Arktis och oljan

Inledning

Olja innehåller mycket energi och är lätt att transportera och lagra. Oljan har just därför blivit världens mest använda energiråvara sedan 50 år tillbaka. Växter och havsdjur som fanns på havens bottnar för hundratals miljoner år sedan har under hög temperatur och högt tryck blivit inbäddade i sediment. Energin som lagrats i växterna och djuren har under många år omvandlats till kolväten och därigenom blivit olja. Oljan har samlats i lämningar/porer i marken som oljan sedan kan pumpas upp och raffineras till oljeprodukter. De största oljeproducenterna i världen är Saudiarabien, Ryssland, USA, Kina och Kanada. 

Diskussion

Arktis har väldigt länge varit utsatt för oljeutvinningen och är ett känsligt område på grund av det geografiska läget. Föroreningar, exploateringar och klimatförändringar är exempel på hur arktis kan påverkas negativt av oljeutvinning från ishavet. Den olja och naturgas som ännu inte upptäckts kan finnas i Arktis och motsvaras av ¼ av världens olja. Stora problem kan uppstå när den nuvarande permafrosten i Arktis börjar smälta. En ständigt frusen mark som haft en temperatur på 0 C eller lägre under 2 år eller mer kallas för permafrost. Det finns massvis med bundet organiskt kol i Arktis tack vare permafrosten. Arktis besitter därför ett av världens största lager med kol som uppskattas bestå av cirka 1 700 gigaton kol. Ett ytterligare problem som är vanligt i Arktis är den så kallade albedoeffekten. Arktis består av hårdfrusen vit is tillsammans med stora öppna mörka hav. Växthuseffekten spelar roll här. Jorden och atmosfären nås av solens kortvågiga strålar. En del värmestrålning  reflekteras tillbaka till rymden medan en stor mängd stannar kvar och värmer upp jorden och reflekteras istället runt på jorden som långvågiga strålar. Mörka hav absorberar värme från solen medan den ljusa snötäckta isen reflekterar bort värmen. När isen sedan smälter på grund av ökad växthuseffekt så ökar absorptionen och reflektionen av solens strålar minskar. Desto mer öppna mörka hav det finns, ju mer värme absorberas av solen som i sin tur leder till varmare hav och därigenom smälter de snötäckta isarna och ännu mer hav formas.

Olja har många användningsområden och vi är beroende av dem än idag trots att det finns förnybara energiresurser. Råvaran används främst för att framställa el, värme och drivmedel. Fartyg, traktorer, personbilar och tillverkning av plast är exempel på oljans många användningsområden. Tack vare oljans låga pris, enkla utvinningsprocess och många användningsområden är råvaran en stor faktor som lagt en grund till många av världens intressekonflikter, exempelvis Irakkriget och Kuwaitkriget. Det finns mycket olja i Arktis och eftersom producenterna kan tjäna mycket pengar av att utvinna råvaran så är självklart oljan i området ett stort intresse för många stormakter, exempelvis USA och Ryssland. Olja styr den internationella ekonomin och är anledningen till att vissa ekonomier är starka respektive svaga. Transportsektorn är dessutom beroende av oljan och är nyckeln i världshandeln. Världen är så pass globaliserad idag tack vare vår enkla tillgång till råolja och naturgas.

Påverkan och konsekvenser av naturen och människor lokalt 

USA har tidigare utfört inventioner av andra länder för att komma åt deras råolja. Därav var de invånare som bodde vid eller nära de oljerika områdena tvungna att flytta. Ett annat exempel är Irakkriget som till viss del grundat sig i intressekonflikter om olja. Flertal fick fly och många människor dog. Detsamma kan ske i Arktis till viss del ifall det bor människor i de runtomliggande områdena där den aktuella oljan befinner sig. Flertal kan förlora jobb och industrier måste stängas och omlokaliseras. Det medför onödigt dyra kostnader och kan påverka ursprungsbefolkningens ekonomi negativt, många har inte råd att flytta från Arktis vidare till exempelvis USA. Det skulle kunna resultera i högre arbetslöshet som dock kan lösas ifall stora oljeföretag skulle möjligtvis etablera sig i Arktis då invånarna kan söka nya arbeten inom oljeutvinningen. Däremot finns det andra problematiska aspekter såsom möjligtvis försämrad hälsa hos de personer som arbetar i nära kontakt med oljan och givetvis en försämrad natur och miljö är garanterad. Ifall oljeutvinningen i Arktis skulle orsaka läckage så olja läcker ut i haven och i värsta fall i deras grundvatten. Konsumtion av råolja är inget att rekommendera och det kan leda till stora hälsoproblem, exempelvis cancer vilket kopplas till dyra sjukhusräkningar.  

Det är inte endast människor som påverkas negativt vid att olja från Arktis skulle utvinnas i stora mängder. Djuren som lever i Arktis och generellt sett i haven är extra utsatta för miljögifter. Oljespill kan orsaka övergödning då kväveoxider frisläpps vid förbränning av fossila bränslen som sedan bidrar till bland annat att sjöar och havets mark växer igen med ogräs och alger som täcker solens värmestrålar från att nå havsbottens vattenliv. Det påverkar främst de områdena lokalt men kan dock sprida sig globalt via havsströmmar och vindar som transporterar miljögifter vidare bort från de område där oljespillet började. Exempelvis det lokala fisket kan drastiskt minska och påverka ursprungsbefolkningens livsstil och försörjning negativt men även ge fortsatta problem in i framtiden då vi ännu inte vet hur vi rengör haven från oljespill. Den biologiska mångfalden har drabbats negativt som en konsekvens av dagens bruk av fossila bränslen och problemen kommer fortsätta öka ur ett långtidsperspektiv. Djurarter kan bli extinkta, exempelvis isbjörnar som är extra hotade när albedoeffekten tagit över Arktis.

Påverkan och konsekvenser av naturen och människor globalt 

Ifall oljeföretagen utvinner all olja och gas från Arktis så kan vi säga att de uppnått den ultimata oljegränsen (peak oil). Alla världens kända är numera tomma och det går inte längre att framställa fossila bränslen. Detta har påverkat naturen, djuren och människor jorden runt negativt i olika grad. Ökad växthuseffekt tack vare extrem användning av fossila bränslen, ett problem som varit känt i flertal år och som endast kommer bli värre ifall stora områden av Arktis olja och gas utvinns. Klimatet blir varmare och extrema väderförhållanden kan tillkomma. Havens temperatur stiger och leder till att isarna i Arktis smälter och fortsätter sedan i en ond cirkel, så kallade albedoeffekten. Mer hav ger ökad vattennivå och kan sätta konstgjorda öar, exempelvis New York och andra områden nära kust och hav i fara. Översvämning är vanligt hos de fattigare länderna då dem är placerade på olämpliga områden i jämförelse med Sverige. De har ofta heller inte resurserna och de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att hantera översvämningar utan leder istället till mer fattigdom och fler slumområden. Att U-länder drabbas mer av naturkatastrofer har direkt koppling till de rikare I-ländernas gemensamma användning av fossila bränslen. Vi bidrar till ökad växthuseffekt genom vårt behov av fossila bränslen. De drabbade kan behöva lämna sina hem, vara i akut behov av sjukvård och mycket mer. Det blir inte bättre genom att utvinna olja ur Arktis utan ger mer negativa risker än positiva fördelar ur ett långsiktigt perspektiv. Exempelvis, oljeföretagen går i stor ekonomisk vinst och massvis med olja och naturgas utvunnen. Det omvandlas till billigt, bra och smidigt fossilt bränsle som hela världens befolkning är beroende av och kan ta del av. Detta låter bra, men endast på kort sikt framöver. Vad ...