Hinduism och Buddhism

Religionernas uppkomst

Hinduismen är en av de äldsta världsreligionerna. Hinduismen uppstod för ungefär 4000 år sedan och rötterna finns i Indien. Det finns inte en grundare utan istället har många små religionen och kulturer sammanfogats till en egen lära. Lärarn har utvecklats som ett utbyte mellan olika kulturers gudabilder, gudatro och andra religiösa aktiviteter.

Buddismen uppstår ur hinduismen. Buddismens grundare Siddharta Gautama var troende hindu. Han levde ett liv i lyx som prins och han hade det jättebra men han var isolerad. Han fick trots det syn på människor som inte hade det lika bra som han. Så han bestämde sig för att söka efter svaret på livet. Han började med att resa runt och träffade många människor. Han levde som asket som betyder att man lever på nästan ingenting. Han mediterade mycket. Efter ett tag kom han på vad meningen med livet var. Svaret var alla människor lider alla människor mår dåligt. Han fick ett uppvaknade och han befanns sig nu på det nionde medvetande nivån. Han spred sin lära vidare och efter hans död samlades hans lära i tipitaka, deras heligia skrift.

Båda religionerna är asiatiska religioner och startades i Indien. Båda religionerna är mycket gamla  och båda räknas som en världsreligion. Skillnaden är att buddismen har en grundare och hinduismen skedde av mötet mellan flera människor. 

Religionernas centrala tankar 

Hinduismen är en polotistiskreligon de vill säga att man tror och tillber flera olika gudar. I hinduismen tror man att alla människor har en atma i sig, de är en del av de gudomliga, braham. Det påminner lite om kristendom, och deras själ. Att när man dör kommer själen\ atma att fortsätta vidare till en annan kropp genom att återfödas. Atman påverkas utifrån din handling, och att du följer dina regler som du har för dit kast. Följer du levnadsreglerna och de religiösa reglerna så kan du gå upp i Bramha annars går du ner.  När du har dött kommer du därmed reinkarneras som en ny varelse beroende på din karma. Eller så uppnår du moksha, som är målet som en hindu. Moksha är när du har så god karma att du slipper återfödas och kan få stanna kavar i de gudomliga tillvaron. Moksha är alltså målet för alla hinduer. I hinduismen finns det olika levnadsregler, Dharma som är den moraliska lagen inom hinduism. Den ska följas av alla hinduer och är om bland annat bön och reningsritualer. Sen har en hindu fem levnadsregler som är som ”guds tio budord” i kristendomen. Som till exempel att du inte ska döda och stjäla. Du ska också som hindu inte äta nötkött eftersom inom hinduism är kon helig. 

Hinduismen har ingen helig skrift, eller i alla fall ingen som alla måste följa. Det är inte som kristendomens bibel som alla kristna kan, utan de skrifter som inte alls är lika viktiga för hinduer. De två som de flesta känner till är vedaskrifterna och handlar om samhita, bramantexten, aranyaka och uoanishaderna. Sen finns mahabharata som innehåller bland annat lärodikten Bhagavadgita. 

Buddismen är egentligen ingen religion utan en filosofisk livsåskådning eftersom man inte tror på någon gud utan en tanke. Buddismen är omtolkade tankar från hinduismen, där tron på gud, världssjälen, själen bland annat är olika. 

Buddhisters mål är att uppnå nirvana. En buddist kan uppnå nirvana när den insett att allt levande är lidande och kan släppa alla begäran, ondska och hat. Det kan uppnås via meditation. Vem som kan uppnå nirvana varierar beroende på vilken inriktning inom buddismen du har. När du uppnått nirvana kommer du komma till en lugn och fridfull plats. Buddister tror att när de dör kommer allt lidande upphöra. Men de beror på om du väljer att bli budhisttva eller inte. En budhisttva är en troende som har kommit så lågt i sin utveckling att nästa steg är nirvana men hjälper andra komma underfund med livet och uppnå nirvana. När du sedan dör kommer du att välsignas av munkar och sen kremeras. 

Som buddist måste du följa några levnadsregler. Det är de tre juvelerna och de fyra ädla sanningar. Du måste hjälpa andra genom att till exempel skänka mat, kläder, medicin och mer till munkar och nunnor. Följer du de här reglerna kommer du att få bättre karma och ha större chans att uppnå nirvana och sluta återfödas. 

Precis som hinduismen finns de ingen helig skrift som alla känner till. Inom buddismen är de mer en skriftsamling, tipitaka. Tipitaka består av tre krogar. Krog ett handlar om hur man ska leva som munk och nunna och hur livet ska se ut som munk och nunnanunna. Krog två handlar om myter och Buddhas lära och predikan. Krog tre handlar om hur läran ska tolkas och innehåller ett mer filosofiskt innehåll. 

Likheter mellan buddism och hinduism är att bådas mål med livet är att uppnå nirvana eller moksha som de heter inom hinduismen men de har olika betydelse i religionerna. Hinduer vill stanna i det gudomliga medan buddister vill få slut på allt lidande. Så båda religionerna tror på nirvana/ moksha och återfödelse men de har olika tankar kring vad som hände efter man dör. Så det är både en likhet och skillnad. Båda religionerna har samma tankar kring att äta kött, eftersom i båda religionerna kan man återfödas som ett djur och de finns ingen tydlig skillnad mellan djur och människor särskilt i buddismen. Religionerna har också samma tankar kring heliga skrifter där de inte har så stor betydelse i vardagen om man jämför med till exempel kristendomen där de har stor betydelse. 

En storstor skillnad mellan religionerna är synen på gud. Hinduismen är en polotistiskreligon och tror på många gudar. I hinduismen har gudarna stor betydelse och beroende på vart i livet du befinner dig så ber du till olika gudar. I hinduismen ber du och offrar till gudarna, jämför du det med buddismen som är en filosofisk livsåskådning, som inte ens har gudar så är skillnaden mellan dom stor. Hinduismen och buddismen har också olika levnadsregler som de ska följa. Hinduismen som har deras kastsystem som bestämmer hur du får leva, vilka jobb du får ha, medan i buddismen där du tänker att alla är lika värda och har samma betydelse. 

Inriktningar 

Det finns två huvudinriktningar inom hinduismen, Dharma och Moksha. Dharma vill att man ska bidra till samhället, att umgås med andra människor och göra en god gärning. Du har ett ansvar gentemot andra levande varelser samt dina medmänniskor.

Moksha och andra sidan vill att man ska jobba med sin själ och göra sig fri så att man uppnår Moksha, och då slippa att återfödas. Man kan utveckla sin själ genom att söka sig bortom andra människor samt samhället. 

Inom buddismen finns det tre stora inriktningar, de finns fler men jag kommer bara att ta upp de största. Mahayana är den absolut största. Mahayana, eller stora hjulet som de också kallas, är emotionell och känslomässig inriktning. Mahayana är anpassat till ett modernt  samhälle och tycker att alla ska kunna uppnå nirvana. I Mahayana finns det som halvgudar de är bodhisttva, de är de som har kommit så långt i sin utveckling att nästa steg är nirvana men väljer att istället hjälpa andra uppnå nirvana. Att bli bohisttva är väldigt svårt eftersom du måst ha bra karma och väljer att inte på den här lugna och fridfulla platsen utan väljer att hjälpa andra. Inom Mahayana finns det väldigt disciplinerande meditationsskolor som vill att man ska meditera från 04:50 – 21:00 om dagarna, medan andra tycker att man ska hitta meditation i rörelsen. Inom mahayana finns det inriktningar som har växt fram ur mahayana men har lite andra tankar kring Buddha och buddismen. Men en likhet som alla de har är synen på befrielse och synen på att sluta återfödas och uppnå nirvana. 

Thervada, lilla hjulet, är den näst största inriktningen inom buddismen och är en mer disciplinerad inriktning. De lär ut den ursprungliga läran och menas med att bara munkar och nunnor kan uppnå nirvana och att allt är individens ansvar, ingen inblandning av en gud och böner. De tar Buddha som en inspirationskälla och följer honom. Alla inriktningar följer Buddha men thervad lär ut er om hans lära och är inte så anpassat för de morden samhället. 

Vajrayana är den yngsta av dem här inriktningarna och kallas även för diamantfarkosten. Vajrayana förena bodhisttvaider och ockulitism det vill säga att kunskapen om hur tillvaron dolda krafter ska hanteras. Vajrayana är en förlängning av mahayana.

Likhet mellan inriktningar i hinduism och buddism är få men i båda religionerna finns det flera inriktningar som hör är ganska olika men de finns ändå något som de alla håller med om, synen på nirvana/ moksha och återfödelse. Sen så har dem inte samma tanke om vem som kan uppnå det och vad som händer i nirvana men nirvana/ moksha för dem samman. Likheter mellan synen på guden eller Buddha, vilket också är en skillnad då hinduer tror på flera gudar och buddismen tror mer på en tanke. 

Skillnader är att buddismen har många fler inriktningar än vad hinduismen. Mellan inriktningarna inom buddismen är de mycket större skillnad med fler olikheter från varandra än vad det är mellan inriktningarna inom hinduismen. 

Samhället

De största inom hinduismen som påverka samhället. I Inden är nästan hela befolkningen hinduer så hinduismen är så interagerat med samhället att de se kan ses som att hinduismen är samhället. Så hur mycket påverka då samhället religionen om samhället är religionen? Vad är samhälle? Vad är religion i Indien? Det går nästan inte att hålla isär.

Hinduer ser människa som en del av ett kretslopp, vilket skiljer sig från de abrahitiska religionerna.  Du föds i ett kast och kasten styr dit liv, vart du ska bo, vart du får jobba bland annat. Om du föds i ett dåligt kast så har du haft dålig karma i ditt tidigare liv och du kan födas som ett djur eller människa. Därför har man respekt för allt levande och de finns ingen tydlig gräns på människa och djur och därför är många hinduer vegetarianer. Olika människor har olika plikt, det kallas dharma. Det vill säga att du har olika plikt beroende på vilket kast du lever i. Som hindu eller indie har du ingen chans att flytta upp till ett högre kast eftersom du lever som dina föräldrar levt med samma jobb och de ända sättet att komma ifrån de är att skaffa bättre karma och återfödas i ett bättre kast. Kastsystemet har stor betydelse i Indien och för hinduer. Själva kastsystemet är svårt att förbjuda eftersom de går tillbaka en sådan lång tid och är en sådan djup tradition. Men de finns en förbjud mot diskriminering mellan kasten men de följs inte. 

Föds du som dalit, utan kast, ligger du lägst i rang och har dem sämsta förutsättningarna. Men föds du som dalit och är kvinna har du minst status av alla. Kvinnorna överlag har mindre rang en männen och väldigt mycket diskriminering sker mot kvinnor trots att de är förbjudet. 

Som förälder i Indien vill du inte ha en dotter eftersom en dotter innebär stora konstnader. Många väljer att ta bort fostret om det är ett flickfoster trots att de ger än dålig karma. Många känner att de inte har något annat val just på grund av kostnaderna. När ens dotter ska gifta sig måste kvinnans familj betala för bröllopet och en avgift till manens familj för att de ska ta hand om kvinnan. Därför sker många giftermål inom samma släkt, man gifter sig eller blir bortgift med sin kusin eftersom då går pengarna till brodern. Men att gifta sig med sin kusin ökar risken för down syndrom, ryggmärgsbråck, m.m. Inom hinduism är de ovanligt med skilsmässor och sker nästan aldrig. Det påminner om hur det är inom katolsk kristendom. Hinduismen har också likheter med  kristendomen så som den utövas i Sverige.  I Sverige firar vi kristna högtider och i skolan har vi en tradition av kristen undervisning medan i Indien firar man hinduiska högtider och har hinduisk undervisning.

Inom buddismen är man vegetarianer av samma anledning som hinduismen man vill inte skada andra levande varelser eftersom man kan återfödas som vad som helst. I buddismen så är alla lika värda, alla har samma naturlagar, oavsett kön. De är okej att gifta dig med vem du än vill bara du följer moralreglerna. Det finns också regler hur man ska leva ett familjeliv. Inom buddismen finns de ingen atma utan en anatma för buddister ser det som att man förändras hela tiden. Jaget förändras men istället för att din atma återfödelsen återföds din karma. 

Likheter mellan hinduism och buddism är att båda är vegetarianer för att båda ser levande varelse på samma sätt. Att du kan återfödas som vad som helst så man har stor respekt för djur. I båda religionerna är de något som återföds, även om i hinduismen återföds ens atma och i buddismen återföds ens karma. I båda religionerna finns de ingen som missionerar och vill övertyga andra som de gör i till exempel kristendomen. Inom både buddismen och hinduismen gör man resor, inom buddismen kallas de pilgrimsresor och hinduismen kallas de vallfärd och i båda religionerna utför man yoga. 

Människosynen mellan buddismen och hinduismen är stor skillnad. I buddismen är alla lika värda och har samma förutsättningar medan i hinduismen så har män högre rang än kvinnor och beroende på dit kast har du olika värde. Eftersom buddismen inte regerar i nåt land så som hinduismen gör i Indien har hinduismen en större inflytande på lagar än vad buddismen har. Därför kan hinduismen ha sitt kastsystem medan buddismen inte har så tort inflyttande. Sen har hinduismen en själ som går vidare till nästa liv när du återföds medan buddismen har ens karma som går vidare. 

Identitet

För att bli Buddhism ska man tro på religoner och bekräfta sin tro genom att gå till ett kloster eller till ett altare hemma. Under resten av livet ska du göra sitt bästa för att följa och leva upp till den åtterfalldigavägen och buddismens moralregler. Buddhismens grundläggande tankar är dem fyra ädla sanningarna, den åttafaldiga vägen och läran om nirvana. 

De fyra ädla sanningarna är; 1) Sanningen om lidandet. 2) Sanningen om lidandets orsaker. 3) Sanningen om lidandets upphörande. 4) Sanningen om vägen till lidandets upphörande. Som buddist vill du få total frånvaro ifrån nirvan, men vad är lidande? Lidandet är vårt ständiga otillfredsställande, vi som människor suktar allt och efter mer och mer, trots att vi har så många njutningar som pengar som vi bara gr oss av med för att köpa nya grejer. Trots allt detta blir vi aldrig helt tillfredsställda. Då livets verkliga menig inte är ägodelar och pengar. Vi människor kommer under hela livet att drabbas av sorger och olika bekymmer, som gör att vi lider. Även om vi har alla bekvämligheter, så är tillfredställelsen endast tillfällig. Detta är alltså lidandet. 

Människans törsta, jagar och längtar efter mer och mer och man vill bara uppnå och prestera mer, jagandet leder aldrig till en bestående harmoni utan de bildas bara mer och mer längtan, livstörsten. Det här är de buddisterna kallar för lidande. Hur kan lidande upphöra? Genom att släcka livstörst...