Rosenmetoden

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Rosenmetodens grundare heter Marion Rosen. Hon föddes i Nürnberg i Tyskland 1914. Som tonåring lärde hon sig mycket om olika massagemetoder och psykoanalys. Marion kom till Sverige som flykting under kriget och här utbildade hon sig till sjukgymnast. När hon var 24 år flyttade hon till San Fransisco. Det var där hon utvecklade Rosenmetoden med hjälp av sina erfarenheter av fysiska spänningar och undantryckta känslor. 1982 höll Marion sin första lektion i Sverige och här har metoden levt vidare och används idag på många massageinstitut. Varje massör har sitt eget sätt att använda Rosenterapi men principen är den samma: man arbetar med effektiv muskelavslappning och känslofrigöring.

Rosenterapi och Rosenmassage är felaktiga benämningar på Rosenmetoden. Det är viktigt att veta att Rosenmetoden inte är en terapi för att bota sjukdomar, den kan hjälpa oss alla genom att öka vår kroppskännedom och vårt välbefinnande. Det är inte heller en vanlig massagemetod som riktar in sig bara på musklerna och kroppen, utan påverkar hela människan med psyket och själen på ett positivt sätt.

Alla människor går runt med spänningar i sina muskler. En muskel som inte används ska vara helt avslappnad, är den inte det är det något fel. Onödiga muskelspänningar beror ofta helt och hållet på rent psykisk stress. Det kan vara stress orsakad av de krav man har på sig själv, hög arbetsbelastning eller en allmänt stressig miljö. I det samhälle vi lever i idag lider i princip alla människor mer eller mindre av den här typen av stress. Den gör oss obalanserade och hindrar oss från att få kontakt med oss själva, må bra och prestera vårt bästa. Det hindrar blodcirkulationen och ödslar en massa energi i onödan. En stor del av stressen brukar sätta sig i musklerna som spänningar. Man kan till exempel gå runt och dra upp axlarna hela tiden och orsaka värk. Sömnproblem, huvudvärk och magsår är också vanliga symtom. Marion Rosen kallar dessa spänningar ”barriärer mot att leva”, och kan man bara bli av med öppnas dörren till ett mycket mer harmoniskt liv.

Kroppen minns allt vi varit med om även när vi själva tror vi glömt bort det. Traumatiska upplevelser kan vara svåra att hantera, därför trycker vi undan dem och tillåter inte oss själva att få utlopp för obehagliga känslor. Men dessa känslor försvinner naturligtvis inte, de kan dyka upp hela livet, ibland som fysiska åkommor. Våra försvarsmekanismer ser till att händelser, speciellt från barndomen, som vi inte har fått möjlighet att hantera omvandlas till något mer hanterbart, till exempel värk. Marion Rosen förstod detta direkta samband mellan kropp och själ, och hur man blir av med psykiska problem genom fysisk behandling.



En behandling med Rosenmetoden består av lätt, mjuk massage av kroppen. Klienten ligger på en massagebänk. Terapeuten letar med händerna efter spänningar och låter massagen gå på djupet för att lösa upp dessa spänningar. När spänningarna blir upplösta kommer de frusna känslorna upp till ytan, klienten kan ibland till och med återuppleva gamla bortglömda upplevelser som under hypnos och kan då gråta som et litet barn. Ibland vill klienten berätta om det, och då finns terapeuten där till hands. Det kan likna en psykoterapeutisk behandling eller bara en massagebehandling beroende på hur patienten reagerar.

Det förekommer allt oftare att rosenterapeuten arbetar tillsammans med en psykoterapeut som kan komplettera. Det har också blivit vanligt att psykoterapeuter går kurser i Rosenmetoden. I fall där klienten har alltför grava psykiska problem ska man inte använda Rosenterapi då personen är i stort behov av sina försvarsmekanismer. För de flesta är det ganska lätt att ta itu och bli av med sina problem med det perspektiv de fått och i den trygga miljö som terapeuten skapar. Terapeuten hjälper klienten att själv bli medveten om negativa mönster, men ger inga råd om hur de bör brytas utan låter klienten själv inse de möjligheter som finns.

Till skillnad från den rena psykoanalytiska behandlingen går Rosenterapin inte i första hand ut på att analysera problemen för att lösa dem, utan låter till stor del den självläkande processen verka. För vissa patienter kan det räcka med en behandling, för andra behövs upprepade besök under upp till tre års tid. Det är dock viktigt att inte behandla för ofta, läkandet måste få mycket tid på sig. Två veckor brukar vara lagom mellan gångerna.

Rosenmetoden används även i samråd med läkare och psykologer för på personer som behandlas medicinskt. Den kan bland annat bota magsår i samband med utbrändhet. Ju tidigare man börjar behandlingen desto bättre, man kan till stor del motverka olika stressymtom innan de blir allvarliga. Idag blir många sjukskrivna på grund av utmattningsdepression, dessa hade kunnat hjälpas med hjälp av Rosenmetoden i ett tidigt stadium och på så sätt senare sluppit antidepressiva medel.

Marion Rosen har också utvecklat ett rörelseprogram som kallas Rosenrörelser. Det är ett antal enkla, mjuka och avslappnade rörelser som man kan utföra helt på egen hand eller i grupp för att motverka muskelspänningar och stelhet. De gör det lättare att lyssna inåt och på sin kropp. Genom att bara göra rörelserna en timme i veckan kan man hålla sig mjuk och rörlig genom hela livet och dessutom känna sig lite gladare.

Marion Rosen är fortfarande aktiv i USA där hon arbetar med att utveckla sin metod och hålla kurser och föredrag. Här i Sverige blir Rosenmetoden allt vanligare och utövas bland annat på Axelssons gymnastiska institut där det även hålls utbildningar. I framtiden verkar intresset och efterfrågan på al...