Rättvisa

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Politiker pratar ofta om rättvisa utan att verkligen definiera detta honnörsord. Att alla ska ha det bra och att alla ska få tillgång till de nödvändiga resurserna - så som utbildning, sjukvård samt arbete – är alla nog överens om. Men vem ska få mer och vem ska få mindre? Varför? Vem är det som bestämmer? Alla har olika uppfattningar om hur det ska vara för att rättvisa skall uppnås på bästa möjliga sätt. Sådana problem finns överallt i samhället, i världen.
Låt oss ta ett exempel som är ett av de kanske största problemen i dagens samhälle när det gäller arbetsmarknadsfrågor: Arsen jobbar och sliter samtidigt som han betalar skatt, Nazz sitter hemma och tjänar på dessa skattepengar. Frågan kommer här: Är detta rättvist? Om nej isåfall hur ska vi uppnå rättvisa? Någon allmänt accepterad definition av rättvisa finns knappast. William Frankena, en amerikansk moralfilosof, lyfter fram tre olika tolkningar för rättvisa som anses vara de tre mest kända Principen:

1. Prestationsprincipen
2. Likhetsprincipen
3. Behovsprincipen

Den första, prestationsprincipen, innebär att varje människa ska tjäna utifrån vad han/hon har presterat. Det innebär t.ex. att person 1 som jobbar på samma ställe med samma jobb, uppgift som person 2 får mer eftersom han sliter ordentligt på sitt jobb medans person 2 sitter och slappar under hela dagen. Visst känns detta som ganska givande? Men sen kommer det ett till problem: Ska vi sätta upp speciella regler på respektive arbetsplats för hur man ska tjäna en viss summa utifrån prestation eller ska vi rösta genom lagar som ska gälla för alla?

Det andra, likhetsprincipen, innebär att person 1 ska få lika mycket i lön som person 2, oavsett bakgrund och yrke. Antingen kan man göra så att alla inom ett företag oavsett befattning tjänar lika eller om man ser det från större perspektiv, att alla i hela Sverige får en s.k. medborgarlön på förhand. Detta skulle innebära att i en skola skulle rektorn, läraren och sjuksköterskan tjäna lika mycket. Vi ana oss hur rektorn skulle ställa sig till en sådan synsätt på rättvisa. Detta känns bättre på många sätt än Prestationsprincipen. Eftersom den stämmer väl överens med demokratins grundlag om att alla är lika värda. Men inte ens detta uppfyller ens förväntan. Jag menar vi har ju olika förmågor att dra nytta av det som vi blir erbjudna på.
T.ex. så räcker det inte för hjärnskadade barn endast 12 års ”skolgång”, utan de behöver kanske 18 års skolgång. Så det innebär att om alla ska få lika mycket av vinsterna från utbildning, sjukvård samt arbete krävs det att olika människor ska få olika mycket, beroende på deras behovs. Det tredje sättet att uppnå rättvisa är alltså Behovsprincipen.

Låt oss återgå till problemet från början där Arsen jobbade, slet och betalade skatt samtidigt som Nazz satt hemma och tjänade på dessa skattepengar. Så hur ska vi göra nu? Ska vi utgå ifrån Prestationsprincipen där Nazz ska tjäna 0 kr i lön eftersom hon inte ”presterar någonting alls” p.g.a. Att hon inte jobbar? Eller ska vi utgå ifrån Likhetsprincipen där Nazz ska fortsätta att tjäna dessa skattepengar eftersom det anses vara ”En mänsklig rättighet”. Eller ska Nazz fortsätta att få skattepengar i den mängden hon behöver så vi utgår från Behovsprincipen?
Vilken princip passar in bäst i detta problem? Alla förstås sina egna uppfattningar om vad som är rättvist. De som jobbar, sliter och betalar skatt som Arsen tycker det är självklart att det är orättvist men de som sitter och tjänar på skattepengar tycker detta är absolut rättvist.

Detta här är bara en liten del av alla de problemen som finns i dagens samhälle. Just därför pågår det hela tiden debatter, diskussioner, samtal, argumentationer för och emot, i främst politiken.

Om jag fick bestämma så skulle jag själv tillämpa behovsprincipen här. Det finns som sagt många olika problem i samhället och i de olika problemen skulle jag tillämpa de olika Principen. Men i de flesta problemen ...