag inte vad det kommer att heta. Jag tror inte att språket kommer att bli större, men det kommer nog inte att bli mindre heller. Vi kommer nog att prata Svenska i Sverige ganska länge. Eftersom invandringen har blivigt väldigt stor i Sverige kommer vi nog att få massa lånord från alla olika länder, bland annat, Turkiska, Afrikanska och Arabiska. Jag tror också att vi kommer att få massa lånord från Spanskan och Italienskan. Vi kommer också få ännu mer lånord från engelskan, franskan och tyskan. Jag tror att vi kommer att få börja läsa Mandarin i skolan som vi läser engelska idag. Vi kommer nog korta ner och ta bort ord som betyder samma sak.

Svenska språket tror jag är uppbyggt av andra språk och väldigt mycket lånord.

SOCIOLEKT, DIALEKT & GRUPPSPRÅK!

Sociolekt är motsatsen till dialekt. Sociolekt betyder att man byter ut ett ord mot ett annat till exempel slangord.

Dialekter är olika tonfall och uttal vid samma ord. I Sverige tror jag att vi har fått de olika dialekterna från andra länder. Som Skåne, deras dialekt tror jag har ett ursprung från Danmark. Uppe i Norr kommer nog nästan all dialekt från Finland. I mitten av Sverige fast på den norska sidan tror jag man pratar lite med norsk dialekt, men inte så mycket som man pratar Danska i Skåne till exempel. I Skåne använder man diftonger som till exempel att man uttalar Jag som Jao, blå blir bao, rolig blir reoligt och man säger till och med Skeåne. Men i norrland kortar man ner meningarna som Det är bara att åka - D e bar å åk.

Alla har olika dialekter men det hörs ju olika tydligt. Dialekten kommer från sitt ursprung. Har man en mamma från Stockholm så kanske man kommer att ha lättare att förstå och kanske till och med prata med Stockholmsk brytning. På så sätt kanske dialekten förändras hela tiden. Som att man kanske har en liten del stockholmska i sig och bor i Borås, då blir det ju en blandning. Ord som man har gjort om heter sociolekt, exempel på det är, Läkare - bensågare, lärare - elevterrorist.

Gruppspråk tycker jag hänger ihop med sociolekt, eftersom man gör om orden. Så att man på en restaurang till exempel kan prata om kunderna utan att dom märker det. Som om man är en bra gäst kan man bli kallad "pax". Man kan ha gruppspråk i många andra fall också, man kan ha det till sjukdomar, redskap, maträtter och väldigt mycket i sporten. Där kan man till exempel säga att man springer golvet, vad det nu betyder.

TALSPRÅK, SKRIFTSPRÅK & SMS!

Skillnaden på talspråk och skriftspråk är väl att man inte säger och skriver samma saker. I talspråket använder vi korta och ofullständiga meningar medan vi skriver hela och långa meningar i skriftspråket. Vi har vardagliga ord som folk förstår i talet men inte i skriften, där har man svårare och konstigare ord. Vi använder skiljetecken i skriften också som vi inte gör när vi pratar, vi säger ju inte "Hej punkt hur mår du frågetecken" utan när vi pratar har vi ofta pauser när det i skriften skulle komma ett skiljetecken. Vi är väldigt bra på att använda kroppsspråk, gester och miner. Vi använder också mycket tonfall. Om vi ska säga något som någon annan har sagt använder vi ofta andra röster än våra vanliga. Fast vi utnyttjar ju rösten också på många andra sätt, om vi viskar sänker vi ju rösten och om vi ska säga något till någon långt bort får vi höja rösten mer än vanligt. Vi upprepar ofta många ord, speciellt såna som inte alls behöver vara med som till exempel, typ. När vi pratar riktar vi oss till någon som är i närheten just då. Men i skriftspråket riktar vi oss till någon som inte är i närheten just då. Eller når man till exempel skriver på tavlan i skolan.

Sms har påverkat oss mycket, vi behöver inte vänta några dagar för att ett brev ska komma fram, utan nu kan vi trycka på några siffror som sedan blir till meningar.

SVÄRORD!

Varifrån kommer svärorden? Vi har använt svärord väldigt länge i Sverige. Jag tror att man började svära över djävulen och helvetet eftersom han var farlig och ingen ville komma till honom. Så från djävulen kommer väl jävlar. I norden svor vi över Tor och Oden, från åskguden Tor har vi sagt blixtrar och dunder. Och från Frankrike och Spanien har vi fått svärdomarna om Gud, Jesus och helgon som Jungfru Maria.

Istället för att uttrycka oss lika skarpt, har vi gjort om svärorden som till exempel.

-Jävlar blir jäklar eller jädrar.

-Helevete blir helsike eller helskotta.

Vi har också tagit ord som börjar på samma bokstäver som vissa svordomar, till exempel jävlar börjar ju på jä, då kan man säga järnspikar eller järnväg. Man kan ju också svära med katter som "ta mig katten", "attans" eller "kattsingen". Katten kommer från fans namn, katten i eden betonar som attan. Hundar kommer från hundan som betyder hundra, likadant som att tusan betyder tusen. Det handlar egentligen om djävulen allt ihop, men man undviker att säga det. Hundan har man använt för att förolämpa folk. Skällord och svärord är inte sa...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Svenska Språket

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2014-10-19

    behöver skriva ett pm om svenska språket men vet inte hur den ska se ut. undra om jag kan få lite hjälp

Källhänvisning

Inactive member [2009-12-07]   Svenska Språket
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58437 [2024-07-24]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×