Nationell nivå

Folkhälsomyndigheten och Riksdagen

Folkhälsomyndigheten tillsammans med andra statliga myndigheter så som exempelvis riksdagen strävar mot en förbättrad folkhälsa i alla delar av landet. Det gör dem genom att främja och utveckla samhällets ständiga arbete för ett långsiktigt och hållbart mående hos hela Sveriges befolkning.

Folkhälsomyndigheten anser att en god hälsa är det viktigaste i livet och nyckeln till framgång. Även fast människans hälsa, medellivslängd osv i Sverige har förbättrats på många olika vis under de senaste årtiondena anser man att vi inte nått de mål som riksdagen satt.

Riksdagen beslutade år 1995 att man skulle stifta folkhälsomål för att få en långsiktig förbättrad folkhälsa i landet. Det politiska ansvaret blev då fördelat mellan olika delar och nivåer i samhället. Riksdagen beslutade om 11 olika målområden som visar kommuner, frivilligorganisationer, landsting och andra aktörer hur de egna verksamheterna inordnas i arbetet för att nå de övergripande målen. Med sina mål strävar riksdagen mot en jämlik god hälsa i hela landet. Riksdagen säger

”för att nå de övergripande folkhälsomålen krävs en långsiktig, målinriktad sektorsövergripande inom samtliga sektorer som har ett avgörande inflytande på folkhälsans utveckling”

Dem nämner även att ansvaret över exempelvis kunskapsutveckling och kunskapsförmedling bör ligga hos folkhälsomyndigheten.

”folkhälsomyndigheten bör även bidra till att behovet av utbildningar som gäller kunskapsbaserat främjande och förebyggande folkhälsoarbete tillgodoses.”

Sverige hade fram till juni 2018 en nationell folkhälsopolitik med elva olika målområden som ansvarades av olika sektorer och nivåer i samhället. De olika målen var satta för en och samma orsak – att hela Sveriges befolkningen skulle ha en god hälsa, med lika förutsättningar. De olika organisationerna som jobbade för en förbättrad hälsa i hela landet ville främst hjälpa de grupper som var mest utsatta för ohälsa. Folkhälsoarbetet hade störst fokus på de följande faktorer som påverkar landet folkhälsa

§  Livsvillkor

§  Levnadsvanor

§  Miljöer

§  Produkter

De olika faktorerna kräver ständigt aktiva insatser av olika samhällsaktörer inom de politiska områdena för att vi ska nå ett resultat.

Den nationella folkhälsokommittén har kommit med massvis av förslag för att förbättra landets folkhälsa.

§  Stark solidaritet och samhällsgemenskap

§  Saklig hälsoinformation

§  Stödjande sociala miljöer för individen

§  Långsiktig satsning på forskning, metodutveckling och utbildning

§  Trygga och jämlika uppväxtvillkor

§  Ett samordnat folkhälsoarbete

§  Hög sysselsättning

§  En mer hälsoinriktad hälso-och sjukvård

§  God arbetsmiljö

§  Ett narkotika fritt samhälle

§  Tillgängliga grönområden för rekreation

§  Minskat skadligt alkoholmissbruk

§  Sund inne- och utemiljöer

§  Minskat tobaksbruk

§  Skadesäkra miljöer och produkter

§  Trygg och säker sexualitet

§  Ökad fysisk rörelse

§  Goda matvanor

Dem säger att de är en självklarhet att man vill nå alla dessa mål i hela landet men att det finns otroligt många hinder och svårigheter med att genomföra allt som krävs för att ge Sverige en förbättrad folkhälsa.

De elva folkhälsomålen som Sverige hade fram till juni 2018 för att förbättra och skapa fler förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen, löd:

Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället – grundläggande samhälleliga förutsättningar för folkhälsan. Särskild vikt ska läggas på att stärka möjligheterna och förmågan till social och kulturell delaktighet.  

Folkhälsomål 2. Ekonomisk och social trygghet

Folkhälsomål 3. Trygga och goda uppväxtvillkor – avgörande för barn och ungdomarnas hälsa för folkhälsan på lång sikt.

Folkhälsomål 4. Ökad hälsa i arbetslivet – bra arbetsliv och välfungerande arbetsvillkor förbättrar folkhälsan.

Folkhälsomål 5. Sunda och säkra miljöer och produkter – insatserna som sker inom detta målområde i framtiden ska utgå från riksdagens beslut.

Folkhälsomål 6. Ett mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård – viktigt för utvecklingen genom sin kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och den stora kontaktytan.

Folkhälsomål 7. Gott skydd mot smittspridning – måste hålla en hög nivå för att framstegen mot en förbättrad folkhälsa ej ska minska.

Folkhälsomål 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa – grundläggande för en människas upplevelse.

Folkhälsomål 9. Ökad fysisk aktivitet – ökad fysisk aktivitet i anslutning med arbete, förskola, skola, äldreboende osv

Folkhälsomål 10. Goda matvanor och säkra livsmedel

Folkhälsomål 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande – minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.

I juni 2018 ändrade riksdagen de övergripande målen från 11 till 8 stycken. Men hade fortfarande samma ändamål – en förbättrad folkhälsa. De tidigare nämnda målområdena ändrades till:

1. Det tidiga livets villkor

2. Kunskaper, kompetenser och utbildning

3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö

4. Inkomster och försörjningsmöjligheter

5. Boende och närmiljö

6. Levnadsvanor

7. Kontroll, inflytande och delaktighet

8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Precis som alla beslut som riksdagen tar, finns det en tanke bakom ändringen av målområdena. De nya målområdena handlar om bland annat trygghet, arbetsmiljö, självbestämmande, motion och hälsa. De 8 nya folkhälsomålen är satta för att kunna skapa bättre förutsättningar för en god hälsa på befolkningens egna villkor. De sju första målen handlar om att få en förbättrad folkhälsa, det sista och åttonde folkhälsomålet handlar om att den svenska sjukvården bör förbättras och bli bättre på att möta skillnader mellan olika sociala grupper.

Riksdagen tackade nej till folkhälsomålet som handlade kring motion men satte ett särskilt delmål för att stärka det långsiktiga arbetet med matvanor och fysisk aktivitet. Delmålet lyder ”ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla”.

Källor:

www.riksdagen.se

www.folkhalsomyndigheten.se

www.regeringen.se

Regional nivå

2016 beslutade regeringen att strategin för ANDT – alkohol, narkotika, doping och tobak, skulle förnyas. Deras mål är att få samhället fritt från både narkotika och doping och få minskade skador av alkohol och tobaksanvändning. För att nå det övergripande målet följer dem tre faktorer, mål och insatsområde, ett genomförande och uppföljning.

Region Gävleborg

Region Gävleborg jobbar med den regionala utvecklingspolitiken med inriktning mot en hållbar utveckling, vilket betyder utveckling inom tre olika dimensioner: miljömässigt, socialt men även ekonomiskt. Målet dem satt på sig själva mellan åren 2015 – 2020 är att alla ska ha en god hälsa oavsett social position, funktionsförmåga, kön, könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet och ålder.

Folkhälsoprogrammet som man kan läsa till har också tre viktiga och genomtänkta prioriteringar: ekonomiska och sociala förutsättningar, delaktighet och inflytande, och barn och ungas uppväxtvillkor. De olika prioriteringarna finns för att folkhälsan ska gå mot ett positivt håll och utvecklas på lång sikt.

Folkhälsoavdelningen på region Gävleborg jobbar med att öka de förutsättningar som krävs för en långsiktig förbättrad folkhälsa och social hållbarhet. Dem jobbar med målområdena: hälsofrämjande hälso- och sjukvård, folkhälsa och social hållbarhet, folkhälsoprogram och handlingsplan, stöd och bidrag, och integration.

Region Gävleborg hjälper och stödjer olika hälsoinriktade arbeten inom både privata och offentliga sjukvården. De hjälper till med att samordna nätverk, med att utbilda och följa upp det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet.

Källor:

www.regiongavleborg.se

www.gavlekommun.se

Lokal nivå

Kommunen har en stor roll inom den kommunala utvecklingen, då dem bidrar med stöd inom många avgörande faktorer. Deras stöd och hjälp går till bland annat äldre omsorg, familjer, barn och unga, funktionsnedsatta och missbrukare, dem erbjuder även både socialt och ekonomiskt stöd till de behövande.

Lupp – Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Lupp är en ungdomsenkät och ett hjälpmedel för stadsdelar, regioner och kommuner, genom enkäten får man en överblick på ungas situation, synpunkter och erfarenheter. Grundarna till ungdomsenkäten berättar att dem tycker att beslut som rör unga ska grundas på kunskap om unga. Enkäten är skapad för att inhämta information om hur ungas livssituation ser ut lokalt och finns tillgängligt på hela fem olika språk: svenska, engelska, arabiska, dari och somaliska, den är även anpassad för tre olika åldersgrupper: 13–16 år, 16-19år, 19-25år.

De olika frågorna i enkäten ger svar på hur unga i en viss stadsdel, region eller kommun ser på inflytande och demokrati, möjlighet till arbete, sin egen hälsa och trygghet, situationen i skolan och hur de ser på sin framtid. Enkäternas resultat används för att underlätta eller starta ett samarbete mellan förvaltningar och verksamheter, skaffa kunskap och unga, förbättra ungas levnadsvillkor och skaffa underlag i beslutsprocesser som rör unga.

Enkäten används i tre faser: före, under och efter självaste undersökningen. De övergripande frågorna ska vara användbara för en bättre folkhälsa på lång sikt, under undersökningen får man den information man behöver för att kunna förbättra Sveriges folkhälsa, efter underswökningen kan man diskutera de frågor som fått sämst resultat och fundera kring hur man ska få ett bättre resultat och mående bland just den åldersgruppen som deltagit i enkäten, och om man ska lägga till eller ta bort vissa frågor.

Enkäten är som ett hjälpmedel för de aktörer som genomför lupp, svaren ger en överblick på hur skolelever mellan årskurs åtta och andra året på gymnasiet mår i allmänhet. Genom de resultat man får försöker man förebygga negativ hälsa bland befolkningen.

Aktörerna som genomför lupp vill kunna bidra med att förändring av ungdomspolitiken och även involvera fler ungdomar i processen.

Källor:

www.mucf.se

www.molndal.se

Grupp individnivå

UMO, KRIS och Friskis & Svettis – hur de jobbar med folkhälsan?

UMO, KRIS och Friskis & Svettis är tre olika organisationer som strävat mot ett och samma mål – en förbättrad folkhälsa. Trots att dem i lång sikt har samma huvudmål vänder dem olika organisationerna sig till olika typer av människor.

UMO tar hand om unga mellan 13–25 år och besvarar de frågor dem har. På deras hemsida finns även massa fakta om hur det funkar med exempelvis kroppen, sex och relationer.

KRIS vänder sig däremot till människor med kriminell bakgrund som vill ge livet en ny rättvis chans. Genom att samla alla och låta dem prata igenom sina handlingar, tror grundaren av organisationen att kriminaliteten i Sverige minskar.

Friskis & svettis är den organisationen som sticker ut bland de andra två. Dem jobbar mot en generell bättre folkhälsa genom träning och fysisk aktivitet. Dem tror stenhårt på att aktiva människor har en generell bättre hälsa än människor som spenderar sina dagar i sängen.

www.umo.se

UMO.se står för ungdomsmottagningen och är just en ungdomsmottagning på nätet som drivs av alla Sveriges landsting och religioner. Dem vill ge sina besökare en möjlighet att få den kunskap dem behöver i livet och även en möjlighet att kunna påverka sitt liv i olika situationer, så som exempelvis i hemmet, på skolan, i relationer eller på jobbet.  Enligt dem själva är huvudmålet att alla människor i Sverige, främst unga ska känna till de rättigheter och skyldigheter dem har.

Deras huvudmål är att besvara så många anonyma frågor som möjligt från folk i 13-25års åldern. Frågorna kan handla om allt mellan himmel och jord då dem besvaras av utbildad personal, svaren besvaras främst utav sjuksköterskor, läkare, barnmorskor, dietister, psykologer och kuratorer. När sändaren sedan får tillbaka det personliga svaret från mottagaren läggs frågan och svaret upp anonymt på sajten så att andra i samma situation med samma problem kan få hjälp.

UMO är väldigt användbart för oss ungdomar då det oftast står de svar man söker, det är även en trovärdig källa vilket förenklar letandet efter det svar man letar efter.

www.kris.a.se

KRIS grundades rätt sent, år 1997 kände Christer Karlsson att han var trött på det kriminella livet han tidigare levt och skapade därför efter 30 år på kåken en organisation som skulle hjälpa folk i samma situation som han själv. Grundidén med KRIS var att hjälpa folk som lämnat fängelset efter att ha avtjänat sitt straff, han ville att så många som möjligt skulle inse att det kriminella livet var ett dåligt val och ansluta sig till organisationen för att få stöd och hjälp med en förbättrad vardag.

På hemsidan berättar dem ur KRIS såg ut första året

” Första året hade KRIS inga egna ekonomiska resurser. Vi fick en minibuss och ett bensinkort av Kriminalvården för att kunna åka runt i landet och sprida vårt budskap”

Christer nämner även hur chockad och glad han var när han för första gången i augusti år 1998 åkte och hämtade en blivande medlem direkt vid fängelset

”Den första augusti 1998 blev en historisk dag då hämtade vi för första gången en frigiven blivande medlem direkt vid fängelset. Ett stort medieuppdåd mötte upp vid det tillfället utanför Österåkersanstalten.”

KRIS huvudmål precis som de andra två organisationerna är att få Sveriges folkhälsa att förbättras. Därför är deras främsta fokus inom sin organisation på fyra faktorer/regler.

1.       Hederlighet – man begår inte brott för att vara äkta mot sig själv

2.       Drogfrihet – medlemskapet är dels för strävan mot ett drogfritt liv

3.       Kamratskap – man respekterar sina vänner och medmänniskor

4. ...