Kambodja - ett u-land, analys och fakta

17 röster
24352 visningar
uppladdat: 2008-04-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning
Kambodja är land som ligger i Sydostasien med vacker natur och intressanta omgivningar. Landet har dock en väldigt tragisk historia, Kambodja har varit drabbat av krig och maktkupper under hela dess historia. Landet är fortfarande sargat efter att ett av världens största folkmord skedde under slutet av 70-talet. Över två miljoner människor mördades under de fyra år som de röda khmererna styrde.
Landets namn på khmer är , translittererat Preăh Réachéanachkr Kmpŭchea, vardagligt kallas det dock Kampuchea.
Jag valde att analysera Kambodja eftersom jag tycker att landet har en intressant historia. Eftersom jag har varit i Kambodja så tycker jag att det skulle vara intressant att gå in lite djupare och analysera dess situation och land.
Jag kommer att dela in min uppsats i två delar; en faktadel och en analysdel. I faktadelen kommer jag att beskriva naturgeografin; topografi, grannstater m.m., samhällsgeografin; mortalitet, befolkningsstruktur m.m., och det samhällsvetenskapliga; BNP, statskick m.m.
I analysdelen kommer jag att analysera utifrån tre frågeställningar.
Jag tyckte att det var väldigt intressant att skriva den här uppsatsen och jag hoppas att det märks. Kambodja är ett väldigt intressant land.



Naturgeografi
Kambodjas yta är 181 035 km² och det är ungefär halva Sveriges storlek. Landet ligger i Sydostasien och landet gränsar till Thailand med en 800 km lång gräns i väst och nordväst, till Laos i nordost med en 1228 km och till Vietnam i öst med en 541 km lång gräns. I sydväst har landet en bred kust till Thailandsviken. Genom hela landet flyter den stora floden Mekong som börjar vid Vietnams sydöstra kust och sen fortsätter in i Laos också genom diverse bifloder. Mekong är den flod som är viktigast för vattentillförseln och förser större delen av Kambodja med vatten. De årliga översvämningar som drabbar Mekong i samband med regntiden är viktiga för att bevattna de stora risfälten och resten av naturen. En annan flod som också är viktig är Tonlé Sapfloden som rinner från landets största sjö Tonlé Sap.
Kambodjas högsta berg heter Phnom Aural och är 1813 m. ö. h. Landets största bergskedja heter Kardamombergen och ligger i sydväst, nära Thailandsviken. Annars ligger de andra bergsområden i landet i östra delarna, på gränsen till Laos och Vietnam.
Klimatet i landet är tropiskt av monsuntyp och medeltemperaturen är ca 27 grader C och medelnederbörden per år är 1308 mm. Det är sydvästmonsunen som kommer in över landet från maj till början av oktober som ger nederbörden och den höga luftfuktigheten i landet. Från november till i mitten av mars är det torrperiod, då är det nordostmonsunen som härskar, och den ger låg luftfuktighet.
Ett centralt slättområde upptar tre fjärdedelar av Kambodjas areal. I öster övergår slättområdet i högländer som fortsätter i Vietnam och Laos.
Kambodjas största naturtillgång är skogen som tyvärr utnyttjas dåligt eftersom huvuddelen av avverkningen sker illegalt och skogarna skövlas utan återplantering. Pengarna går ner i fickorna på lokala och militära makthavare. Fiske och rågummi är också viktiga tillgångar. De enda mineraler som har utvunnits i någon större omfattning är fosfater, som används i konstgödsel, och det är också den enda mineraltillgång som nu exploateras i Kambodja. Det fanns också förr högvärdig järnmalm i landets norra del men på grund av transportsvårigheter utnyttjades inte malmen. Ädelstenar utvanns också i mindre skala nära gränsen till Thailand och Röda khmererna började sälja dessa under deras styre då Kina ströp sina bidrag till gerillan. (Källor: Länder i fickformat 808 Kambodja. Utrikespolitiska institutet, Stockholm (2006), www.wikipedia.se/kambodja, www.wikipedia.en/cambodia)
Samhällsgeografi

Kambodjas huvudstad heter Phnom Penh och ligger strax bredvid Mekong. Phnom Penh är den största staden i Kambodja med ett invånarantal på ca 1,2 miljoner invånare. Andra stora städer är Battambang med 220 000 invånare och Siem Reap med 158 000 som är uppbyggd runt de stora tempelruinerna Angkor Vat och de andra templen som ligger i närheten.
I Kambodja bor det 14,1 miljoner människor, och 17 % av befolkningen bor i städerna. Det bor 78 personer per km². Befolkningsökningen har varierat väldigt mycket och preliminärt sägs den vara ca 2,1 % per år. Nativiteten var år 2005 2,7 % medan mortaliteten endast var 0,9 %. I början av 2000-talet var över 40 % av invånarna yngre än 14 år, och befolkningen är fortfarande mestadels yngre. Det beror på att landet har varit/är hårt drabbat av olika konflikter och svår fattigdom. 2003 var 45 % av barnen i Kambodja undernärda och mindre än en tredjedel hade tillgång till rent dricksvatten.
På grund av de krig och terror som har pågått under gångna år råder det en väldig skillnad mellan könen, i åldersgrupperna över 40 år finns det många fler kvinnor än män eftersom de stannat hemma istället för att gå ut i strid.
Medellivslängden har varierat mycket under åren, 1980 var den endast 31 år, 1987 var den 48 år och 2005, som är det senaste jag har fått tag på, var medellivslängden lägre hos män; 56 år för män och 62 år för kvinnor.
Nästan 90 % av alla kambodjaner tillhör folkgruppen khmerer, som under den så kallade Angkor-perioden (802-1432) behärskade Sydostasiens mäktigaste imperium. De största minoritetsgrupper i landet är vietnameser (4 %), kineser (4 %) och den muslimska folkgruppen cham (ca 2 %) som lever i egna byar eller stadsdelar. Dessutom finns det ett stort antal små folkgrupper som lever i bergen, främst i nordöstra Kambodja. De kallas med ett samlingsnamn khmer loeu (höglandskhmerer). Khmer är det språk som talas av 90 % av befolkningen, annars talas franska och engelska. I stort sett alla khmerer utövar theravadabuddism och i varje by finns det ett tempel runt vilken en stor del av livet kretsar. Troende utsattes för stora övergrepp under Röda Khmerernas styre men efter den vietnamesiska invasionen 1979 återupprättades respekten för religionen. De flesta kineser och vietnameser i landet bekänner sig till mahayanabuddismen. Chamfolket är sunnimuslimer.
(Källor: Länder i fickformat 808 Kambodja. Utrikespolitiska institutet, Stockholm (2006), Nationalencyklopedin, band 3. Bokförlaget Bra böcker, Höganäs (1990))




Jordbruk
Khmererna sysslar nästan uteslutande med jordbruk och mer än två tredjedelar av landets befolkning är sysselsatta med det. Jordbruket bedrivs på slätterna kring nedre Mekong och vid Tonlé Sap i centrala Kambodja. Framförallt producerar man ris som odlas på 85 % av jordbruksmarken, men också majs, kassava, potatis, bönor, tobak, bomull och bananer. Omkring 1/6 av marken är uppodlad men väldigt mycket mer skulle kunna utnyttjas. Resultatet av skörden är väldigt beroende av nederbörden, eftersom mindre än 10 % av risfälten är konstbevattnade. Jordbruket har stora problem eftersom klimatförändringarna har i viss mån förändrat nederbörden. Risfälten hinner ibland torka lite för länge innan översvämningarna kommer och det har stor inverkan på skörden.
75 % av Kambodjas yta är täckt med skog och skogen är viktig för Kambodjas ekonomi. Tyvärr utnyttjas inte heller den till fullo, utan exploateras och missbrukas.
(Länder i fickformat 808 Kambodja. Utrikespolitiska institutet, Stockholm (2006))

Industri
Den största industrin i Kambodja är textilindustrin och från mitten av 1990-talet har textilindustrin, som främst är ägd av företag från andra asiatiska länder, vuxit explosionsartat. Antalet anställda inom textilindustrin har ökat från bara ett par tusen till en kvarts miljon på bara tio år. Varorna drog in 1,5 miljarder dollar år 2003 vilket motsvarar 60 % av hela landets export. Textilindustrin i Kambodja har gynnats väldigt mycket av tullfrihet till både USA och EU, till skillnad från konkurrentländer som Kina och Indien. Tyvärr gick det avtalet ut vid nyår 2005, men effekterna blev mindre än väntade eftersom industrin lyckades öka sin effektivitet. Förutom textilindustrin finns det också viss livsmedelsindustri och produktion av byggmaterial som tegel och cement.
(Länder i fickformat 808 Kambodja. Utrikespolitiska institutet, Stockholm (2006))

Kommunikationer
Större delen av Kambodjas transport- och kommunikationssystem förstördes eller skadades under De Röda Khmererna på 1970-talet, och återuppbyggnaden har gått väldigt långsamt. Floderna är viktiga transportleder, och mest trafik går på Mekongfloden som i genomsnitt är två kilometer bred, och på Tonlé Sapfloden. Det finns ett halvutvecklat vägsystem, som dock inte fungerar alls så väl på landsbygden. Järnvägsnätet behöver rustas upp, den enda linjen går från landets enda djuphavshamn Sihanoukville via Phnom Penh till Piopet vid thailändska gränsen. Kambodja har två internationella flygplatser, den ena ligger i Pochentong bara en liten bit utanför Phnom Penh och den andra ligger vid Siem Reap, som är en turistattraktion på grund av de storslagna templen som byggdes runt Ankor Vat, ca 700 e. Kr. ’
(Länder i fickformat 808 Kambodja. Utrikespolitiska institutet, Stockholm (2006))

Samhällsvetenskap
Ekonomi
Kambodjas BNP ligger på 137 US dollar per invånare och 36 % av befolkningen är klassade som fattiga. Man exporterar för ungefär 2,5 miljarder US dollar, främst till USA, Tyskland, Storbritannien, Vietnam och Kanada, och importerar för 3,2 miljarder, främst från Thailand, Singapore och Kina. De viktigaste exportvarorna är textilier, gummi, timmer, fisk samt jordbruksvaror. De varor som importeras mest är oljeprodukter, fordon och byggmaterial. Grunden för Kambodjas ekonomi har i alla tider varit jordbruket, men sedan demokratiseringen 1993 har industrin, främst textilproduktion, och turism vuxit kraftigt i betydelse. Den ekonomiska politiken har på flera sätt varit framgångsrik med en tillväxt på 6-7 % per år, inflationen under 10 % de flesta år och en rimligt stabil valuta, man använder både US dollar och den nationella valutan riel (1 riel = 0,18 SEK). Kambodja är ändå ett av världens fattigaste länder och ett av få asiatiska länder som har fått ökat antal fattiga under senare år. Orsaken till det är att den tillväxt som åstadkommits har minskat fattigdomen i städerna, men på landsbygden, där majoriteten lever, har den nya ekonomin snarare missgynnat de fattigaste. Jordbruket har stannat av på grund av brist på investeringar i konstbevattning och dåligt utnyttjande av mark. Läskunnigheten är så hög som 73,6 %. Arbetslösheten är 2,5 %. Det finns endast 16 läkare per 100 000 befolkning. Korruptionen i Kambodja är massiv och rättsäkerheten är dålig. Den politiska situationen är också, trots förbättringar, ännu instabil och det är vanligt att politiska beslut aldrig genomförs i verkligheten. Trots att Kambodjas ekonomi är allt annat än stabil bestämde sig Internationella Valutafonden, IMF, för att avskriva hela landets skuld eftersom man bedömde landets utveckling som framgångsrik.
Kambodjanerna får själva bekosta sjukvården och det tar på nästan en tredjedel av familjeinkomsterna.
Kambodja får 478,3 miljoner US dollar i bistånd per år, vilket motsvarar 9 % av landets BNP. 33 % av landets BNP kommer från jordbruk, från industrin kommer 29 % och från servicesektorn 31 %.
(Länder i fickformat 808 Kambodja. Utrikespolitiska institutet, Stockholm (2006), www.wikipedia.se/kambodja, www.sida.se/kambodja, Ray, Nick. Cambodia. Lonely Planet Publications, Melbourne, Oakland, London, Paris (2002))


Politik
Kambodja är en konstitutionell monarki med flerpartisystem och marknadsekonomi. Landet har inte fri sjukvård eller någon annan samhällsservice, utom skolan som är obligatorisk från 6-12 års ålder. Trots regelbundna parlamentsval har styret stora demokratiska problem. Landet domineras kraftigt av det största partiet, Kambodjanska Folkpartiet (Cambodian People’s Party, CPP) som har grepp om säkerhetsstyrkorna och stora delar av förvaltningen. Ledare är Hun Sen. Stadschef är kung Norodom Sihamoni och regeringschefen är premiärminister Hun Sen som har suttit sedan 1994. Stadschefen har dock inte längre lika mycket makt som förr.
Det största partiet i Kambodja är Kambodjanska Folkpartiet och fick drygt 47 % av rösterna i parlamentsvalet 2003. Sam Rainsy heter ledaren för landets näst största parti, SRP, som fick 22 % av rösterna 2003. Trea kom partiet FUNCINPEC, med ledaren prins Ranariddh som fick 21 % av rösterna. FUNCINPEC enades sedan om att bilda en regering tillsammans med CPP, eftersom man i Kambodja behöver minst två tredjedelar av parlamentsledamöternas stöd. Efter valet använde dock CPP och FUNCINPEC rättsystemet för att tysta oppositionella. Oppositionsledaren Sam Rainsy stämdes för förtal, sedan han hade anklagat Hun Sen för att ha planerat mord på politiska motståndare och hävdat att prins Ranariddh fick mutor för att ingå i regeringen. Rainsy lämnade sedan landet efter att han och en av hans partikollegor hade blivit fråntagna deras parlamentariska immunitet och dömdes i sin frånvaro till 18 månaders fängelse. I slutet av 2003 greps flera journalister och människorättsaktivister som hade protesterat mot ett gränsavtal mellan Kambodja och Vietnam. Det skapade stor uppmärksamhet hos många utländska medier och skapade internationella påtryckningar som ledde till att regeringen 2006 backade från sina hårda tag mot oppositionen. Rainsy återvände några dagar senare hem från exilen. Det politiska läget i Kambodja är fortfarande relativt instabil, oppositionen har fortfarande inte riktig uttryckandefrihet.
(Länder i fickformat 808 Kambodja. Utrikespolitiska institutet, Stockholm (2006),

Historia
Kambodja var en blomstrande dynasti under det så kallade Angkor-riket som var under 700-1200. Under Angkortiden nådde landet sin höjdpunkt, ledarna för Angkorriket införde en fungerande polis, försvar och rättssystem samt byggde upp staden Siem Reap. Det var under den här perioden som de storslagna Angkor-templen byggdes. I landet infördes också ett bevattningssystem som gjorde att risskörden blev enorm. Angkorriket nådde sin höjdpunkt under 1100-talet då kung Jayavarman VII införde ett välfärdssystem. I slutet av 1200-talet började dock riket att förfalla och på 1400-talet plundrades Siem Reap och andra städer av thailändska erövrare och Angkor föll. I slutet av 1800-talet tvingades landet till att underordna sig under sina grannar Thailand och Vietnam och detta ledde senare till att Kambodja sökte sig till Frankrike och blev en risproducerande, hårt beskattad koloni. Landet nådde självständighet den 9 november 1953, efter att den dåvarande kambodjanske kungen Sihanouk inledde förhandlingar mellan Kambodja och Frankrike. Sihanouks år vid makten 1953-1970 gav kambodjanerna vissa grundläggande rättigheter men präglades framförallt av hans balansgång mellan olika politiska ytterligheter. Samtidigt som Sihanouk värnade om kungamakt och traditioner höjde han skatterna, förstatligade utrikeshandeln och bankerna samt släppte in vänsteranhängare i regeringen, bland dem många framtida Röda khmerledare. Han tillät Nordvietnam att tillsammans med den sydvietnamesiska gerillan FNL upprätta baser i landet. För att driva ut kommunistgrupper ur landet började USA att bomba Kambodja 1969. Både vänstern och högern blev allt mer missnöjda med Sihanouk, som tog till brutala metoder för att för att tysta oppositionella på alla fronter. Medan Sihanouk var utomlands 1970 avskaffade den väldigt konservativa premiärministern Lon Nol monarkin och införde en republik, som hade USA:s stöd. Inbördeskrig utbröt. Sihanouk fick stöd av Nordvietnam och lierade sig med den kommunistiska gerillagruppen Röda Khmererna som bildats i Paris i slutet av 1950-talet. När amerikanarna hade slutit fred med Nordvietnam 1973 vände de sin offensiv mot Röda Khmererna med ett bombkrig som drev bönderna rakt i armarna på gerillan. Mellan 500 000 och en miljon dödsoffer krävdes i striderna 1970-1975. Trots det amerikanska stödet förlorade Lon Nol kriget och i maj 1975 marscherade de Röda Khmererna in i Phnom Penh. För många kambodjaner kom de som befriare. Röda Khmererna döpte om landet till Demokratiska Kampuchea och satte sitt bonderevolutionära program i verket. Då inleddes ett folkmord. Under ledning av premiärminister Pol Pot och president Khieu Samphan evakuerades städerna. Stadsbor sattes i arbete på landsbygden och akademiker, tjänstemän, poliser, militärer och lärare greps och väldigt många av dem avrättades. Bland brott som kunde straffas med döden var att inte jobba tillräckligt hårt, att klaga, att hamstra mat, att sörja anhöriga och att utöva religion. Ungefär 2 miljoner människor blev dödade under de fyra år som de Röda Khmererna satt vid makten. Framförallt dödades intellektuella och folk som hade egna åsikter och kunde tänka själva.
Sihanouk sattes i husarrest i Phnom Penh. Pengar avskaffades, industrin fick förfalla och utrikeshandeln reducerades till byteshandel med vänligt sinnade nationer. De Röda Khmererna hade storslagna planer på bevattningssystem med kanaler och dammar, men eftersom de hade avrättat de flesta ingenjörer kollapsade byggnadsverken.
I slutet av 1978 invaderade Vietnam Kambodja och drev ut Pol Pot. I januari 1979 utropades Folkrepubliken Kampuchea och som organiserades efter vietnamesisk social modell. I Kambodja började industri, infrastruktur och skolväsende sakta byggas upp. Många vietnameser kom till Kambodja för att arbeta och Vietnam hade även ca 100 000 soldater i landet.
I slutet av 1980-talet inträdde islossningen mellan öst och väst och då öppnades den långa vägen för försoning inom Kambodja. Hun Sen, som var premiärminister i den vietnamstödda regeringen, träffade kung Sihanouk 1987. Två år senare lämnade de vietnamesiska trupperna landet. Kambodja fick en ny författning och en rad nya marknadsekonomiska reformer genomfördes. Efter omfattande diplomatiska insatser undertecknades 1991 ett fredsavtal mellan fyra faktorer – Phnom Penh-regeringen, Röda Khmererna, Sihanouks FUNCINPEC och KPNLF (Khmerfolkets nationella befrielsefront, Khmer People’s National Liberation Front).
Det efterföljande valet i maj 1993 stod framförallt mellan det rojalistiska FUNCINPEC, nu lett av Sihanouks son prins Norodom Ranariddh, och CPP, arvtagaren till 1980-talets statsbärande Vietnamstödda kommunistiska parti. FUNCINPEC vann valet med 45 % av rösterna, CPP fick 38 %. Landet fick en ny författning, ett nytt parlament och en koalitionsregering, ledd av en premiärminister från varje parti. Ranariddh blev förste premiärminister och andra premiärminister blev Hun Sen. Kontrollen mellan departementen fördelades också lika mellan partierna. Men CPP kontrollerade förvaltningen och krigsmakten, och det skulle visa sig vara avgörande när det politiska våldet trappades upp under de följande åren. Våren 1997 gjorde Hun Sen en statskupp, Då förlorade nämligen FUNCINPEC sin majoritet i parlamentet, så ett antal av dess ledamöter hade hoppat av, påhejade av Hun Sen. Sommaren som följde blev väldigt dramatisk, Ranariddh hade förhandlat om samarbete med Röda Khmererna vilket Hun Sen ville sätta stopp för. Strider utbröt mellan de två premiärministrarnas styrkor och i juli 1997 avsattes Ranariddh i en kupp av Hun Sen. Ungefär 100 personer dödades i samband med kuppen enligt FN. Under resten av året rasade sporadiska strider mellan CPP och FUNCINPEC, som var i allians med Röda Khmererna.
På våren 1998 inledde CPP och FUNCINPEC en vapenvila, efter en japansk fredsplan som göt olja på vågorna. Ranariddh dömdes i sin frånvaro till 35 års fängelse och 50 miljoner US dollar i skadestånd för vapensmuggling och sammansvärjning. Han benådades dock av sin far Sihanouk och kunde återvända till Kambodja för att förbereda sig inför valet sommaren 1998. Valkampanjen var dock smutsig och präglades av bland annat mord på oppositionspolitiker, men trots det ansågs sig FN och andra utländska observatörer nöjda med valet. CPP vann enligt valkommissionen 64 av parlamentets 122 platser, FUNCINPEC fick 43, och det andra oppositionspartiet, Sam Rainsys parti, vann 15 mandat. FUNCINPEC och CPP gick till slut med på att bilda en koalition med Hun Sen som regeringschef och prins Ranariddh som parlamentets talman.
I februari 2002 genomfördes för första gången lokalval i Kambodja, för tidigare utsågs lokala politiker av makthavarna. CPP vann i nästan samtliga byråd och enligt utländska observatörer var valen varken fria eller rättvisa. Under valkampanjen förekom hot och våld mot oppositionskandidater och över 20 kandidater eller politiskt aktiva dödades.

Röda Khmerernas ledare Pol Pot avled i en hjärtattack 1998, och 1999 kapitulerade de sista av Röda Khmerernas gerillasoldater. Rättegångarna mot ledarna har varit få, men vissa har dömts, och rättegångarna håller fortfarande på än idag.
(Länder i fickformat 808 Kambodja. Utrikespolitiska institutet, Stockholm (2006), Nationalencyklopedin, band 3. Bokförlaget Bra böcker, Höganäs (1990), Ray, Nick. Cambodia. Lonely Planet Publications, Melbourne, Oakland, London, Paris (2002))



Analysdel
En analys utifrån tre olika frågeställningar.

1. Hur ser man att Kambodja är ett u-land?

Kambodja är på flera sätt ett väldigt fattigt land. Det kan man se genom landets väldigt låga BNP, endast 137 US dollar per person/år. 137 US dollar är (dagens kurs på 7 kr per dollar) 959 kr per person/år. Bara där kan man se att landet är väldigt fattigt, men det är till och med värre, eftersom det i Kambodja finns några människor som lever väldigt rikt. Bland annat skogsbruket exploateras av de lokala makthavare och det gör att de blir rikare på bekostnad av landsortsbefolkningen. Sen finns det även politiker som tjänar väldigt mycket på den korruption som tyvärr pågår. Trots att hela 36 % av Kambodjas befolkning lider av svår fattigdom, så exploateras befolkningen hårt, dels av utländska finansiärer och firmor. Hela 45 % av barnen i landet är grovt undernärda och bara en tredjedel har tillgång till rent vatten. Landsortsbefolkningen lever väldigt fattigt, eftersom jordbruket är så försummat och det finns knappt någon samhällsservice. Kambodja importerar för 0,7 miljarder dollar mer än de exporterar varje år. Trots att statsskulden har blivit avskriven är landet fortfarande i en ekonomisk kris. 9 % av Kambodjas BNP är bistånd, och det visar också på att ekonomin är underutvecklad. Kambodja har alla de faktorer som visar på att vara ett underutvecklat land, alltså ett u-land.


2. Hur blev Kambodja ett u-land?

Kambodja har länge varit drabbat av krig och politiska motsättningar. Landet har ännu inte hämtat sig från folkmordet som skedde under de röda khmererna under 70-talet, eftersom väldigt många intellektuella och högutbildade mördades då. Det har varit svårt till exempel att hitta lärare, ingenjörer och läkare för att bygga upp landet och föra kunskaper vidare. Idag finns det bara 16 läkare per 100 000 personer. Om man tittar tillbaka på historien så kan man se att landet aldrig riktigt varit utan krig eller kupper det senaste trettiofem åren och det har drabbat Kambodjas utveckling hårt. Landet har aldrig riktigt fungerat som en demokrati, eftersom oppositionen har blivit nedtystad och en fri debatt om systemet har aldrig kunnat föras. Frankrike lämnade Kambodja så sent som 1953 och landet har efter det under den långa period som landet var koloni under Frankrike utvecklades det inte. Precis som många andra före detta kolonier lämnades landet utan fungerande system och försvagade samhällsinstitutioner. När Kambodja var fransk koloni var det mest en hårdbeskattad risproducerande region som man inte satsade på att utveckla utan mest på att exploatera. Eftersom Kambodja redan innan dess under flera hundra levt under tryck av grannländerna, ibland farligt nära att bli koloni, var landet outvecklat och lätt att kolonisera och exploatera. Den storhetstid man haft tidigare under 1100- och 1200-talen hade uppenbarligen inte skapat sådana förutsättningar att man kunnat behålla fungerande ekonomi och styrelse. Landet var istället under mycket lång tid hårt utnyttjat av andra, vilket än idag syns.

Kambodja har inte haft ett riktigt fungerande eget styrelseskick med fungerande samhällssystem sedan 1200-talet och det säger sig ju självt att ett land inte kan överleva på 800 år utan att kollapsa. Landet har hela tiden, förutom yttre eller kanske på grund av yttre tryck, hela tiden drabbats av inbördes motsättningar, inbördeskrig och oroligheter vilka inte minst fortsatte under den långa tiden som fransk koloni. Efter den franska tiden har man inte kunnat etablera ett stabilt samhälle utan inre motsättningar och konflikter har fortsatt, ibland med deltagande av andra nationer, som t ex USA som bombade landet hårt under 1970-talet och öppnade för de Röda Khmerernas maktövertagande. Den självklara följden av alla dess strider och konflikter har varit att ekonomin och samhällsutvecklingen fortsatt att vara dålig och till och med stagnerat kraftigt. Eller vara i totalt kaos som under Pol Pots era.


3. Hur kan Kambodja tas sig ur u-landsstatusen?

Kambodja har idag goda förutsättningar för att utvecklas. Den skuld till Världsbanken som landet hade löstes ut 2005 och därmed slapp man en onödig extra ryggsäck som försvårade utvecklingen. Kambodja har ett jordbruk s...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kambodja - ett u-land, analys och fakta

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2008-04-17]   Kambodja - ett u-land, analys och fakta
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9652 [2022-10-01]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×