Analys "Drömmar för dårar"

Drömmar för dårar- Roman  analys


Romanens handling

Var finns rutan ”mitt liv är ett misslyckande”? sid 9

”Drömmar för dårar” är en roman som är skriven i jag-form och handlar om den 24- åriga Ahléme som kämpar för att få livet att se bra ut. Varken arbetssituationen eller familjeförhållanden är  dugliga . Dessutom är hon olyckligt kär. Ahléme bor tillsammans  med sin pappa som hon kallar för ”Bossen” och hennes tonåriga broder som befinner sig i den svåraste  perioden i livet. Huvudpersonen har även två väninnor Nawel och Linda som lever lyckliga med sina närmaste och har det även bra ekonomiskt. Ahléme har en granne Tantie Mariatou  som påminner mycket om hennes mamma på olika sätt då hon flätar Ahlémes hår och även ger henne en vägledning genom livet, som exempelvis ”Man måste se de tomma tallrikarna för att kunna uppskatta sin egen mat”

En gång i kvartalen, går huvudkaraktären Ahléme till prefekturen och köar i kylan för att förlänga hennes uppehållstillstånd. Hon anser sig själv som nästan fransk men…”Det enda som fattas i utstyrseln är den där lilla idiotiska himmelsblå inplastade papperslappen som är stämplad  med kärlek och god smak, den berömda franska touchen”

Ahlémes moder gick bort i hemlandet då hon var ung och hennes förtidspensionerade fader ”Bossen” kan knappt ta hand om sig själv. Därför har den unga kvinnan i romanen ett väldigt stort ansvar när det gäller den svåra  hem- arbetssituationen.

Konflikt

”Att jag äter och sover betyder inte att allt är som det ska”
Huvudkonflikten i boken är alla dessa problem som Ahléme stöter på både när det gäller familj och kärleksbestyren. Boken handlar främst om hur huvudkaraktären hanterar alla dessa bekymmer så som lille brorsan ”Foued” ,som nästan blev utvisad från landet p.g.a hans brottsliga handlingar.
Romanen bygger på Ahlémes tankar och känslor som driver handlingen framåt. Hon känner sig nedstämd och trött på livet, men samtidigt så måste hon kämpa för att existera i samhället och försörja hennes familj. Hon nöjer sig med vilket jobb som helst för att få en säker inkomst. I romanen kan man följa hennes känslor och filosofi angående livet, exempelvis värdigheten som hon är rädd att mista om hon skulle be om ursäkt för någon. ” Om jag gör det finns det inte kvar nåt till sen, till viktigare saker…”


Personbeskrivning

”Jag är som en liten katt, det är som om jag redan har levt flera liv. Jag är tjugofyra år men känner mig som fyrtio”. I boken finner man inga direkta personbeskrivningar som beskriver huvudpersonens utseende, utan personbeskrivningarna i boken lutar mer åt Ahlémes personlighet .
Hon beskrivs som en rebellisk person. Hon upplevs vara en stark individ som kämpar för att kunna ta hand om sin familj, vilket de inte uppskattar. Hon kämpar för att existera i samhället och inte känna ett utanförskap gällande uppehållstillståndet.. ”Det astmatiska tåget spottar ut mig i min förort, där det är ännu kallare”
Hennes tankar och känslor bygger på drömmar som är omöjliga att förverkliga, då hon befinner sig i den miljön, där alla ser henne som en främmande och hopplös person. Hon vill bli av med alla omoderna tankar som hon fick uppleva under barndomen i Algeriet.

Ahléme är en ansvarsfull person som tar hand om familjen. Hennes karaktär i romanen skapar en kontrast gentemot hennes omvärld i förorten(Ivry). Hon beskriver sig själv som en stark individ som kämpar igenom alla de traumatiska händelserna som hon fick uppleva i hemlandet Algeriet. Men samtidigt saknar hon de gamla tiderna, där hon kände trygghet och värme vid hennes moder. Modern som avled och lämnade ansvaret till hennes dotter. Dock vågar Ahléme inte fatta egna beslut, eftersom hon följer den algeriska kulturen och omgivningen som säger åt henne att alltid utgå från pliktetiken.

Miljöbeskrivning


Miljöbeskrivningarna är direkta i romanen. Hon beskriver miljön enkelt, men samtidigt tydligt  där huvudpersonen befinner sig. Det är väldigt få miljöbeskrivningar i romanen. Men när skribenten väl skrev så gick hon in i detaljerna, och man fick klara och tydliga bilder i huvudet. Redan första sidan så fördjupade sig Guéne i den miljön huvudkaraktären befann sig i. Ahléme var på väg till prefekturen för att förnya hennes uppehållstillstånd. Då beskrev författaren hur djupt men enkelt det såg ut i Paris. ”Det är svinkallt här, vinden får ögonen att tåras och jag springer för att hålla mig varm” sid 5. Författaren beskriver gatorna i Paris som”blanka och tomma”. Det är förtydligat att romanen utspelar  sig i tjugohundra talet där ”människor springer, knuffas,är försenade,grälar, pratar i mobilen och ser sura ut”

I ”Drömmar för dårar” ger Faiza Guéne en bild av hur det såg ut i Algeriet där huvudpersonen växte upp. Kvinnan ansågs vara mindre värd än mannen. Alltså levde huvudkaraktären i ett patriarkat samhälle.
” Där borta var allt tvärtom, där såg jag aldrig några män. Jag hängde alltid med mamma och de andra kvinnorna i byn som ägnade sitt liv åt att gömma sig för männen”

Tema och motiv

Temat i romanen är tydligt och handlar om ett olyckligt liv, både socialt och kulturellt. Boken handlar i stort sett om hur stor roll den sociala verkligheten har för en utländsk individ. Detta genomstyr hela romanen från första till sista sidan i boken. ”Det astmatiska tåget spottar ut mig i min förort, där det är ännu kallare”. Motivet i boken är tydligt då läsaren får en klar uppfattning om bokens karaktär, Ahléme. Hon känner att alla dörrar är stängda och hoppet för lyckan förekommer inte.  Ahléme har provat på tiotals ströjobb, men fick aldrig chansen att bli fastanställd. De enda som Ahléme fick med sig från hemlandet var kluvenheten, vilket hon mest använde sig av när hon flyttade till Frankrike. Man får nästan en levande bild av hur den ”lilla stämpeln” kan påverka individens tillhörighet i landet man befinner sig i.

Synvinkel/Berättar perspektiv.

Romanen är en dagbok och skriven i jag-form. Hela boken är skriven utifrån Ahlémes resonemang och tankar. Hon beskriver hur dagen har varit, och lite kort om varje individ i hennes liv. Hon ger även en bild av hur hon förvandlades från en person till en annan genom det hon har upplevt.

”När jag landade på den kalla och hänsynslösa jorden, var jag en liten entusiastisk och artig flicka och snabbare än ögat förvandlades jag till en odräglig unge”

Stil och språk
Boken är begriplig och präglad av stilfigurer, inre monologer och beskrivningar. Man lägger märke till att författaren har varierat mycket när det gäller, meningsuppbyggnader, upprepningar och metaforer. För att hennes tankar och resonemang ska uppfattas som bildliga uttryckssätt, lade hon till minst en metafor för varje beskrivning. Detta ledde till att man fick flera uppfattningar från olika perspektiv.

Metafor
”Jag bestämmer mig för att sparka ut honom från min skalle som om han aldrig hade existerat”

”Damen har ett enormt huvud som ser ut att vara fastskruvat på överkroppen”

Flera tals verb
”Han kastar sig ur bilen och börjar tjutas glädje, han sträcker upp armarna, klappar händerna och visslar”

Kontrast ”De spanar in alla resenärer som kommer från höger och vänster”

Boken har en bra struktur och är okomplicerad. Den är skriven i en dagboksform, vilket kan märkas tydligt genom att huvudkaraktären skapar en dialog med läsaren”För det första… och det räcker för mig, för det andra…äsch jag har inget andra”.


Tid och berättelsens uppbyggnad

I början av boken så presenterar sig huvudkaraktären genom att uppge namn ålder och hennes kulturella bakgrund. Hon börjar med att beskriva hur hennes liv ser ut. Men ju längre man kommer in i boken, desto mer kan man inbilla sig av hur hennes liv ser ut. Boken utspelar sig i 2000 talet, eftersom författaren beskriver hur människorna pratade i mobiltelefoner. Huvudkaraktären använde sig mycket av datorer och skrivare, för att skriva ut cv och bli kallad till intervjuer.

Vändpunkten i romanen kunde man följa i hela boken. Den handlade om en obesvarad kärlek från sin älskare Toni Slavs sida. I början av boken drömde hon om Tony Slav som hon träffade i prefekturen för att förlänga hennes uppehållstillstånd. Där föll hon för honom och försökte analysera Toni slav utifrån hans utseende. Till slut så förverkligades Ahlémes drömmar och de blev ett par. Men mot  slutet av boken så skedde en vändpunkt som påverkade Ahlémes välmående. Deras förhållande tog slut utan att som läsare får veta anledningen. Helt plötsligt gick de åt skilda håll.


Sammanhang


Faiza Guéne är en fransk författare och filmregissör med en algerisk bakgrund. Hon är född 1985 och växte upp i Parisförorten där hon fortfarande är bosatt. Författaren är en av de mest kända arabiska litteratörer som valdes ut till samlingen av litterära verk år 2009 i Beirut 39. Författaren har gjort många succéer så som Debutromanen ”Kiffe Kiffe imorgon” som släpptes år 2004. Romanen handlade om Dorias liv i Parisförorten vilket senare blev  prisbelönad med Peter Pan- priset. Romanen ”Drömmar för dårar” är en liknande roman, där fokuserar litteratören som mest på huvudrollens inre monologer och känslor. Man lade märke till att författaren var samhällskritiskt i sin roman, då hon beskrev blicken som en utlänning kunde få av omgivningen.

Enligt  artikeln ”Uppföljaren når inte samma höjd ” SVD.se uppdaterad 19 maj 2008, beskriver skribenten Thomas Lundquist hur författaren framför sina åsikter genom sina romaner som oftast omfattar segregation och kultur. Guene anser att landets kulturella fin rum, lämnar icke plats för de segregerade områden i Paris. Därför kan man som läsare se en koppling mellan bokens huvudkaraktär och författaren. Båda fick uppleva svårigheter när de anlände till Frankrike. I det nya landet var det viktigt att ta en del av samhällets villkor och anpassa sig i den nya miljön.

Förhållandet mellan bokens titel ”Drömmar för dårar” och handling är begriplig, eftersom huvudpersonen befinner sig i en miljö där ”Det är inte okej att drömma” .  Att sluta drömma leder till att individen känner sig som en dåre, och försöker drömma sig bort. Det gjorde Ahléme för att undvika all problem och skippa se verkligheten med egna ögon. Det ligger en realistisk skildring bakom bokens titel, eftersom titeln sammanfattar samhället huvudpersonen lever i, med tre enkla ord. Som läsare kan man känna igen sig själv i nästan varje situation som författaren beskriver i sin roman. Exempelvis när man slänger sig i sängen efter en lång dag full med konflikter, och man känner sig alldeles för mör i kroppen. Därefter vaknar man upp som om inget hade hänt och hela världen känns tom.

Romanen ur andra perspektiv

(Norm kritisk modell- feministisk modell)

Som tidigare sagt så kan romanen ses ur olika perspektiv, och normkritiken är en av de huvudperspektiven som kan uppfattas ur denna roman. Ju djupare man kommer in i boken desto klarare uppfattning får man när det gäller maktrelationerna mellan kön. Författaren beskriver det patriarkala samhället i Algeriet huvudpersonen levde i under sin barndom.
”Jag hängde alltid med mamma och de andra kvinnorna i byn som ägnade sitt liv åt att gömma sig för männen” . I romanen framhäver huvudkaraktären att kvinnans röst aldrig blev hörd, utan där var samhället styrd av en manlig norm. Kvinnorna i hemmabyn blev definierade på grund av männens blick gentemot dem, som kunde avgöra deras värdighet i samhället. Dessa upplevelser hade en stor påverkan på Ahléme, eftersom hon  inte kunde fatta egna beslut utan att fråga henens fader ”The boss”. Fadern hade den typiska manliga rollen i rom...