Direktdemokrati

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Kan man verkligen säga att det är folket som bestämmer i ett land, om folket endast har rätt till att välja en representant som sedan ska fatta alla viktiga beslut? Egentligen så har ju folket inte särskilt mycket att säga till om i det läget. Vem lovar att representanten ska ha samma åsikter som när den valdes, under fyra år? Många har nog funderat på det här, men ändå finns det egentligen bara ett enda land som verkligen kan kalla sig för en direkt demokrati, det är Schweiz.

Jag ville veta mer om direktdemokratin eftersom det finns så många frågor kring det. När det var folkomröstning i Sverige 2003 tänkte jag mycket på om det verkligen var rätt att folket skulle bestämma sådana viktiga saker. Hittills så har de folkomröstningar som varit i Sverige slutat väldigt jämnt (t.ex. 52,3 och 46,8 i valet om medlemskapet i EU 94). Det gör i alla fall mig lite tveksam till om det verkligen är rätt att vanliga mänskor som kanske inte bryr sig ett dugg, eller helt enkelt inte orkar eller har tid att sätta sig in i sådana komplicerade frågor ska fatta beslut som är avgörande för framtiden. Samtidigt undrar man ju hur det annars skulle kunna kallas demokrati, om folket inte bestämde.

Men vad innebär direkt demokrati egentligen? Innebär det att det måste vara folkomröstning i varenda litet ynka beslut, eller räcker det att bara ta upp de större frågorna? Finns det någon särskild gräns? Kan ett land kalla sig för en direktdemokrati om de bara har några få folkomröstningar någon gång ibland? Vem bestämmer egentligen vilka frågor som är tillräckligt viktiga för att ta upp? Borde man inte ha en folkomröstning om ifall man ska ha folkomröstning eller inte? Hur fungerar det i Schweiz och hur kommer det sig att inte fler länder gör likadant? Vad finns det för några för och nackdelar med direkt demokrati?

Vad betyder direkt demokrati?
Direkt demokrati är när varje röstberättigad person har rätt att yttra sig personligen. När man pratar om vanlig demokrati innebär det att folket väljer en representant som sedan fattar alla beslut.

Men det finns många frågor kring direkt demokratin. Hur många frågor måste t.ex. tas upp? Finns det utrymme för vissa representanter osv. Det finns nämligen inte något enhetligt begrepp som tydligt talar om vad direkt demokrati innebär. Men man skulle kunna säga att ett statsskick som är dominerat av direkt demokrati är ett direktdemokratiskt statsskick.

Man kan också tala om direktdemokratiska inslag, och då menar man inte ett direktdemokratiskt styrelseskick. Eftersom Sverige har haft några folkomröstningar kan man säga att vi har haft inslag av direkt demokrati.

Det finns olika typer av direkt demokrati, och det fungerar olika i olika statsskick. Men man kan dela in de olika ”folkomröstnings typerna” i olika kategorier. Folkinitiativ, plebiscit, ad hoc-folkomröstningar och proceduriella folkomröstninga. Men för att förenkla det hela brukar man dela in dem i två olika kategorier:

Referendum
När folkomröstning sker på initiativ från parlamentet. Det finns en del länder som har bestämmelser om att t.ex. ändringar av grundlagar måste tas upp i en folkomröstning. Men ibland vill parlamentet ha folkets åsikt i viktiga frågor även om det inte finns några bestämmelser om det. (tex. De folkomröstningar vi haft i Sverige)

Folkinitiativ
När folkomröstningen sker på initiativ från folket. T.ex. finns det bestämmelser i vissa länder som innebär att om en protestlista med ett visst antal namn lämnas in inom ett visst antal dagar kommer en folkomröstning att hållas. Få länder har till och med lagar som säger att om ett visst antal namn lämnas in måste folkomröstning om parlamentets upplösning och omval ske. Oftast finns det inga lagar som säger att folkomröstning måste ske när protestlista lämnas in. Men parlamentet kan ändå gå med på att folkomröstning ska hållas.

Vilka länder är direktdemokratiska?
Idag är Schweiz det enda landet som man kan kalla direktdemokratiskt. Varför?
Eftersom det är det har initiativ och referendum rätt och är det enda landet idag som verkligen domineras av direktdemokrati.

Däremot finns det många av USA:s delstater som har vissa direktdemokratiska lagar, tex. har 24 av USA:s delstater fakultativ referendum rätt vilket betyder att folket har rätt att lämna in en protestlista och få en folkomröstning innan en lag beslutad av parlamentet kan genomföras (se folkinitiativ/referendum). 23 andra delstater i USA har folkinitiativ vilket innebär att folkomröstning måste hållas om tillräckligt många namn lämnas in vilken fråga det än gäller. Även Italien har faklulativt referendum.

Hur är det i Schweiz?
Schweiz är uppdelat i kantorer (regioner). Kantonerna har sina egna lagar, parlament och regeringar. Federationen alltså det som är gemensamt för regionerna, är en republik med en president och ett tvåkammarparlament vilket betyder att parlamentet är uppdelat i två avdelningar med olika makt. De två grupperna är Ständerrådet och Nationalrådet tillsammans är de Förbundsförsamlingen.

Den verkställande makten utövas av en regering, som alltid består av fyra partier, tre som är lika stora och en som är hälften så stor. Man har två ministrar från varje parti förutom de minsta som har bara har en, tillsammans blir de sju. De låter presidentposten rotera mellan sig.

Men regeringen har ändå ingen betydande makt eftersom alla viktiga beslut tas upp i folkomröstningar. Folket får bestämma på alla tre nivåer alltså lokalt, i kantonerna och i regeringen.

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i de lokala folkomröstningarna. I de lokala folkomröstningarna fattas alla kommunala beslut. En medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare samlas på stadens torg en gång om året och fattar beslut genom handuppräkning.

Det här systemet bygger på tradition och är väldigt omodärnt. De gör på nästan exakt samma sätt som i antikens Grekland. Det fungerar fortfarande skapligt. Men nu ska det på prov även gå att rösta genom Internet. Man hoppas kunna öka valdeltagande på det sättet eftersom det är väldigt lågt valdeltagande i Schweiz. Mindre än hälften av de röstberättigade deltar i valen. Framför allt hoppas man på att nya grupper ska bli intresserade av att rösta, särskilt de yngre.

Hur är det i Sverige?
Sverige är ingen direktdemokrati. Det är en representativ demokrati vilket innebär att vi var fjärde år röstar fram en representant som sedan fattar besluten åt oss. Men som jag nämnde förut så kan man säga att Sverige har haft vissa inslag av direkt demokrati, alltså när vi har haft folkomröstningar. Då har valdeltagandet varit ganska stort, i genomsnitt 85procent.

Men de folkomröstningar som vi haft i Sverige har endast varit vägledande för riksdagen, alltså skulle de kunna välja att blunda för folkomröstningens resultat och ta beslutet i egna händer även efter att folkomröstningen ägt rum.

Sverige har inga lagar om vad som måste tas upp i folkomröstning eller om något överhuvudtaget ska tas upp. Det finns heller inga lagar som säger att folkomröstning måste hållas när protestlista lämnas eller liknande.

De förtroende valda politikerna brukar däremot inte fatta beslut helt utifrån dem själva. De använder sig ofta av opinionsundersökningar för att ta reda på vad folket tycker.

Kort om Direktdemokratins historia
Jean Jacques Rousseau levde mellan 1712 och 1778. Han var först med de direkt demokratiska idéerna, borstet från direktdemokratin i Antikens Grekland. Rousseau skrev 1762 boken ”Om samhällsfördraget”, den var full av propaganda och handlade om hur man genom direktdemokrati skulle uppnå ett helt jämlikt samhälle. Hans idéer kan man säga var början till direktdemokratin. Efter första världskriget var direktdemokratin vanlig i Europa. Österrike, Tyskland, Tjeckoslovakien, Litauen, Lettland, Estland, Grekland, Irland och Schweiz var alla direktdemokratier fram till efter andra världskriget. Schweiz var enda landet som höll fast vid direkt demokratin fullt ut.

Mina åsikter. För och nackdelar med direktdemokratin
Det politiska intresset i Schweiz verkar ju helt dött eftersom det inte finns någon politiskt debatt. I Sverige tex. måste ju politikerna hålla igång debatten för att värva röster. På så sätt händer det saker i Sverige. Det går framåt, utvecklas och man jobbar hela tiden för att det ska bli bättre. I Schweiz fungerar det inte på det sättet eftersom det inte finns någon konkurrens mellan partierna (de har ju ändå inget att säga till om). Detta leder till att folket inte heller blir särskilt engagerade, och tillslut kan man nästan säga att det inte finns någon politik i Schweiz. Det händer inget! Även om intresset hade varit större hade utvecklingen ändå varit ganska långsam eftersom alla dessa folkomröstningar segar ner alltihop. Jag skulle kunna tänka mig att hälften av de få som deltar i folkomröstningarna är äldre bakåtstävade människor som röstar nej till allt, och andra hälften är de som verkligen är engagerade och vill något.

Som jag nämnde i början så tycker jag att när en folkomröstning slutar nästan jämnt, så betyder ju det att det nästan är slumpen som avgör. Det är ju helt sjukt att låta slumpen avgöra viktiga beslut. Jag tycker att ett förslag kunde vara att om man har folkomröstning så räknas den bara om resultatet blir 65 motsvarande 35 procent eller större skillnad. Om resultatet blir jämnare än så tycker jag att parlamentet ska avgöra.

Angående valdeltagandet i en folkomröstning så tycker jag på sätt och vis att ett lågt valdeltagande inte måste vara enbart negativ. Det betyder ju att endast de som bryr sig och är insatta i ämnet är med och bestämmer. De som inte orkar bry sig ska ju egentligen inte vara med och besluta något som de inte vet följderna av. Om valdeltagande var 100 procent kan man ju anta att kanske 50 procent inte hade en aning om vad de gjorde utan bara valde samma saka som familj, vänner eller de som det varit mest reklam för. Men det är ju ändå ganska tragiskt i sig att folk inte bryr sig. Det mest tragiska är att de grupper människor som är fattiga och har det svårt är oftast inte är engagerade i den politiska debatten. Jag skulle tro att det beror på att de kanske inte har någon direkt utbildning och därför har svårt att hänga med. Det är ju trots allt de som har det dåligt som har störst användning av demokratin, därför är det viktigt att alla får en chans till utbildning om man ska kunna skapa ett demokratiskt samhälle.

Men fattigdom är inget större problem i Schweiz som är ett rikt land. Att det är rikt är ju ett tecken på att politiken fungerar någorlunda.

Direkt demokratin låter ju så himla bra, man tycker när man först hör talas om den att det borde vara en självklarhet i hela världen. Om alla få bestämma så blir ju flest personer nöjda. Men enligt min uppfattning fungerar det inte på det viset. Det hade fungerat om varje person hade intresse, kunskap och tid till att delta i politiska frågor. Men det förstår ju vem som helst att så kommer det aldrig bli, och det är nog heller ingen som vill att det ska bli så. För att ett samhälle ska fungera måste vi ägna våran tid och kunskap åt olika saker och ha olika intressen. Därför är det ju nästan idealiskt att en särskild grupp människor ägnar sig åt politik medands resten gör andra nyttiga saker. Om sedan alla får vara med och välja vilka som ska sköta politiken så blir det ju ännu bättre.

Jag menar inte att direktdemokratin är helt hopplös. Schweiz verkar ju trots allt fungera ganska bra, och eftersom de fortfarande har kvar sitt gamla system så måste de ju vara ganska nöjda. Däremot kan det faktum att inga andra länder fungerar på samma sätt vara ett tecken på att det är ett dåligt system, men det kanske bara är så för att de aldrig har provat. Eller så har de helt enkelt fått fel uppfattning.

Egentligen tycker jag att direktdemokratin verkar ganska bra. Ett samhälle där alla är nöjda måste ju vara det vi alla strävar efter. Ett lågiskt sätt att nå dit måste ju vara att införa direktdemokrati, då kan ju ingen komma och klaga på att de inte får som de vill. Men jag tycker däremot att systemet vi har i Sverige verkar bättre, det beror antagligen på att jag är svensk. Om jag kommit från Schweiz hade jag säkert tyckt tvärtom och på så sätt är ju alla nöjda.

Något jag skulle vilja införa i Sverige är det som kallas revokation och innebär att om ett visst antal namnunderskrifter från folket lämnas in måste folkomröstning om parlamentets upplösning och nyval ske. Det förvånar mig att inte alla demokratiska länder har denna möjlighet. Egentligen tycker jag att alla typer av folkinitiativ är positivt. Referendum verkar ju däremot helt onödigt. Varför be om folkets åsikt om det inte själva bett om att få uttrycka sig. Om folket inte ber om en folkomröstning har det antagligen inte mycket att komma med.



Källförteckning
Jag har hittat fakta från olika sidor på Internet. Vissa saker visste jag redan innan (fast jag har ändå kollat upp det) och ibland har jag frågat andra. För att förstå all fakta har jag tagit reda på vad alla konstiga ord betyder genom Wikipedia. Jag har försökt att vara kritisk, och de sidor jag hittat som visat sig vara väldigt för eller emot direktdemokratin har jag inte tagit någon direkt fakta ifrån.

Internetsidor:

http://www.junilistan.nu/pdf/2005-2_Varfor_behovs_folkomrostningar.pdf

http://sv.wikipedia.org/wiki/Direktdemokrati (Även /Folkomröstning/Schweiz m.m.)

http://www.eu-upplysningen.se/templates/EUU/standardTemplate____1835.aspx

http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/politik/folkomrostningar/folk2.htm

http://www.df.lth.se/~cml/fed-integr-dd.txt

http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/politik/folkomrostningar/folk1.htm

http://www.swedishtrade.se/schweiz/

http://www.pylad.se/cv/c-uppsats.pdf

http://web.comhem.se/~u13115096/Demokratism/direktdemokrati.html

http://www.seniornet.se/browse.jsp?id=01_02&&cikkid=2469



Liten Politik ordlista
När man läser om Politik dyker alltid tusentals obegripliga ord upp. Även om jag oftast förstår sammanhanget i texten så tycker jag att det blir väldigt svårt att komma ihåg vad som är vad när man sedan ska använda orden själv. Därför har jag gjort en liten ”Politik ordlista”.

Politik: Betyder ordagrant översatt: Det som rör staten

Demokrati: Ett politiskt styrelseskick med allmänna och fria val, där landet styrs enligt folkets uttryckta och egna vilja. Motsats till diktatur.

Parlament: Benämningen på den högsta lagstiftande församlingen i en stat och är i allmänhet avsedd att representera folket. Som synonymer till detta ord kan även användas orden riksdag och folkförsamling.

Riksdag: Benämning på Sveriges parlament. De folkvalda på riksnivå, riksdagsledamöterna, samlas i riksdagen, som har 349 ledamöter och leds av en talman.

Ledamot: Beteckning på politiker i riksdagen. Riksdagsledamöterna väljs i riksdagsval vart fjärde år som representanter för sina respektive politiska partier och sina valkretsar ute i landet.

Talman: Benämning på den person som leder arbetet i riksdagen.
I Sverige anses talmannens uppdrag vara politiskt neutralt. I många andra länder anses talmannen däremot parallellt med sin roll som talman också kunna delta i den politiska debatten.


Statsskick: Ett statsskick är det sätt varmed en stat styrs.

Stat: En stat är ett område som utgör en självständig politisk enhet, se även land, rike och nation.

Land: Är en benämning på ett område som utgör en självständig eller självstyrande politisk enhet. Detta behöver dock inte betyda att landet utgör en egen självständig stat. Ett land kan också bestå av en nation, ofta bestående av en dominerade etnisk grupp, delad mellan olika stater eller riken.

Rike: Är benämning på en stat som består, eller åtminstone historiskt har bestått, av flera länder, landskap och/eller nationer. Termen är ofta synonym med ett monarkiskt styrelsesätt, dvs ett kungarike.

Nation: Självständig politisk enhet.

Etnicitet: I lagens mening betecknas etnisk tillhörighet som "att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg.

Sveriges regering: Sveriges högsta verkställande myndighet och består av kollektivet av samtliga statsråd under ledning av statsministern. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha riksdagsmajoritetens stöd i viktiga frågor (se parlamentarism).

Myndighet: En myndighet är ett organ som inrättats av en stat eller en kommun för att fullgöra en eller flera arbetsuppgifter som det ankommer på staten respektive kommunen att sköta.

Statsråd: I Sverige titel för en person som är ledamot av regeringen formell term för minister. Ett statsråd utses och entledigas på egen hand av statsministern utan att riksdagen behöver konsulteras.

Parlamentarism: Politiskt system där en regering är beroende av stöd i parlamentet. De allra flesta demokratier är parlamentariska, men undantag finns, där USA utgör det tydligaste exemplet på ett undantag. Sverige har varit parlamentariskt sedan 1917.

President: är ofta titeln på statschefen i en republik. En president väljs oftast för en viss period, t.ex. fyra år; se presidentval. Exempel på länder i vår närhet med president är Estland. Finland, Polen och Tyskland. Andra länder med president är bl a USA, Ryssland, Indien och Kina.

Statschef: statsöverhuvud, benämning p...