Stroke

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Stroke
Stroke är ett samlingsnamn på hjärninfarkt och hjärnblödning som orsakas av blodpropp eller blödning i hjärnan.
Stroke orsakas av:
Blodpropp som kommer från hjärtat eller halsens pulsåder. Proppen täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. Flera olika störningar i nervsystemets funktioner är vanliga vid stroke, Stroken kan också påverka balansen och möjligheterna att styra rörelserna. En propp från hjärtat beror oftast på en störning i hjärtrytmen, det som kallas förmaksflimmer. Blodproppar från halspulsådrorna orsakas oftast av åderförkalkningsförändringar i dessa kärl.
Blödning inuti hjärnan som oftast orsakas av högt blodtryck eller missbildade blodkärl.
Blödning mellan hjärnhinnorna, för det mesta orsakat av ett medfött pulsåderbråck, ett så kallat aneurysm.
TIA är en varningssignal, det är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Det betyder att man får symtom som liknar det man får vid stroke, men som försvinner helt inom ett dygn.
De viktigaste riskfaktorerna för stroke är: Högt blodtryck, rökning, höga blodfetter som ökar åderförkalkning, hög alkoholkonsumtion, ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar, hög ålder, tidigare genomgången stroke eller TIA, diabetes, förmaksflimmer, förträngning av halspulsådern.
Flera av riskfaktorerna kan man påverka själv. Man kan sänka blodtrycket något genom regelbunden motion, bra matvanor och minskad övervikt. Det är också bra att sluta röka. Regelbunden motion, bra mat där mycket frukt och grönsaker ingår, viktkontroll och rökstopp minskar även risken för andra hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Om man själv märker att man har oregelbunden hjärtrytm bör man söka läkare.
Matvanorna har betydelse

Maten har betydelse för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Nästan alla skulle må bra av att äta mat som innehåller mindre skadligt fett och mer frukt, grönsaker, fisk och kostfibrer.
• Ät mer grönsaker, frukt, bär, grovt bröd och fullkornsgröt.
• Dra ner på feta mejeriprodukter och feta kött- eller charkuteriprodukter.
• Byt det hårda matfettet i matlagningen mot mjukt eller flytande fett, som till exempel olivolja, rapsolja.
• Använd mindre socker och salt.
• Ät proteinrik mat, till exempel fisk (även fet) och magert kött.
• Undvik stora mängder alkohol eftersom det visat sig öka risken för insjuknande i framför allt hjärnblödning.
Symtom
För att hjärnan ska kunna fungera normalt behöver den bra blodcirkulation, som tillför syre och näring samt fraktar bort slaggprodukter
Stroke eller TIA visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs av hjärnan. Symtom som kan vara orsakade av stroke eller TIA är:
• plötsliga domningar eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben, speciellt om det bara gäller den ena kroppshalvan
• plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå – så kallad afasi eller dysfasi
• plötsliga synstörningar på ena eller bägge ögonen
• plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel eller försämrad balans och koordination
• plötslig, kraftig huvudvärk utan klar orsak.
Vilka symtom en stroke ger beror framför allt på i vilken del av hjärnan som skadan sitter. Proppar och blödningar kan ge lite olika symtom. Blödningar ger till exempel oftare symtom som huvudvärk, illamående, kräkningar och påverkat medvetande.
Undersökning
De flesta fall av stroke eller misstänkt stroke bör utredas på sjukhus omedelbart. Utredningen kartlägger symtomen. Då kan man bestämma var skadan sitter, om det rör sig om en blödning eller en propp och man kan bedöma vilka funktioner som är drabbade.
Undersökningar som ingår i utredningen är:
• kartläggning av sjukdomshistoria
• kroppsundersökning
• blodprov
• EKG
• datortomografi, skiktröntgen, av hjärnan
• Bedömning av förlorade funktioner som till exempel förflyttning, balans, sväljning, tal och intellektuell förmåga.
• ultraljudsundersökning av halskärlen.
Ibland kan ytterligare undersökningar vara aktuella, till exempel ultraljudsundersökning av hjärtat, kärlröntgen, ryggmärgsvätskeprov och speciella blodprov.

Behandling/Läkemedel
I vissa fall kan hjärninfarkt numera behandlas med blodproppslösande läkemedel som ges direkt i blodet (”trombolys”). Förutsättningen är, bland annat, att behandlingen kan sättas in mycket snabbt efter insjuknandet, inom 3 timmar.
Den akuta behandlingen av stroke innebär i övrigt att upprätthålla livsfunktionerna, det vill säga andning och blodcirkulation. Därefter försöker man ta reda på hur stora skadorna är. Det är viktigt att ta reda på om det rör sig om en blödning eller en propp eftersom behandlingarna skiljer sig åt.
Det finns många olika läkemedel för att förebygga ytterligare stroke. Vissa sänker blodtrycket, andra förebygger nya proppar eller sänker kolesterolhalten. Blodtryckssänkande t.ex. Esidrex, Salures. Kolesterolsänkande t.ex. Simvastatin Merck NM. Blodproppslösande t.ex. Trombyl, Persantin Depot, Waran

I vissa fall kan det vara aktuellt med operation, till exempel att man opererar bort en förträngning i ett kärl som orsakat blodproppen.
Förutom de direkta följderna av hjärnskadan, till exempel förlamning och talsvårigheter, finns även andra följder av stroke som kräver behandling, som exempelvis:
• hjärnödem, svullnader i vävnader och kring hjärnskadan
• blodproppar i benen och lungan
• lunginflammation
• trycksår
• depressioner.



Uppföljning/Rehabilitering
Att drabbas av stroke innebär i allmänhet en stor förändring i livet, både för den som drabbas och för närstående.
Rehabiliteringen är ofta den viktigaste delen av behandlingen. Den sker dels på sjukhus och dels i hemmet. Många olika yrkesgrupper arbetar tillsammans, till exempel läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast och logoped.
Rehabiliteringen syftar till:
Att man tränar upp nedsatta funktioner
att man lär sig nya sätt att utföra olika aktiviteter
Att bostadsmiljön anpassas
att personlig assistans och stöd i vardagen anpassas efter individuella önskemål och behov.
Den långsiktiga uppföljningen av stroke sker för det mesta på vårdcentralen. Den syftar till att förebygga olika komplikationer och förhindra att man insjuknar igen.
Komplikationer vid stroke
* Om man bortser från de direkta följderna av hjärnskadan, som förlamningar och talsvårigheter, finns även andra indirekta komplikationer vid stroke. Exempel är:
* Hjärnödem, svullnad i vävnaderna i och kring hjärnskadan.
* Blodproppar i benen och/eller i lungan. Propparna orsakas av att man inte rör på sig och använder sina muskler tillräckligt.
* Lunginflammation på grund av sängliggande, dålig förmåga att hosta och att man ”sväljer fel”.
* Trycksår på grund av förlamning, försämrad näringstillförsel och dålig blodcirkulation.
* Frakturer och andra komplikationer som uppstår när man ramlar.
* Depression och svårigheter att kontrollera känsloyttringar.
* Urinvägsbesvär som beror på att hjärnan kontrollerar urinblåsan sämre.
* Förstoppning på grund av för lite motion och för lite dryck.
* Smärta från leder och andra kroppsdelar på grund av förlamning och stillaliggande.

Den som har drabbats av stroke ska i så stor utsträckning som möjligt kunna fortsätta att uppleva livet som meningsfullt tillsammans med sina nära och kära. Det handlar om att kunna klara vanliga aktiviteter som att förflytta sig, kommunicera, umgås med vänner och ägna sig åt fritidsaktiviteter. Rehabilitering och omvårdnad en viktig del av behandlingen.

De som överlevt en stroke har stora behov av stöd och hjälp från sina anhöriga. En del behöver så mycket hjälp så att de måste vistas på sjukhem eller servicehem. Det kan vara jobbigt och...