Stockholms blodbad

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syftet är att redogöra för Stockholms Blodbad som pågick under 1520 talet.

Mina frågeställningar är:

– När och hur länge varade Stockholms blodbad?
- Varför skedde Stockholms blodbad?
– Vad hände under den hemska veckan?
- Vilka var inblandade?
– Vad hände efter?
- Finns det några nutida jämförelser?

Tre dagar efter att Kristian II antagits till svensk arvkonung, kröntes han i Stockholms storkyrka, 4 november, 1520.
Sedan eden svurits och den speciella kröningsmässan hållits följs de sedvanliga riddarslagen. Han låter meddela att endast dansk adel kan få riddarsutmärkelse. Riddarvärdighet kan inte ges till invånare i ett land som besegrats med vapenmakt.
Den svenska adeln uppfattar kungens ställningstagande som en förolämpning.
I 20 år har landet varit utan kung. Missräkningen blir stor. I tysthet godtas Kristians förklaring.

Efter Kristians II kröning sätter festligheterna igång. Det håller på i tre dagar. Utländska gäster, biskopar, riksråd och borgmästare är bland andra inbjudna.
Kungen är på strålande humör. Alla äter, dricker, dansar och roar sig.
Några av gästerna lägger märke till att kungen vid några tillfällen drar sig tillbaka
Kristians närmaste rådgivare Didrik Slagbeck håller många överläggningar inom kretsen för de nya makthavarna. Gästerna skall ”spanas” in.

Festligheterna avbryts hastigt vid midnatt på onsdagen den 7 november.
Alla portar stängs och den glada stämningen byts ut mot förvåning, rädsla och oro. Alla gäster samlas i gästabud salen. Mäster Jon från Uppsala träder fram och läser upp en anklagelseskrift som utarbetas av Gustav Trolle. Hans klagoskrift riktas till konungen. Den stämplar flera av Sturepartiets främsta medlemmar som kättare. Gustav Trolle beskyller ”sturarna” för att ha skadat honom, medans han suttit fängslad.
Sturarna har också skövlat och bränt kyrkans slott mm.
Gustav Trolles klagoskrift avslutas med en uppmaning till konungen att gripa våldsverkarna, tills de har återställt och ersatt all den skada de åstadkommit.

En rannsakning tar vid i Stora salen på Stockholms slott.

Kristian anklagar Kristina Gyllenstierna (Sten Stures den yngres änka).
Det kommer fram till att det finns ett dokumenterat sammansvärjningsbrev. Ett bevis för att sturana brutit mot kyrkans lag och ordning.
De har därmed sammansvurit sig mot påven och den katolska kyrkan.
Utfrågningarna fortsattes sedan med biskoparna. En efter en förhörs.

När förhören är avklarade öppnas dörrarna och danska riddare släpps in. De letar efter olika anklagade. De förs till fängsligt förvar.

Tidigt på torsdagsmorgonen den 8 november sammanträder en kyrklig domstol på Stockholms slott.
Inför den andliga domstolen framläggs på nytt Gustav Trolles klagoskrift. Nämnden finner att de anklagelserna är sanna, som kommit fram under gårdagens rannsakningar.

De anklagade är kättare.
Formellt sett är det ingen politisk dom som avkunnats. Någon anklagelse mot Sturepartiet finns inte. I praktiken är det emellertid bara anhängare till sturarna som döms till avrättning.

Under tiden som den andliga domstolen sammanträder på slottet, stängs alla stadsportarna.
Klockan 12 förs de första fångarna från slottet ut på Stortorget. Utegångsförbudet har hävts och stadens befolkning uppmanas att komma dit.
Chefsbödeln Jürgen Homut avrättar de två första offren, biskoparna Vincentius och Mattias. Efter de två biskoparna avrättas står 7 riksråd (1/3 av hela svenska riksrådet) på tur. Därefter avrättas 11 frälsemän, 3 av Stockholms borgmästare. Tempot är högt.
De avrättningar som sker genom halshuggning.
Avrättningarna fortsätter fredagen den 9 november. Galgarna är fulla av döda kroppar.
Avrättningsformen är klassbestämd.

På lördagen den 10 november tänds ett stort bål på Södermalm. Alla kvarlevor forslas genom gator till Södermalm för att brännas upp.

När avrättningarna är över anordnar Stockholms borgerskap en hyllningsfest för Kristians II på rådhuset lördagen den 10 november.
Den officiella anledningen till festen är att drottning Elisabeth fött honom en dotter.
Kungen verkar lika vänlig och glad som han var i början på veckan.

Kristian II ville få avrättningarna att framstå som en kunglig plikt. Han återvände snabbt hem till Danmark och på vägen avrättades flera människor. Han var nu nordens mäktigaste man.
Kristian avsattes år 1923 som dansk kung och fängslades. Han ersattes av Fredrik.
Gustav Vasa blev svensk kung efter sitt uppror mot Kristian II.

Varför behövde denna tragedi hända? Blodbadet är ett bevis på vad som kan hända när en enskild person har makten. I det här fallet tyckte Kristian att han hade rätt att döda alla som stod i vägen för honom och sin makt. Precis som Saddam Hussein tyckte när han mördade närmare 200 000 irakiska kurder.

Trots att blodbadet hände för väldigt många år sedan så är det en händelse som väldigt många I vår nutid känner till och vet mycket om. Jag tycker att man kan likna blodbadet med de hemska självmords bombningar som skett i framförallt Irak där många civila människor fått sätta livet till. Många familjer har splittras och blivit tvungna att fly sitt hem.

Egna tankar / Slutord:
Som man kan förstå så är Stockholms blodbad det värsta blodbad i Nordens historia.
Anledningen till att jag blir upprörd när jag läser om t.ex. Stockholms blodbad är att jag blir arg och känner så stor sympati med de drabbade, de som förlorade någon av sina närmaste familjemedlemmar och de som förlorade sina bästa vänner. Vad hade de gjort för att förtjäna det? Ingenting. Jag förstår bara inte hur man som människa helt plötsligt kan bestämma sig för att man ska döda nästan 100 personer. De som får för sig att göra något sådant måste må väldigt dåligt över sig själva eller ha en sjukdom.