ANIME en förklaring

3 röster
7302 visningar
uppladdat: 2006-11-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Wikipe-tanAnime (アニメ) är det vardagliga japanska ordet för animerad film (även utländsk sådan). Det japanska ordet anime är en förkortning av animēshon (katakana アニメーション), som är inlånat från engelskans animation. Utanför Japan används uttrycket specifikt för att beteckna tecknad film från Japan.
Historik
Anime uppstod som en parallell inom filmen till manga, som är japanska tecknade serier. Produktionen av animerad film tog fart på allvar i Japan under sent 1960- och -70-tal. Redan under denna tid vann den popularitet utomlands, främst i Frankrike och Italien. Även om barn och ungdomar alltid har varit huvudmålgruppen för animeindustrin som helhet, skiljer sig den japanska animerade filmen från den amerikanska genom att en viss del av utbudet även eller uteslutande riktar sig till vuxna. Denna sida av animen har inte vunnit vid spridning utanför Asien förrän under 1990-talet. En svensk publik kom för första gången i kontakt med vuxenanime genom brittiska Manga Video. Detta gav upphov till uttrycket "Mangafilm", vilket en viss grupp av animeintresserade individer förklarade som felaktigt. Detta går dock att diskutera eftersom det brukade kallas för Manga-eiga (Manga-film) före 80-talet då termen "anime" myntades.

En enskild animationsstudio som har betytt mycket för animens utbredning i väst är Studio Ghibli vars filmer Spirited Away, Princess Mononoke, Det levande slottet med flera har blivit mycket uppmärksammade och prisbelönta både i Europa och USA.

Animeterminologin skiljer sig på ett avgörande sätt från den rörande övrig film, eftersom den är på japanska. En röstskådespelare kallas till exempel för seiyū, och en sjukligt intresserad animefantast för otaku (se: Missbruk). Denna terminologi används dock mest av inbitna västerländska nördar och skall inte ses som ett måste i stället för de svenska motsvarigheterna.

Det har debatterats huruvida anime som lånord bör stavas med accenttecken (således "animé"). Detta är ett engelskt (och franskt) system för att hindra uttal med stumt slut-e av japanska ord. Även saké stavas ofta med accent i svenskan av denna anledning. Båda fallen är missledande, eftersom det ger intrycket av en lång vokal som i "entré". Stavningen "anime" är helt i enlighet med japanernas eget sätt att transkribera japanska tecken till latinska språk (se romaji).


Produktionstyper
Anime produceras och publiceras på flera sätt i Japan. Majoriteten av all anime består av TV-serier som vid något tillfälle sänds i japansk TV. Dessa är vanligen 26 avsnitt långa, eller någon heltalsprodukt av detta, eftersom serierna sänds med ett avsnitt per vecka i omgångar om ett halvår. Serier (oftast kortare och med högre budget per avsnitt) som går direkt till video och DVD (och ibland visas på särskilda biografer) kallas OVA (Original Video Animation) eller OAV (Original Animated Video). Det finns ingen given väg för anime, en OVA kan bli en TV-serie eller långfilm men på samma sätt kan även en TV-serie få uppföljning av en OVA.

Gengrer Science fiction och fantasy
Anime är ofta starkt icke-realistisk, tillhörande genrer som science fiction och fantasy, delvis därför att animeringstekniken lämpar sig för sådana film- och TV-produktioner, då specialeffekterna smälter in i miljön på ett mer naturligt sätt och dessutom är billigare att framställa, då de kan tillåtas vara mer stiliserade än i spelfilm. Redan föregångaren Leiji Matsumotos filmer och TV-serier om rymdkryssaren Yamato (1974-) och Ginga Tetsudou Three-Nine ("Galaxy Express 999", 1978-) utspelade sig i yttre rymden och en fjärran framtid. Matsumoto torde vara mest känd för dagens svenska publik för att han gjorde musikvideorna till den franska technogruppen Daft Punks skiva Discovery, även dessa med SF-tema, och samlade till en film med titeln Interstella 5555 (2003).

Anime fick sitt internationella genombrott mycket tack vare filmen Akira från 1988, regisserad av Ōtomo Katsuhiro, som porträtterar ett dystopiskt framtida samhälle i en stil som kännetecknar cyberpunken. När Ōtomo efter nio års arbete år 2004 släppte sitt senaste alster, Steamboy, hade cyberpunken bytts mot steampunk i ett fiktivt viktorianskt England. I samma fåra som Akira ligger däremot Mamoru Oshiis Kōkaku Kidōtai (ung. "Mobila Bepansrade Upploppspolisen", engelsk titel: "Ghost in the Shell") från 1995, vilken följts av såväl en TV-serie 2002, som en uppföljare med tillnamnet Innocence år 2004.

Den kanske mest berömda science fiction-serien inom anime torde vara Shinseiki Evangerion ("Det nya århundradets evangelium", på engelska används den grekiska översättningen Neon Genesis Evangelion) av Hideaki Anno. Serien är från 1995, men redan klassisk i sin beskrivning av tre fjortonåringar som tvingas manövrera de jättelika evangelionrobotarna för att rädda Jorden från att utplånas av de monstruösa "apostlarna". Handlingen kan tyckas mindre originell, men vinner på sin stora saklighet och karaktärsteckning. Under ytan bär alla de betydande karaktärerna på grava psykiska störningar, ett i anime ofta använt grepp för att ge djup åt karaktärsteckningen. Serien Paranoia Agent (ej SF/F) fokuserar uteslutande på detta.

Bemannade robotar är för övrigt något av en japansk specialitet. Olika former av "mecha" (termen är vanligare utanför än i Japan) kan sägas utgöra en helt egen genre inom anime, med Gundam och Macross som två huvudtitlar. Båda har till dags dato vardera ett halvdussin serier i bagaget.

I science fiction-genren förtjänar även TV-serien Cowboy Bebop från 1998 av Shin''''ichirō Watanabe att nämnas. Samurai Champloo, ett slags uppföljare till Cowboy Bebop (fast förlagd till Edo-periodens Japan med ett soundtrack av hip-hop istället för jazz) började sändas 2004.

Fantasygenren har inte lett till lika många namnkunniga animeproduktioner som science fiction, även om Dungeons & Dragons-avkomman Lodoss–tou Senki (Record of the Lodoss War, 1990) och de därpå parodiska Slayers-serierna (1995-) kanske kan få tjäna som exempel.

Övriga framstående verk inom genren inkluderar bl.a. Berserk, Chrono Trigger, Elfen Lied, Hellsing, Last Exile, Witch Hunter Robin, Wolf''''s Rain och Zone of the Enders


Humoristisk anime
I animekomedier är som regel fantasyinslaget mindre än i äventyrsbetonad anime. Den typiskt skruvade japanska humorn tenderar dock att göra avkall på en del av realismen. Som exempel får tjäna den visuellt originella Kareshi Kanojo no Jijou ("Pojkvännens och Flickvännens Omständigheter", av ovan nämnde Hideaki Anno, 1998) och Azumanga Daiō.

I ännu extrema fall skruvas handlingen bortom det följbaras gräns, oförklarliga och oprovocerade händelser och utfall från karaktärernas sida är regel, och naturlagarna upphävs. Dessa extremfall karaktäriseras ibland som bakaanime eller "idiotanime". Exempel inkluderar: ''''Excel Saga, FLCL ("Furi Kuri") och Jungle wa Itsumo Hale Nochi Guu (ung. "Djungeln var så vacker, sen kom Guu").


Shōjo no anime
En annan mycket japansk genre är shōjo eller "tjejanime". Ett vanligt inslag i äventyrsbetonad sådan är magiska flickor (mahō shōjo), till exempel tjejerna i Sailor Moon, eller Magic Knight Rayearth.

Annars är det framför allt kärleksrelationer som gäller. På grund av att det japanska kvinnoidealet snarare handlar om gullighet ("kawaii") än om (västerländskt) sexighet kan shōjo-animen för ett otränat öga ofta te sig svåruthärdligt fånigt. Shōjo vinner dock så sakteliga mark även utanför Japan med ökad tillvänjning. Exempel inkluderar D.N. Angel, Lady Georgie och Kimi ga Nozomu Eien ("Evigheten du önskar").


Shōnen no anime
Killarnas (shōnen) anime handlar framför allt om fajt, vapen och konkurrens. Detta är den form av anime som mest frekvent ges ut i Europa och Nordamerika, eftersom klientelet för tecknade serier där mest består av unga, och eftersom den kulturella skillnaden inte blir lika tydlig som i mycken shōjo. Dragonball (1986-) och Naruto (2002-).

Bland övriga verk inom genren kan nämnas Full Metal Alchemist, Full Metal Panic, Bleach, Photon och Shaman King.


Realistisk anime
Socialrealism är svår att finna inom anime men filmen Tokyo Godfathers är ett exempel. Många produktioner utan fantasyinslag går dock att finna, och ofta är dessa historiskt förlagda. Den klassiska Versailles no Bara ("Versailles'''' Ros") från 1979 i regi av Osamu Dezaki utspelar sig under franska revolutionen vid hovet runt Marie Antoinette. Samurajserier finns det många, exempelvis Rurōni Kenshin (1996) och Shura no Toki (2004).

Thrillerserien Noir från 2001 är ett exempel på ett icke-historiskt verk i genren.


Splatter och hentai
När Manga Video började importera anime för vuxenpublik på 1990-talet var det ofta de mest våldsamma och pornografiska titlarna som det lades fokus på. Detta bidrog till en ensidig syn på anime bland de oinsatta. Kyūketsuki Hunter D (engelsk titel: Vampire Hunter D, 1985), Jubei Ninpū-chō, ("Krönika om Jubei, Vindninjan", engelsk titel: Ninja Scroll, 1995) samt Hokuto no Ken ("Karlavagnens Näve", engelsk titel: Fist of the North Star, 1986) är några av genrens klassiker.

Rent pornografisk anime kallas för hentai, men bara utanför Japan.


Övriga genrer
Nästan varje genre inom spelfilm och dito TV-produktion är representerad inom den japanska animen. Det finns serier som fokuserar på idrott, på religon och såpoperor. Det finns även animerade matlagningsprogram.


Anime i Sverige
Tillgången på anime i Sverige är fortfarande väldigt begränsad, ett fåtal serier (främst riktade till barn) har sänts i svensk television. Serier som uppmärksammats är Starzinger, Silver Fang och Cobra, och på senare tid även Sailor Moon, Pokémon och Digimon. I december 2004 började SVT:s Barnkanalen sända Card Captor Sakura med svensk text och japanskt tal. Utbudet av importerade DVD:er har även stadigt ökat.

Under senare år har det blivit all vanligare med så kallade fansubs av mindre grupper som sätter engelsk undertext på animeserier som sänts och sänds i Japan för att sedan dela ut...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: ANIME en förklaring

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-05-25

    Jättebra arbete^^

Källhänvisning

Inactive member [2006-11-16]   ANIME en förklaring
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7128 [2024-07-22]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×