Norge
25398 visningar
uppladdat: 2008-02-02
uppladdat: 2008-02-02
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
Norges huvudstad är Oslo. Det är också Norges största stad. Norge är 386 985 km² stort. 323 878 km² är på fastlandet och 19 522 km² är sjöar, vattendrag och fjordar. Sverige är bara 16 procent större. Det kan man inte tro om man ser dem på kartan för Sverige ser mycket större ut. Norge har 4,5 miljoner invånare på sin stora boyta. På en km² bor det 15,2 personer. Norrmännen behöver inte trängas precis. I Belgien bor det 343 personer per km². Det är en väldigt stor skillnad. Belgien är dessutom mycket mindre än Norge.
I Norge pratar man norska. Det finns två skriftspråk som man använder i Norge, bokmål och nynorsk. Båda är en sorts norska men ändå två olika språk. Bokmål är det vanligaste språket. Nästan 90 % skriver i bokmål i stället för nynorsk.
Norges valuta heter norsk krone NOK. En norsk krone är ca 1,20 SEK. Norges BNP år 2005 var 1 906 miljarder NOK. BNP är summan av varor och tjänster som ett land producerar. I det här fallet Norge. 1 906 miljarder NOK är väldigt mycket pengar, Norge är ett rikt land. Om man delar BNP med antalet invånare får man fram BNP/capita. Med det ser man om ett land är rikt eller inte. Norges BNP/capita är 32 000 USD (amerikanska dollar). Det är väldigt mycket pengar. Man mäter BNP med USD i alla länder för att det ska bli lättare att jämföra. Om man jämför Norges BNP/Capita som är 32 000 USD med t.ex. Spaniens BNP/capita som är 11 200 USD, så ser man att Norge är ett rikt land. Det skiljer 20 800 USD. Det är väldigt mycket pengar.
Norges nationaldag är den 17:e maj (17 mai). Det är Grunnlovsdagen i Norge. Det var den 17:e maj år 1814 som den norska grunnloven blev underskriven och Norge var på väg att bli ett självständigt land. Norge är inte med i EU, men de är med i NATO.
Historia
Det har bott människor i Norge, sedan inlandsisen smälte kring 9000 år f.kr. Ända fram till 1035 e.kr. var Norge ett eget och självständigt land. Efter år 1035 har Norge varit med i olika unioner med nästan alla de skandinaviska länderna. På 1200-talet var Norge ett stort land med mycket makt och regerade då över Färöarna, Island och Grönland. Runt år 1350 drabbades Norge hårt av digerdöden. Sjukdomen smittade via råttor och loppor. Till slut smittade sjukdomen mellan människor också. De flesta som blev smittade dog och Norges befolkning minskade mycket. Det gjorde att Norge hamnade i skuggan av grannländerna.
När Norge var i en union med Danmark förlorade Norge sina territorier Bohuslän, Härjedalen, Jämtland, Särna och Idre till Sverige. Det är därför dessa kommuner och landskap tillhör Sverige i dag. När sedan Napoleonkriget bröt ut med Danmark och Frankrike tog Danmarks tid i Norge slut. År 1814 skrevs Norge över till Sverige och började då tillhöra dem. Norge protesterade och det ledde till slut till att Norge valde en kung utan Sveriges tillåtelse. Kungen hette Kristian Fredrik. Han blev vald den 17 maj, det är därför detta datum är Norges nationaldag. Sverige kunde inte tillåta det som Norge hade bestämt så de attackerade Norge och det blev ett Unionskrig.
Norge blev ett självständigt land först år 1905 vid unionsupplösningen. Norge hade i flera år varit emot unionen men det var ingen som lyssnade. Norge var ett sådant land som nästan blev litet och obetydligt, ett land som andra länder ägde. När Norge var i union med Sverige hade de försökt att få egen utrikespolitik, egna ambassader och egna konsulat, men Sverige bara nekade Norges vilja och förslag. Detta gjorde förstås att Norge blev ännu mer emot unionen.
Norges Regering Stortinget beslutade till slut att Oskar II som var Norges dåvarande kung inte räknades som en riktig norsk kung. Detta gjorde både kungen och Norges medborgare upprörda men det var inte många som ville säga något eftersom de var rädda att det skulle gå som det gjorde år 1814 när Sverige gick in i krig mot Norge och sedan dikterade sig till fred. En fred som Norge tyckte var orättvis och bara till Sveriges fördelar. En förhandling i Karlstad år 1905 då båda länderna var närvarade gjorde att unionen fick ett slut. Ett slut som var till båda ländernas fördelar.
Den 9 april 1940 började Tyskland attackera Norge. Det var andra världskriget som hade brutit ut. Norge såsom många andra europeiska länder hade varit emot Tyskland och Hitler. Det gjorde att Tyskland stormade Norge och de länder som hade varit emot Hitler. Det var nästan hela Europa mot Tyskland. Den norska kungafamiljen och Norges regering kunde fly från Oslo och sätta sig i säkerhet efter att norska trupper hade sänkt det första tyska skeppet som hade seglat in i Oslofjorden.
Det var många stora och viktiga städer i Norge som skadades och förstördes av tyska bombattacker, t.ex. Kristiansand, Steinkjer, Voss och Namsos. Det tog 62 dagar för Tyskland att erövra Norge. Tyskarna gjorde Norge till ett land där de kunde ha koll på de andra länderna som attackerade dem. Eftersom Sverige inte var med i kriget hade tyskarna ett land som de kunde åka igenom med soldater och annat som de kunde tänkas behöva i kriget. När tyskarna till slut började dra sig tillbaka år 1945 fanns det drygt 350 000 tyska soldater kvar i Norge. Under dessa fem år hade tyskarna avrättat drygt 10 000 norrmän. Många av dem blev dödade i strid de första åren. Av alla avrättade var ungefär 700 judar. 9 000 norrmän hade suttit i tyska koncentrationsläger.
Naturresurser
Norges viktigaste naturresurser är fisk, naturgas och självklart olja. De bryter mycket järnmalm, men också koppar, zink och bly. Norge är ett sådant land som har mycket olja alltså ett oljerikt land. Det är bara vissa länder som har mycket olja. Då har man stora oljeplattformer där olja har upptäckts och sedan pumpar man upp den med oljepumpar och säljer till andra städer eller länder. Man säljer olja per fat. Norge är tvåa av alla oljeexporterande länder i världen. Norge ligger tätt efter Saudiarabien. Det var år 1969 som man upptäckte den första oljan. Alltså var det inte för så länge sedan. De hade provborrat många gånger tidigare på olika ställen i Nordsjön. Norge är också känd för sin fisk, speciellt lax och torsk. Eftersom Norge har ett hav på hela ena långsidan så fiskar nästan alla utefter kusten.
Nuläget (näringar och industri)
Norges näringar och industri baseras mest på naturtillgångarna. Det innebär att de flesta och största industrierna handlar om olja, gas, fiske och malm.
Infrastruktur
Norge är ett avlångt land. Majoriteten av Norges befolkning bor i städerna. Det gör att det mesta av transporten också sker inom och mellan dessa städer. Fortfarande är det många som bor där det är glesbefolkat. Naturtillgångarna är utspridda i landet. Det gör att det blir långa avstånd mellan stora städer och glesbyggd. När det är långa avstånd blir tyvärr transporter för både människor, djur och varor dyra, både i pengar och för miljön.
Norge har ganska mycket järnväg som de skulle kunna använda mer än vad de gör. Problemet är att transporterna är långa och därmed blir dyra. Eftersom de inte använder järnvägarna tillräckligt mycket så höjs priserna hela tiden och det blir då dyrare att åka tåg. Om man började tänka lite mer samhällsekonomiskt i stället för företagsekonomiskt så skulle järnvägarna räcka i längden, för att åka tåg är ett av de miljövänligaste transportsätten.
Vägnätet i Norge är väldigt likt det vägnät vi har i Sverige, men om man åker mellan Sverige och Norge märker man att Vägnäten är olika. Sverige har generellt bättre standard på sitt vägnät än Norge. Ändå är det så att Sverige klagar ganska mycket på kvaliten på vägnätet. Då kan man ju tänka sig hur Norges vägnät ser ut.
Norge ligger i utkanten av Europa. Europas maktcentra, framförallt Belgien och Tyskland, och även de flesta människorna finns i Central-Europa. Det innebär långa transporter för både människor och varor. Norge har därför stort beroende till flyget och för varutransporter till lastbil och i viss mån båt. Det är inte särskilt bra för vare sig ekonomi eller miljö.
Växt- och djurliv
Norge är känt för sina höga fjäll och långa fjordar som slingrar sig runt i nästan hela landet. Fjällen tar upp mycket av Norges boyta och mark. Norges dalar är naturliga och sträcker sig från slätter och kusten hela vägen upp mot bergen. Även om Norge har mycket berg, fjäll och dalar så har stor del av Norge milda vintrar. Det är tack vare golfströmmen som ligger utanför Norges kust. Det påverkar däremot inte vissa delar av Norge, t.ex. Finnmarken där temperaturen kan sjunka till -50°C på vintern.
I Norge finns det nästan 2000 blommande växtarter. Det är ganska många och beror på att Norge är så långt och har då många olika klimat. Det är knappt en fjärdedel av hela Norges yta som är skogsbevuxen. De har både lövskog och barrskog, men lövskog finns bara i södra Norge, medan barrskog växter lite här och där i hela Norge. Det är bara 3 % av Norges mark som är uppodlad. I Norge är det små jordbruk som det finns mest av, till skillnad från Sverige där stora och få jordbruk dominerar. Detta gör att Norge måste importera mycket vegetabiliska produkter, t.ex. brödsäd, grönsaker och frukt. Däremot har de stora tillgångar på animaliska produkter såsom kött, mjölk, fisk och ägg.
Norge har många olika djur- och fågelarter. Norge är dessutom det enda landet i Europa som låter renar gå vilda i skogen. Där går de tillsammans med bl.a. älgar och rådjur. Det finns också mycket vargar, rävar och björnar ute i skogarna. Förutom smådjur som möss och lämlar så finns det förstås den utrotningshotade havsörnen ute vid den norra kusten. I insjöarna kryllar det av bl.a. röding, öring och sik. I det arktiska havet finns det många säl- och valarter.
Statsskick och politik
Norge har en konstitutionell monarki. Det betyder att det står i grundlagen att Norge ska ha monarki. När man har monarki betyder det att man har en kung precis som Sverige. Norges kung heter Harald V. Statschefen, alltså kungen, har mest ceremoniella uppgifter precis som i Sverige. Ceremoniella uppgifter är t.ex. att komma och visa upp sig på en Nobelmiddag och att inviga saker.
Norge har en parlamentariskt utsedd regering. Det betyder att det är parlamentet som väljer regering. I Norge kallas parlamentet Stortinget. Det är det som vi i Sverige kallar för riksdag. Det norska stortinget består av 165 ledamöter, som man väljer vart fjärde år. Det finns ingen möjlighet till omval eller extraval. När lagförslag och riksrättsfrågor ska behandlas delas Stortinget upp i två församlingar. Den största av dessa två är Odelstinget. Den mindre heter Lagtinget. Alla övriga frågor behandlas tillsammans, i så kallat plenum. I Sveriges riksdag beslutas alla frågor i plenum.
De flesta lagförslag i Norge kommer från regeringen, men enskilda medlemmar av Stortinget kan också lägga lagförslag. När ett lagförslag är framlagt så behandlas det först av en s.k. kommitté. Kommittén säger sin åsikt om förslaget. Sedan tar Odelstinget ställning till frågan. Odelstinget ger förslag till beslut som läggs fram för Lagtinget. Det vanligaste är att Lagtinget godkänner förslaget. Om förslaget godkänns så ska det beslutas av Kungen och tills sist bekräftas av Statsministern. Det är en ganska krånglig procedur, men det garanterar att hela Stortinget fått lämna synpunkter och inte bara majoriteten.
Denna omständliga procedur kommer att försvinna 2009. Då kommer Stortinget att fungera som en kammare för alla frågor – precis som i Sverige.
Prognos
Norges framtid kan man nog inte veta hur den kommer se ut, men jag tror att Norges olja kommer ta slut om några år. Det kommer göra att Norge kommer bli lite mindre rikt eftersom olja är en av Norges största exportvaror. Norrmännen vet att oljan inte kommer att räcka för evigt så de sparar mycket av de pengar de får in för oljan. Pengarna kommer att behövas när oljan är slut.
Jag tror också att Norge inte kommer ha kvar lika mycket fri mark av fjällkedjor, skogar och fina kuster. Människorna blir fler och fler och bygger mer och mer. Man kommer då att bygga på många platser som idag är fin natur.
Efter oljan måste Norge hitta andra sätt att få in pengar. Norge är redan idag ett stort turistland. De kommer nog att satsa ännu mer på det. Norge har mycket orörd natur och miljö är en fråga som berör människor i hela världen. En framtid för Norge skulle kunna vara att satsa på eko-turism.
Hela Norges framtid vilar på dem som är barn nu. Om inte vi gör något när vi blir äldre kommer det kanske bli stora miljökatastrofer och annat. Dessutom måste de som är vuxna nu göra någonting. Det är mest vi som lever nu som har påverkat miljön negativt. Vi kommer få börja tänka oss för. Hur mycket bil, skoter o.s.v. vi kommer köra.
Egna reflektioner
För två och ett halvt år sedan (2005) när jag gick i femman åkte vi femmor och sexor till Norska gränsen för att fira med norrmännen. Vi firade att Norge hade varit ett självständigt land i 100 år. Vi svenskar sjöng en sång på härjedalska och sedan vår nationalsång samma sak gjorde norrmännen fast de sjöng självklart på norska. Alla hade det roligt och vi gick på en tipspromenad. Tyvärr var den på norska. Jag var nyinflyttad så jag förstod inte en dugg norska då. Jag fick helt enkelt lita på de norrmän som jag var med. Vi fikade också tillsammans. Vi fick veta varför vi var där och hur det mesta hade gått till. Det var en trevlig eftermiddag men det blåste kallt fast det var juni. Jag hade min vinterjacka på mig.
Jag tycker att Norge borde tänka på vad som kommer hända när oljan tar slut. De måste börja tänka på att kanske göra eller importera miljöbilar som inte går på bensin eller diesel. Eftersom oljan kommer ta slut någon gång, troligen inom några år kommer man inte kunna göra bensin eller diesel eftersom de är gjort av olja. Norge behöver också tänka på miljön. Jag tycker inte världen engagerar sig särskilt mycket när det gäller miljön. Jag är väldigt rädd när det gäller miljön så jag blir helt galen av att ingen gör någonting. Jag får nog ta tag i miljön tillsammans med massor av andra personer när jag blir större och folk lyssnar på mig.
I det här arbetet har jag lärt mig många nya ord. Det har varit lite jobbigt för mig, för jag har alltid velat skriva med de ord som jag använder varje gång jag skriver ett arbete. Mamma berättade att man kan använda nya ord bara man förstår dem och kan reflektera dem lite. Detta har jag alltså gjort. Jag kan nu börja använda nya ord t.ex. procedur. Jag förstod självklart inte vad det betydde innan pappa berättade det, men det är ett sådant ord som jag aldrig skulle använda i vanliga fall. Procedur var ett ord som jag inte kunde byta ut. Jag tyckte att det passade in i den meningen. Om man tycker att det passar och inte vill ändra på det tycker jag att man kan använda det ordet. Det är egentligen väldigt bra, eftersom man lär sig nya ord och kan då utveckla sin egen ordbok, eller hur man nu kan säga det.
Jag har också lärt mig olika tecken som man k...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
-
Inactive member 2012-01-31
Bra Jobbat och Tack ;)
Liknande arbeten
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
Källhänvisning
Inactive member [2008-02-02] NorgeMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9178 [2024-12-04]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera