1700-talets litteratur

5 röster
6681 visningar
uppladdat: 2012-05-31
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Redan vid slutet av 1500- talet så började folk att ifrågasätta religionen. Handeln försvagades på grund av pest, krig och fattigdomen bredde ut sig. Frågan om varför religionen var så viktig började ifrågasättas av många människor. Spänningen mellan katolikerna och kalvinisterna resulterade med ett långvarigt krig som skulle hålla på i trettio år. Efter kriget skedde en stor förändring i Europa. Ekonomiska och sociala omvälvningar skedde, naturvetenskapliga framsteg och geografiska upptäckter, vilket innebar en intellektuell kris och tvivel på tidigare ”fakta” om Gud, skapelsen och moral. De ekonomiska omvälvningarna får positiva följder då författarnas möjligheter att försörja sig genom att skriva om utvecklingen för människan vilket på denna tiden handlade om relativism och skepticism, vilket kan ses i Montaignes essäer. Då både skriv och läs kunnigheten ökade bland ”vanligt folk” i Europa så blev det mer och mer fritänkande runt hur världen egentligen såg ut. De flesta blev kvar i kristendomen och sin religion. Men detta var ett steg i ”rätt” riktning för människans fritänkande. 1700-talet kom att kallas upplysningstiden efter de många vetenskapliga och filosofiska framgångar som uppnåddes. Det var en önskan om att sprida kunskap och förnuft som satte igång en våg av olika åsikter. Den bidragande orsaken till de många olika ismer och synsätt var att man började ifrågasätta saker istället för att lugnt flyta med i utvecklingen. De framsteg och upptäckter som gjordes återfanns främst på det naturvetenskapliga planet. Det rörde allt från avancerad filosofiska teorier till enkla beskrivningar om hur t ex en väderkvarn skulle användas på bästa sätt. Just önskan att betona hur viktigt det var förmedla kunskap om hur man rent praktiskt skulle använda sig av de uppfinningar och tekniker som upplysningen förde med sig kallas utilism. Trots alla tekniska framsteg var det inte bara ismer och synsätt med rent praktiska budskap som spreds. Rationalism och empirism var två viktiga ismer som presenterades av John Locke. Denna man var en inspatör till USA:s konstitution och andra västerländska politiska system. John Locke var en av få som fick all sin läran genom tidigare erfarenheter. John Locke betonar vårt användande av förnuftet, något som skulle bli typiskt för upplysningens litteratur.

Att på empirisk väg nå kunskap betyder att erfarenhet och förnuft ska samverka för att ge resultat. Dessa ismer visar på hur man ska tänka för att uppnå bästa resultat. Humanitet och jämlikhet, också de presenterade av John Locke, var något relativt nytt och var därför inte lika självklara då som de är för oss idag. En av orsakerna kan vara att samhället så markant var indelat i klasser. Inte lika självklart i världen idag är humanitet, d v s protest mot bland annat tortyr, dödsstraff och slaveri. De rent religiösa ismerna som kom var den plikt- och nyttobetonade deismen och ateismen som såg den fysiska verkligheten som det enda existerande. Båda uppkom genom att man även ifrågasatte kyrkans läror, inte bara de naturvetenskapliga. Ateisterna med sitt materialistiska synsätt menade att Gud inte existerade eftersom han inte verkade på det fysiska planet. Upplysningens litteratur spred de olika synsätten på ett effektivt sätt. Men spridandet av kunskap bidrog även till att utveckla språket. En av de bäst kända upplysningsromanerna från denna tid är Robinson Crusoe av Daniel Defoe. En författare som skilde sig från mängden på det sätt han förespråkar upplysningens tankar och idéer, men främst för att boken är skriven i jagform. Detta gav en mer personlig syn på berättelsen vilket också gjorde den mer spännande. Känslan av att själv bli strandad ensam på en ö efter att ens skepp gått sönder gjorde succé och boken blev mycket populär. Ensam på en ö med ingen som helst hjälp från alla gudar som nämns i våra böcker. På ön måste man själv använda sitt förnuft och erfarenhet för att överleva. Samhället behöver upplysningens idéer, empirism och rationalism, för att överleva och få ett samhälle att fungera. Den store författaren och samhällskritikern Jonathan Swift var bosatt i Dublin i det katolska Irland. Hans mest kända verk är Gullivers resor. Även denna berättas i en inlevelsegivande och spännande jagform. Handlingen i boken centrerar sig kring fyra sorters mänskliga varelser. Gulliver resor skulle ses som den hårdaste kritik mot England men blev istället uppskattat som ett storslaget äventyr, inte minst för sin fantasirika och spännande handling. Trots att det var i England och Frankrike upplysningen var som störst, hade vi i Norden också tagit intryck av Europas kultur. En av de nordiska författarna var Ludvig Holberg som skrev om Jeppe på berget. En både tragisk och komisk historia om den högre klassens översittera samt den maktgirighet som kan drabba människan. Den nedsupne Jeppe vaknar upp som baron på ortens herrgård. Denna nya ställning gör som sagt Jeppe grym och elak.

Det hela är egentligen ett trick av den verklige baronen som slutligen återställer till sitt rätta. Den tragiska och patetiska Jeppe återvänder ovetande till krogen för att åter dricka sig ren från olycka. Holberg bedriver kanske inte ren upplysningspropaganda, men hans skarpa samhällskritik är ofrånkomlig. Idag så tycker jag att vi ska tacka författarna och människorna som förändrade kampen mellan religionen och vetenskapen. Utan dem så vet jag inte hur långt vi hade kommit i människans utveckling för ett bättre samhälle. Idag så får man tro lite på vad man tycker själv är bäst. Ingen stoppar dig och du behöver inte oroa dig för att ramla en våning ner in till kycklinggrillen. Eller ska vi vara rädda för att hamna dit ner? Vetenskapen kanske är fel och de gamla böckerna har rätt. Men jag är en människa som tror på vetenskapen och ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Wikipedia Egna kunskaper med hjälp av många olika böcker

Kommentera arbetet: 1700-talets litteratur

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2012-05-31]   1700-talets litteratur
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59105 [2024-07-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×