Engelskans påverkan på det svenska språket

Engelskans påverkan på det svenska språket

Engelskan har under hela efterkrigstiden varit ett långvarigt språk som var dominerande
och är än idag i Sverige . Efter 1970-talet började det svenska språket att bli mer informellt i
både skrift och tal. Personlig tilltal blev allt vanligare jämfört med användning av ordet ”ni”, titel
eller efternamn. Senare kom det mer låneord och uttryck från engelskan. Ny teknik som datorer
och mobiler började att träda fram som fick en inverkan på det svenska språket. Därtill har
engelskan också vuxit från sociala medier, TV, musik, ekonomi, vetenskap, internet och
sjukvård. Många vetenskapliga texter skrevs på engelska. Språket börjar även att användas som
en turist- och affärsspråk. Engelskan är den enda främmande språket som har blivit obligatoriskt
i skolan. Jag anser att engelskans påverkan på det svenska språket är bra och utvecklande.


Vetenskap och sjukvård är viktigt. Om all sjukvård i omvärlden kunde använda liknande ord kan
det bli lättare att förmedla diagnoser och kommunikationen blir allt tydligare. Därför tycker jag
att engelskan har en god påverkan i det svenska språket eftersom det kan förbättra vår sjukvård
och vetenskap samt IT. Det är viktigt med medicinska termer och begrepp att kunna och förstå
sig på. Om ett internationellt språk, som engelskan, får inlånade ord i det medicinska världen kan
det professionella bemötandet utvecklas.



Att det svenska språket är i en ständig utveckling är ingen nyhet. Svenskan har överlevt många
dominerande och högutvecklade språk som slagit till Sverige med en kraft utan att svenskan har
fallit. Latin, franska och tyska var några av de större dominerande språken som slog till kraftigt i
det svenska språkets utveckling, men trots det har svenskan inte ersatts. Svenska språket blir allt
bredare och de engelska lånorden ger en uttrycksmöjlighet och berikar svenska språket. Vem är
ordlånarna? ​När nya produkter och fenomen inkommer till landet är det vanligt att överföra
ordförrådet och låna ord från engelskan och ibland böja engelska ord och försvenska dem.
Således bestyr de olika behoven sina ordlån. Lånord bör förses med positiv syn allt emedan
tomrum som de uppfyller i det svenska språket, förser språket med nya nyanser och
valmöjligheter och även överlämnar inspiration till de svenska nyskapelserna.

För det tredje är engelskan bra för det svenska språket för att den har en speciell
Alfabetisk-fonemisk avkodning som svenskan inte har. Alfabetisk-fonemisk avkodning är
anslutningen mellan bokstäver och fonem [ljudenlig/språkljud]. Skriftspråket är inte alltid
fonetisk och därför skiljer engelskan mot svenskan. Men jag tycker att svenskan borde få in mer
varierad Alfabetisk-fonetisk avkodning. Vem vinner på det? Det är många immigranter, turister,
studenter m.fl som förstår språket engelska. Om fler lånord och språkinspiration kom till
svenskan kan det bli lättare för immigranter, studenter, turister m.fl att lära sig språket och kunna

kommunicera med lokala invånarna. Alla turister kommer få ut mycket av sin resa/semester,
studenter som får ut mycket av sitt plugg och kan börja gå ut mer med lokala invånarna,
immigranter som kan lära sig språket snabbare och börja jobba och tjäna för samhället men även
de lokala invånarna vinner på detta eftersom de behöver inte anstränga sig lika mycket och de
behöver inte sätta ut lika mycket resurser som är en kostnad för samhället.


Många menar att engelskan inte är regelmässig i både skrift och tal. Den ljudenliga stavningen
och uttalandet kan variera i ett annat spår jämfört med det svenska språket. Många ser detta som
ett problem, men å andra sidan är de nya spåren bra, de här oregelmässiga skrift och talskillnader
samt de ljudneliga stavningarna och uttalanderna. De är inte är ett problem, utan tvärtom.
Franskan har fört med sig ljudenliga uttalanden och tyskan har infört ljudenliga stavningar som
har registrerats som ord i det svenska språket. Med hjälp av de här internationella språken bygger
befolkningen upp ett språk som både har ett fullt fungerande självständigt språk som varit i
ständig utveckling men också utökning i språket med nya tillskott. Engelskan kan inte ta över det
svenska språket eftersom svenska språket är högt uppsatt inför alla de infödda svenskar som gör
att de inte tänker överge sitt språk till engelskan. Detta kan man se genom historien när tyska,
franska och latin var de stora dominerande språken en efter en och ingen av de kunde ta över det
svenska språket. Därför tror jag att engelskan inte är ett hot för det svenska språket, utan en
valmöjlighet att utveckla språket och berika det med nya nyanser och spår.



Avslutningsvis är engelskan bra för det svenska språket eftersom det kan bli mer rak och tydlig
kommunikation inom vården, teknik och vetenskap. Engelskan ger en tänkbar möjlighet för det
svenska språket att utvecklas och berikar språket genom alla valmöjligheter och nya tillskott som
den för med sig till svenskan. Vi får inte glömma Alfabetisk-fonetiska avkodningen som en
viktig fördel för alla utomstående exempelvis studenter eller immigranter som gärna vill lära sig
språket snabbare och komma...