Berättarteknik analys av novellen "Att döda ett barn" - Stig Dagerman

                                                           Berättarteknik analys av novellen
                                                                       "Att döda ett barn"
                                                                                          Stig Dagerman
Stig Dagerman
Född: Stig Halvard Andersson
          5 oktober 1923
          Älvkarleby, Uppsala län
Död:  5 november 1954 (31 år)
          Enebyberg, Stockholms län
Yrke:  författare, journalist
Nationalitet: svensk
Språk: svenska
Verksam: 1945-1954
Genrer: roman, dagsvers, novell, dramatik
Debutverk: Ormen (1945)

                                                                                 Mitt förord
Vi vet vad hände igår men aldrig får veta vad kommer imorgon eller par minuter efteråt i en dag. Det är livet.

Sammanfattning
"Att döda ett barn" är en novell av Stig Dagerman.
Stig Dagerman belyser en realistisk vardaglig händelse som drabbas människor och leder till ett sorgligt slut.
Vilka orsaker förekommer på att konsekvenserna bli förfarliga och livs betalda ges Dagerman i novellen.

Utgivningsår: 1948
Litterär kategori: Epik-berättande form av skönlitteratur.
Genre: Novellen kommer från italienskas novella som betyder "nyhet".

Handling
"Det är en lätt dag och solen står snett på över slätten. Snart ska klockorna ringa, ty det är söndag", börjar Dagerman inledning till slumpen som ska omvandla sig till helvete. Genom synen ur kameras perspektiv iakttas Dagerman aktörerna i novellen hur de rör sig till ödets anknytning och beskriver samtidigt landskapet.
"Mellan ett par rågåkrar har två unga hittat en stig som de aldrig förut gått och i slättens tre byar blänker fönster rutorna". Med en mjuk rörelse går han igenom byarna och stannar i den tredje byn.
En barnfamilj är ett mönster som ska drabbas olycka.
Därifrån planterar han upp slumpen. Hans ögon lånar till läsaren för att kunna kolla innerst inne i huset. 
Närmare lever familjen en vanlig söndags helg om sommaren. Mannen rakar sig och förbereder sig för roddtur med sin son. Kvinnan dukar upp bordet och gnolar. Barnet sitter på golvet. Föräldrarna bådar inte att de ska förlora sitt barn förevig.
Eftersom läsaren känner till att Dagerman är osynlig tredjeperson som leder hen till målet, förutsätter "ett barn ska döda i den tredje byn av en lycklig man."
Frågan är hur ska dö barnet och vem är den lyckliga mannen?
Mannen är okänd person som vill ha utflykt bredvid havet med flikvännen. De två unga vill njuta av soliga dagen.
Socker brist till morgons kaffe är anledningen att barnet måste gå ut till Larssons och låna några bitar.
Det är åtta minuter kvar och barnetsliv ska slutas.
Mannen kör bilen med stor hastighet och inte tänker om möjliga konsekvenser på vägen. Barnet skyndar sig på vägen till hem t.ex. med ett bildspråk skyndar sig till döden.
I detta sammanhang samlar Dagerman aktörerna på samma plats. De är föräldrarna, flickan och förövaren. På samma plats ges Dagerman kontrast av de två symboliska stunder mellan ljuset och mörkret i den soliga dagen.

Uppbyggnad efter den klassiska dramatiska modellen
1. Anslag-Framåtrörelsen inleds läsaren i en söndag och ganska lugn helg. Förväntningarna väcks genom beskrivningen om rågåkrarna och tre byar i slätten.
Läsaren kan ana huvudkonflikten "det är den lyckliga morgonen till en ond dag."
2. Presentationen består av fakta kring huvudkonflikten. Först får läsaren veta om barnet och hans föräldrar. De förbereder sig inför roddtur i ån. Som parallell handling får läsaren en bild om paret som vill ha utflykt bredvid havet.
3. Fördjupning-Konfliktens bakgrund utvecklas och läsaren känner nästa steg av handlingen. Det gäller vad gör mannen och flickan i den första byn på vägen till havet. Samtidigt är initialiserad barnets utlämningen hemifån. Socker brist är anlädning.
4. Upptrappning-Barnet springer över vägen till grannens hus och mannen rusar på vägen med "ett högt moln av dam bakom sig". Medan föräldrarna väntar barnet tillbaka och pratar med kärlek om honom, händer det olyckan.
Olyckan påvisar läsaren hur livet obamhärtigt är.
5. Klimax-Konflikten avgörs, det utlovade anslaget infrias,presentationen och fördjupningen bekräftas, upptrappningen når sin kulmen. "Ty så obarmhärtigt är livet konstruerat att en minut innan en licklig man dödar ett barn."
6. Avrundning-"Efteråt är allting försent." Läsaren känner lugn efter stormen. Ett påkört barn ligger på marken. Utspringade föräldrar kommer att träffa med ödet och de två unga människor står utan egna ord.
För att förstärka avrundningen särskild förövarens känslor citterar:
"Alla skuggor är mycket mörka och när de skils är det fortfarande under tystnad och mannen som har dödat barnet vet att denna tystnad är hans fiende och att han kommer att behöva år av sitt liv för att besegra den genom att skrika att det inte var hans fel. Men han vet att det är lögn och i sina nätters drömmar skall han istället önska att få en enda minut av sitt liv tillbaka för att göra denna enda minut annorlunda."

Frågeställning
När jag läste novellen hade jag frågeställning om aktörs anonymitet. Det finns inga aktörs namn t.ex. vad heter barnet, föräldrarna, förövaren och flickan. För att göra min personliga svar anser jag att Dagerman beskriver en vardaglig möjlig händelse till exempel.
*Jag understryker ur källan att novellen är skriven på beställning av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjade.

Språk och dialog
Språket är bildlig
"....den blanka kofångaren har inga bucklor och inte heller är den röd av blod."
Det finns inte dialog mellan aktörerna. Alla upplysningar ges Dagerman. Det är författarens närvaro.
Novellen är alltvetande om läsaren pratar om berättarteknik vetskap.
Valet av synvinkeln är inre i tredjeperson form.
*Dagerman arbetar i novellen med en berättarteknik som kallas plantering.
Han utrycker sig på en tydlig ton, lätt för läsarens förståelse.
*Värd att minnas för sina forexperiment och sin formsäkra stil i språket.

Karaktärer
Karaktärerna är beskrivna med deras yttre uppförande.
1. Barn som sitter på golvet och knäpper sina livs styken.
2. Man(pappa) rakar sig framför speglarna på köksbordet.
3. Kvinna(mor) gnolar och lägger upp det nyskurna brödet på ett blått fat.
4. Man(förövare) det är en lycklig man. Det är ingen ond man. Han skulle inte kunna göra en geting förnär.
5. En ung flicka som skarttar. Det unga paret är mer än vänner.

Miljö
Dagerman beskriver landskapet, rågåkrarna i slätten, byarna och naturen omkring. I miljön ingår vägen till havet. Vägen är mjuk bred. Omgivningen är plast dekorerad med äppelträd och telegrafstolpar.

Budskapet relaterar direkt till gestalt av varning i förväg. Det gäller om vad betyder ta bor...