Marxismen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Marxismen

 Vad är marxism?

Marxism är en beteckning på de socialistiska riktningar som baserar på tysken Karl Marx'''' s verk och teorier, som han sedan tillsammans med sin bäste vän, tysken Friedrich Engels, utvecklade. Karl Marx och Friedrich Engels var båda två socialistiska ideologer som hade många socialistiska idéer. År 1848 publicerades det "Kommunistiska manifestet", som skrevs av dessa två socialistiska ideologer. Detta häfte innehöll en mängd idéer och som kom att ligga till grunden för marxismen.

 Vem var Karl Marx?

Karl Marx var en tysk socialistisk ideolog/filosof, författare och journalist. Han föddes den
5 maj, 1818 i Tyskland och dog den 14 mars 1883. Marx föddes i en borglig, juridisk familj och studerade på universitetet Bonn, som han sedan blev utslängd ifrån. Efter det flyttade han till Tysklands nuvarande huvudstad, Berlin, där han träffade på engelsmannen Friedrich Engels. Karl Marx hade stort inflytande i den politiska omvärlden. Han hade många anhängare med sig på sin sida, men samtidigt också bemöts av stort hat och fientlighet mot det marxistiska tankesättet. Marx spred sina socialistiska idéer runt om i världen, grundade marxismen, som sedan kom att ligga till grunden för kommunismen.

 Vad var kärnan i Karl Marx verk och teorier, som skapade marxismen?

Själva kärnan i Marx'''' s vetenskapliga arbete var upptäckten av mervärdet. Mervärdet är svaret på frågan hur varje lands kapitalistklass som helhet, ständigt kan bli allt rikare. Kapitalisterna är både köpare och säljare. Kapitalismen går ut på att få en så stor vinst som möjligt ur sina företag, vilket innebär att man köper varor billigt och säljer dem dyrt. Man pressar även sina anställda så mycket som möjligt för att tjäna mera pengar. Skenbart får arbetaren betalt för sitt arbete, men lönen, arbetskraftens pris, är aldrig lika stor som den vinst arbetaren skapar. Arbetarna jobbar helt enkelt gratis åt arbetsgivaren under en stor del av dagen. På detta sätt uppstår mervärdet, vilket marxismen försöker bekämpa.

 Vad går den marxistiska läran ut på och vad har den för inverkan på samhället?

Marxismen ser på samhället som en pyramid. Pyramiden består av två delar, med basen i botten, den materiella botten, och med överbyggnaden i toppen. Basen är samhällets ekonomiska struktur och överbyggnaden är dess politiska, rättsliga och kulturella struktur.
Revolutioner uppstår då överbyggnaden kommer i konflikt med basen, d.v.s. när det ekonomiska kommer i konflikt med politiken. Ett exempel som har uppstått på detta sätt är de kapitalistiska revolutionerna.

Marxismen ser på kapitalismen som ett ekonomiskt produktionssätt och marxismens lära går ut på att förinta alla dessa ekonomiska förhållandena, som anses ligga till grunden för en stor utvecklingsperiod i den mänskliga historien. Dessa ekonomiska förhållanden kallas för produktionsförhållandena inom den marxistiska litteraturen. Lönearbetet och konflikten kring dessa utgör de centrala begreppen: producent, produkt och konsument, hos den marxistiska litteraturen, D.v.s. en klasskamp med diskussioner kring vinstsamlandet och därmed motsättningar mellan arbete och kapital (tillgångar). Varje människas fria utveckling är en förutsättning för alla människors fria utveckling.

Marxismens styrka ligger i att avslöja maktförhållandena, förhållandet mellan de mäktiga och maktlösa, rika och fattiga, som verkar i kapitalismen, samtidigt som man uppmanar uppror mot hela klassamhället. Marxismen vill avskaffa alla orättvisor i världen, allt ska vara lika, ingen skall ha mera makt än någon annan, alla kapitalisters makt måste brytas och fabrikerna bli samhällets egendom!

Marxisterna vill alltså att klasskampen mellan de två samhällsklasserna, kapitalisterna och arbetsklasserna, skall leda till en egen stat, proletariatets diktatur, som ur sedan det klasslösa samhället, kommunism, uppstår. Kommunismen är negationen, såväl negationernas negation. D.v.s. upphävandets upphävande.

 Vad har marxismen betytt för Sverige?

I november 1881, vid ett föredrag i Malmö, träffade svensken August Palm, tysken Karl Marx som berättade om sina socialistiska idéer. Detta möte kom att ligga till grunden för skapandet av socialismen och det socialdemokratiska partiet i Sverige. Karl Marx hade inspirerat svenskarna med marxismens idéer till att bilda socialismen och infört läran om att allt ska vara lika, att de rika människorna ska betala mera skatt än de fattiga och arbetslösa. Man kan alltså säga att tack vare honom har vi fått socialism och allt vad det innebär, i Sverige.
Det socialdemokratiska partiet bildades i Sverige år 1889.

 Riktningar inom marxismen

Inom marxismen finns det en mängd utgreningar som vuxit fram genom åren.

- Leninismen = Vladimir Lenins sammanställda verk och teorier. Många marxister anser att den är en vidareutveckling på marxismen.
- Marxismleninism = Leninism som blivit omdöpt av Josef Stalin. Han uppkallade denna riktning efter Karl Marx och Vladimir Lenin.
- Stalinism = Detsamma som Leninism och marxism- Leninism, som återigen är omdöpt av Josef Stalin.

Stalinism, Marxismleninism, är den ideologi som har haft mest inflytande på världen. Det var Josef Stalins ideologi och även den härskande ideologin i Sovjetunionen under många år. Josef Stalin lämnade efter sig relativt få skrifter om politisk teori, vilket gör det svårt att exakt kunna peka ut stalinismens teoretiska bakgrund. Enligt kritiker ska den ha använts för att efteråt kunna förklara Sovjetunionens politiska akter. Marxism- Leninism är det som åsyftas med kommunism i vardagligt språk och media. En annan inflytelserik marxist är Lev Trotskij och hans anhängare, som kallar sig för trotskister.

Marxismens ekonomitänkande

Under Europas hela moderna historia, inte minst då den industriella revolution tog fart i slutet av 1700-talet i Frankrike, har man betraktat materialismen som den enda riktiga läran.
Men under industrialiseringen började nya grupper växa fram, som gjorde uppror mot det diktatoriska samhället. Demokratin började växa fram, samtidigt som dessa grupper försökte underkasta materialismen.

Hur ser då marxisterna på den nya teknologin som successivt växt fram i Europa sedan slutet på 1700-talet?

Marxisterna anser inte att det går att planera någon utvecklad ekonomisk industrialisering.
Marxismen är materialismen och den nya teknologin. De menar på att materiella ting skapar maktbegär och ger människor ett maktövertag. Varje ny teknisk uppfinning ska granskas ordentligt innan den kommer ut på marknaden, för att vara säker på att den är användbar. Man måste bl.a. ta hänsyn till vilka påverkningar den nya tekniska uppfinningen, teknologin, har på både det sociala och det ekologiska i samhället.

Karl Marx och Friedrich Engels höll fast vid den filosofiska materialismen och de förklarade gång på gång för folkmängderna att det är en felaktighet att avvika från dess lära.

Karl Marx började utveckla denna filosofi vidare, genom att utöka materialismen med idéer från tysken Friedrich Hegel, som senare kom att bli Feuerbachs materialism. Men det viktigaste tillskottet till den filosofiska materialismen var dialektiken, d.v.s. läran om den fullständiga utvecklingen, samt läran om relativiteten hos det mänskliga vetandet. Genom att fördjupa och utveckla den filosofiska materialismen fulländade Marx denna lära, dess uppfattande av naturen till uppfattandet av "det mänskliga samhället". Han menade på att där de borgerliga ekonomerna såg ett förhållande mellan utbyten och varor, såg han ett förhållande mellan människor. Varuutbytena förknippar de privata producenterna med marknaden och pengarna innebär att de privata producenternas ekonomiska liv blir ett enda stort oupplösligt trassel. Dessa kapital tyder på en fortsatt utveckling av att människans arbetskraft blir till en vara. Lönearbetarna säljer sin arbetskraft till ägaren av arbetsplatsen, ex, ett företag av något slag, vilket i sin tur resulterar i att det kapital som arbetarna skapar genom sitt arbete, så småningom kommer att bilda en armé av arbetslösa. Inom industrin byts den mänskliga arbetskraften successivt ut mot maskiner och därmed ökar produktionen av varor. Ökad produktion av varor innebär ökad vinst. Kapitalismen blir överlägsen, på grund av den tekniska utvecklingen som arbetarna själva skapat. Arbetarna faller i sin egen grop, medan det kapitalistiska systemet utveck...