Fria viljan

7 röster
16853 visningar
uppladdat: 2008-04-29
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
”Viljan är fri om den stämmer överens med en människas vanliga sätt att vara och är ett äkta uttryck för hennes personlighet.”
Determinismen är den ”ism” som fått störts betydelsen när det pratas om fria viljans problematik. Det finns två uppfattningar; hård och mjuk determinism. Enligt den hårda determinismen är människans personlighet endast resultatet av hennes bakgrund: uppfostran, arvsanlag osv. Men det finns även orsakskedjor som sträcker sig tillbaka till hennes födelse och ännu längre – föräldrarnas situation under uppväxten t.ex. Hur hon handlar är en konsekvens av hennes bakgrund och personlighet. Hon kan inte välja på något annat sätt än hon gör mot bakgrund av allt som bidragit till att göra henne till den hon är i valögonblicket. Enligt den mjuka determinismen har människan ändå flera valmöjligheter. När hon handlar väger hon flera alternativ mot varandra. Flera olika handlingar är möjliga, alla är ganska väl anpassade till hennes personlighet. Oftast har man ju flera alternativ att välja på. Eftersom hon kan välja fritt mellan olika handlingar är inte valet förutbestämt.
Enligt Jean-Paul Sartre, som grundade existentialismen, undviker folk ibland ansvar genom att gömma sig bakom determinismen – om friheten tynger oss eller om vi behöver en ursäkt skyller vi på determinismen. Enligt existentialismen är vi dömda till frihet, det finns inte någon regelbok om hur vi ska handla och därför måste vi uppfinna vår egen moral och handla efter den. Men det finns ingen allmängiltig moral. Man väljer inte enbart för sig själv, man väljer för hela mänskligheten – ingenting kan vara gott för en själv utan att vara det för andra. Vi är alltid ansvariga för våra handlingar och vi väljer fritt. Vi bär även ansvar för dem som fattar samma beslut som oss. Väljer vi inte fritt och gömmer oss bakom determinismen drabbas vi av ångest. Ångest inför framtiden och ångest för att vi lever i självförnekelse.
Anhängare av materialismen hävdar att allt är uppbyggt av elementarpartiklar och så även vår hjärna. Från bildandet av atomer till bildandet av celler är det fråga om en obruten kedja av materiella orsaker. Enligt det här synsättet finns inte den fria viljan. Det som tycks vara följder av fri vilja är bara ett bifenomen till sådant som har materiella orsaker. Fria viljan är alltså endast en illusion.
Enligt dualismen är medvetandet delat i två delar. Kroppen, påverkad av determinismen, och själen, medvetandet och viljan, som inte är påverkad av kroppen. Determinismen gäller för kroppen men själen kan bryta in och utföra fria, självständiga handlingar. Viljan är alltså fri och opåverkad av materians mekaniska lagar.

Hur ska man då ställa sig till fria viljan? Har vi något val? Dualismen är som en räddningsplanka för vår frihet. Trots att kroppen och världen runt omkring oss är determinerad har vi ändå vår frihet kvar. Men, ingen dualistisk filosof har lyckats förklara hur den växelverkan som sker mellan kropp och själ egentligen går till.
Är inte allt man gör förgäves om allt redan är förutbestämt? Enligt mig har hård determinism det mest pessimistiska synen på människan – man kan förutsätta allt eftersom man väljer efter sin personlighet och bakgrund. Har man koll på en annan människas personlighet och bakgrund kan man förutsätta att hon kommer att handla på ett speciellt sätt. Och materialismen är inte bättre - allt man väljer är endast ett bifenomen till sådant som har materiella och biologiska orsaker. Inte undra på att man får ångest! Men, det hör ju till existentialismen. Uttrycket att vara dömd till frihet har en otroligt negativ klang, även om innebörden är ganska upplyftande. Vi kan göra vad vi vill, vi har ansvar för oss själva men vi måste även skaffa oss en moral. Att däremot välja för alla andra och ta ansvar för alla som vill göra som en själv ger en ångest. Men egentligen, existentialismen har ganska mycket med gyllene regeln, Jantelagen och Kants kategoriska imperativ att göra. Det gör det hela lite mer upplyftande. Att allt man väljer och gör ska även andra kunna göra och man ska kunna vara stolt för det man väljer och gör. Eftersom de flesta svenskar är uppväxta med Jantelagen kan nog de flesta känna igen sig i det. Även den mjuka determinismen tilltalar nog många. Även om det är förutbestämt har vi ändå flera alternativ när vi ska välja något, verkligheten är oftast inte så enkelspårig så att man bara har ett alternativ vid ett val.
Sen kan ju fråga sig hur mycket omgivningen spelar roll när man ska välja något. Ska man välja stora saker, så som vad man ska plugga vidare och var och om man ska plugga utomlands ett tag, frågar man troligtvis de runt om vad de tycker. En del säger sedan att de bara frågar för att fråga och inte för att de egentligen vill ha något svar för de vet redan hur de vill göra. Men, har de ändå inte lyssnat? Blir man inte påverkad av sin omgivning hela tiden? Jo, jag tycker d...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Fria viljan

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-04-29]   Fria viljan
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9748 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×