Maria Montessori

10 röster
31984 visningar
uppladdat: 2008-01-24
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
3. Inledning
4-5. Maria Montessori, vem var hon och vad gjorde hon?
6-7. Montessoripedagogiken
8. Montessoripedagogiken i praktiken
9-10. Lärarens roll i Montessoripedagogiken
11. Är Montessoripedagogiken, individ- eller gruppanpassad?
12-13. Intervju med Marie Eriksson
14. Jämförelser med egna inlärningssituationer
15. Avslutning
16. Källförteckning



Inledning

Vi ska nu berätta för dig om montessoripedagogiken, hur den kom till, hur man arbetar utifrån den, vilken roll ledaren har och mycket mer.
Vi har använt oss av både böcker och Internet för att få den fakta som presenteras i den här uppsatsen.

Maria Montessori var en mycket klok och fascinerad kvinna som levde mellan 1870-1952. Hon kämpade till en början för att handikappade skulle få en bättre tillvaro och bättre kunskap. Därför valde vi just henne en hjältinna i vardagen som har förändrat och hjälpt otroligt många människor.

Syftet med den här uppsatsen är att vi ska försöka få ut Maria Montessoris budskap och tankesätt om hur man lär ut på bästa sätt.



Maria Montessori, vem var hon och vad gjorde hon?

Montessoriskolor finns runt om i världen och deras arbetssätt bygger på Maria Montessoris erfarenheter av barn och på hennes pedagogiska idéer.

Maria föddes 1870 i Italien och utbildade sig till Italiens första kvinnliga läkare. Hon kom tidigt i kontakt med mentalt störda och socialt missgynnade barn. Hon blev inspirerad av två franska läkares metoder och utifrån dem utvecklade hon egna pedagogiska metoder för att hjälpa barnen, och arbetet gav mycket goda resultat. Barnen utvecklades både intellektuellt och känslomässigt.

Efter att hon arbetat några år med att utbilda lärare för utvecklingsstörda barn så blev hon på allvar intresserad av pedagogik och började studera psykologi och filosofi. Hon började fundera på om hennes metoder också skulle kunna ge resultat på friska barn, och det gjorde det, med mycket goda resultat.

Maria blev anlitad till att föreläsa om sina metoder i Holland, Indien och USA och hon var även där för att hjälpa till vid starten vid förskolor och skolor i ett antal länder.
Maria arbetade hårt för att genomföra sin pedagogiska vetenskap, hon menade att det finns mängder av dolda resurser hos den växande människan. Om barnen från början får den rätta pedagogiska inlärningen, anpassat efter deras utvecklingsnivå och behov, så påstod Maria att barnen skulle få en bättre personlighetsutveckling än vad de skulle få i den vanliga skolan.


1907 kom erbjudandet att leda ett daghem, Casa Dei Bambini, i Roms fattigkvarter och Montessori accepterade det med glädje. Det fanns 50-60 barn i 3-6 årsåldern, normal begåvade men helt utan uppfostran.
Barnen fick mycket frihet, att själva välja sina sysselsättningar och hur länge de ville hålla på med dem.
Det enda villkoret var att de inte fick störa någon annan.
Montessori fäste stor vikt vid att miljön skulle vara hemtrevlig och skaffade möbler som var anpassade för barnen och massor av leksaker som skänktes av samhället.

Eleverna arbetade spontant med material som de var intresserade av och som var till för deras mognadsstadie och detta gjorde att de hade förmågan att koncentrera sig. Detta barnens spontana intresse för arbete var en av de viktigaste erfarenheter Montessori gjorde.

Frihet att välja.
Maria Montessori upptäckte alltså:
• att inlärning, som anpassas efter barns utvecklingsstadium går lättare.
• att man bäst tar till vara barns spontana lust för arbete genom att låta dess eget intresse vara vägledande.
• att barn har en förmåga att koncentrera sig på en intressant uppgift.
• att barn, som vill lära något nytt, upprepar övningen om och om igen.
• Med sina kunskaper om människans tidiga mognadsprocess ville hon ändra förutsättningarna så att barn kan utvecklas till harmoniska och självständiga vuxna.



Montessori-pedagogiken

Maria Montessori ansåg att det hos barnet finns en inre kraft och livsvilja som driver barnet att arbeta på sin utveckling. Det är denna spontana lust till arbete som pedagogiken grundar sig på.
Montessori-pedagogiken, som också bygger på noggranna observationer av barnets utveckling, är en av de vanligaste alternativa pedagogikerna i svensk förskola och skola. De flesta förknippar den med det pedagogiska material som Maria Montessori utarbetade för barn. Själv lade hon tonvikten på en syn på barnet som rikt på möjligheter, vilja och förmåga till utveckling.
Maria Montessori hävdar att ett barns utveckling inte är slumpmässig, utan det följer ett medfött mönster. Före tre års ålder skapas människans funktioner, efter tre års ålder utvecklas de.

Den upptäckt som Maria Montessori själv ansåg vara hennes viktigaste, var att alla barn befinner sig i olika "känsliga perioder" under sin utveckling. Under sina första sex år har barnet under olika perioder behov av att utveckla vissa sinnen mer än andra.

Barn mellan 0 och 6 år har behov av att utveckla språket, mellan 1 och 3 år utvecklas ordningssinnet, mellan 1 och 2 år är barn intresserade av detaljer. När barn är mellan 1 och 4 år utvecklas behovet av att röra sig och mellan 2 1/2 och 5 år behöver de utveckla sina sociala relationer.

De sensitiva, känsliga, perioderna beskriver ett mönster som barnet följer för att få kunskap om sin omgivning och de går ibland in i varandra. Periodernas längd och när de infaller kan variera hos olika barn.


För att kunna möta barns behov av aktivitet och motorik utvecklade Maria Montessori arbetsmaterial för olika mognadsstadier och intresseriktningar. Det finns material både för praktiska, intellektuella och sinnestränande övningar. Alltifrån skokräm och putstrasor till sinnrikt material, som tränar logiskt, matematiskt tänkande.
Material, som övar upp skrivförmåga, språkkänsla och grammatik. Men också saker, som låter barnen träna syn, hörsel, lukt, smak och känsel.

Målet med pedagogiken är att hjälpa barnet att utvecklas till en självständig och harmonisk människa i en spännande och stimulerande miljö. Aktiviteterna hjälper barnet att utveckla och lära känna den egna personen och ge honom eller henne en bra självkänsla.

Barnet får hjälp att förstå omgivningen, förbättra motoriken, utveckla ansvarskänsla och uppskatta olika kulturer. Det lär sig hjälpsamhet och utvecklar sin koncentrationsförmåga.



Montessori pedagogiken i praktiken

På en Montessori förskola är det stor aktivitet. Tre – sju åringar bakar, putsar skor, dukar bord eller någon annan praktisk sysselsättning. Med hjälp av pärlor i olika färger, träkuber och stavar sätter sig barnen in i matematikens grunder, de lägger pussel med världsdelarna på och pratar om trianglar, cirklar och parallellogram

På en Montessori grundskola finns ingen kateder eller traditionella skolbänkar. Det finns inte heller som i förskolan ett fast schema.

Arbetsmateriel ligger på hyllor i barnvänlig höjd och barn i olika åldrar arbetar tillsammans, ensamma, två och två eller i grupp, vid arbetsbord eller på golvet.

Barnet väljer själv sin sysselsättning. Friheten att få handla självständigt, på eget initiativ, innebär att barnen ägnar sig åt sina uppgifter så länge de önskar.
Ett barn kan koncentrera sig på ett ämne en hel dag eller vecka, men friheten ställer också krav på att barnen tar del av ansvaret för att täcka in alla ämnesområden på terminens kursplan.

Montessoris frihet i fostran är inte detsamma som frihet från fostran.
Barnen känner att de arbetar för sin egen skull - inte för lärarens. Känslan av att lyckas med ett jobb, som man själv valt, skapar naturlig arbetsglädje och uppmuntran.

När barn får ägna sig åt just det ämne, som för tillfället intresserar mest, blir disciplinproblemen små. Och när barnen får jobba i egen takt, minskar risken för konkurrens och tävling.



Lärarens roll i Montessori pedagogiken

Lärarens uppgift är inte i första hand att förmedla kunskap, utan att observera barnen och vara uppmärksam på varje barns behov. Att ge den stimulans, som motsvarar varje barns mognad och intresse. Läraren berättar, beskriver, stimulerar till diskussion och nya frågeställningar.
Läraren visar också var kunskap finns att hämta och visar hur materialet skall användas för att ge meningsfull träning. Sedan gäller det för barnet att arbeta självständigt med sin uppgift.

Montessori såg tre delar som viktiga:
• Den förberedde läraren
• Den förberedda miljön
• ”Frihet under ansvar”

Första steget för en Montessori lärare är att hon/han veta vem barnet är, vilken människosyn och hur mycket kunskap han/hon har i teori och praktik. Läraren ska också ha goda kunskaper om hur barn utvecklas och lär, goda ämneskunskaper, en idé om hur undervisningen ska genomföras och kunskaper om skolan som organisation och företeelse.

Andra steget för en Montessori läraren är att tänka på miljön. Klassrummen ska möbleras så att barnen kan arbeta självständigt i dem. Det ska finnas material tillhands som barnen kan använda för sin kunskapsutveckling.
Allt material ska ha tydliga skriftliga instruktioner, så att barnen snabbt kan arbeta helt självständigt.

Tredje steget är att fokusera på barnen. De ska handleda barnen i klassrummets miljö. Läraren ska vara uppmärksam på barnens intressen, presentera material, ha genomgångar individuellt eller i grupp, motivera barnen till arbete och låta dem arbeta självständigt. Inom Montessoripedagogiken ska barnens utveckling styra arbetet men det är naturligtvis en frihet under ansvar. Läraren har en viktig uppgift att hitta den särskilda nivån för varje enskilt barns frihet.

Läraren är också ansvarig för miljö och arbetsklimat i klassen. Alla barn har rätt att vara som de är, men de har inte rätt att låta sitt dåliga humör gå ut över kamraterna i klassen. Det är då lärarens skyldighet att vidta åtgärder.

Inom Montessoripedagogiken ska barnens utveckling styra arbetet men det är
naturligtvis en frihet under ansvar. Läraren har en viktig uppgift att hitta den
möjliga nivån för varje enskilt barns frihet.





Barn som får möjlighet att vistas i en miljö som är väl anpassad och förberedd efter barns behov, har lättare att utforska och lära på egen hand, enskilt eller tillsammans.



Är Montessori pedagogiken individ- eller gruppanpassad?
“My vision of the future is no longer of people taking exams and proceding on that certification from the secondary school to the university, but individuals passing from one stage of independence to a higher, by means of their own activity, through their own effort of will, which constitutes the inner evolution of the individual.”
Maria Montessori.

Montessori pedagogiken är individanpassad. Med individualisering menas att alla barn ska få en undervisning anpassad till dem som individer. Alla får inte samma undervisning utan alla får den undervisning de behöver. Vi har olika sätt att lära, olika hastighet och olika förutsättningar.
Återkommande observationer, samtal och diagnoser är en nödvändig, men tidskrävande, metod för att ta reda på var och hur varje enskilt barn ska gå vidare i sitt arbete.

Maria Montessori ville skapa ett medvetande om barnets enorma möjligheter och den stora betydelsen av hur barnet blir bemött under sina första levnadsår. Hon ville därför också inrätta den bästa miljön – både i hem och skola – för att utveckla egenskaper som respekt för andra människor, samarbetsförmåga och ansvarskänsla.
Det är nämligen först när du är trygg och stark i dig själv som du kan vara ödmjuk och ta ansvar i en grupp.
Därför utgår alltid Montessorilärare från att först stärka det enskilda barnet, hjälpa barnet att hitta sin självkänsla och egenvärde. Det som barnet presterar kan aldrig vara fel, det kan bara vara nästan rätt.

Syftet och målet med att individualisera är alltså att skapar en trygghet hos eleverna där de hela tiden ser att de utvecklas och går framåt. Genom att arbeta på rätt nivå skapas en motivation hos eleven vilket gör att den koncentrerar sig och tycker att skolan är rolig. För att uppnå detta så sätts det upp mål tillsammans med den enskilde eleven och oftast är det eleven själv som kommer fram till dessa mål.



Intervju med Marie Eriksson
Marie Eriksson har jobbat som en lärare på en Montessori skola och hon har även haft ett av sina barn där. Här delar hon med dig om sina tankar och upplevelse om Montessoripedagogiken.



1. Vad är det som utmärker sig i Montessori pedagogiken?
Egentligen är montessoripedagogiken inte så annorlunda, utan väl förknippad med förskolans läroplan. Montessori utgår från varje enskilt barn där man dokumenterar varje barns utveckling inom varje område mycket tydligt för att veta hur man ska ledsaga barnet vidare.
Montessori tror på barnets drivkraft, en nyfikenhet och lust att lära samt att det finns perioder då barnet är mer intresserat av ett visst område. När intresset dyker upp är det lätt att lära även ganska svåra saker, därför bör man som pedagog ta tillvara på dessa perioder.
Materiellt som hjälper barnet att utveckla färdighet på konkret sätt finns att tillgå. Barnets koncentration stör man inte, och barnet arbetar hela tiden mot självständighet och på så vis även självkänsla.



2. Vad är det för fördelar och nackdelar tycker du?
Det är positivt att man ser varje barn så individuellt, baksidan av myntet blir naturligtvis då det sociala samspelet med andra. Man måste arbeta aktivt med barnens gruppgemenskap och samspel med andra.



3. Har du haft eller har du dina egna barn på en Montessoriskola? Om ja, varför valde du just detta?
Ja, jag har haft ett av mina barn på Montessoriförskola och skola. Jag valde denna skola och pedagogik för att miljön verkade (och är) lugnare vad gäller ljudnivå då miljön är väldigt förberedd ur denna synvinkel.


4. Passar pedagogiken alla barn och åldrar tycker du?
Ja, pedagogiken passar alla, fast m skolan är liten finns det inte alltid någon man ser som en riktigt bra kompis med gemensamt intresse och det är mycket viktigt att vara behövd och önskad. Vår son valde att gå i den skolan där flest barn i området bor.


5. Har du själv arbetat med pedagogiken?
Ja, jag har arbetat med pedagogiken och trivdes med det. Jag tror att man ska vara fri att ta det bästa ur olika pedagogiken för att möta varje barns behov. Barnens behov är viktigast.


6. Är det ytterligare något du skulle vilja tillägga?
Det man tar till sig mest inom olika pedagogiken, finns i det sätt man arbetar som pedagog oavsett vad verksamheten heter eller vad man arbetar i för lokaler.



Egna jämförelser av inlärningssituationer

Emelie och Ida
I en Montessori skola så är det barnet som är i centrum (individanpassat). Lärarna ger den undervisning som barnet behöver. Ett exempel är att barnet kanske lär sig bättre genom att få undervisning genom bilder så fixar läraren det.
Vi själva har gått på tre kommunala skolor och där har det varit mer gruppanpassat genom att undervisningen oftast inneburit att läraren har stått och pratat inför klassen. En del lär ju sig faktiskt bättre genom andra metoder än bara att lyssna.

Det känns som att Montessori lärarna engagerar sig mer i elevernas arbete och det ökar motivationen hos eleverna och då kan de prestera bättre. Lärarna på en kommunal skola är ur vår synvinkel mer anpassade för grupper och det blir lätt att man tappar intresset för ämnet när man inte får samma ”knuff” från läraren att fortsätta arbetet.

Eleverna på en Montessoriskola lär sig att vara mer självst...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Maria Montessori

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-01-24]   Maria Montessori
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9134 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×