Sveriges lagar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Landskapslagarna har funnits i alla nordiska länderna. Den kom först till Island år 930 i Ulfljots. Landskapslagarna tillkom innan 1300-talet i Sverige. Upplandslagen och Södermannalagen är de enda landskapslagar som blev godkända av kungen. Det som var gemensamt med alla lagar var att de innehåller balkar och flockar. Gutalagen som gällde i Gotland liknande de danska lagarna.

I slutet av medeltiden tillkom en kyrklig lagstiftning. Då kyrkan fick större inflytande i Sverige började fler avrättas för brott de hade begått. Flera av deras lagar kom från Birger Jarl, bland annat hemfrid och kvinnofrid.

Senare kom rikslagstiftningen som grundades av Magnus Erikssons i form av Götalagar och Svealagar, lagarna var en tanke på ett enat Sverige, det tog 6 år att färdigställa alla lagar. 1442 blev lagarna gemensamma för hela Sverige. Vid den här tiden påminde lagarna mycket om de tyska. Magnus Erikssons stadslag fanns kvar 1736. Den lagen som funnits längst tid i lagböcker är Bjärköarätten.

På 1600-talet fick Sverige våra första fängelser. 1618 godkände kungen Sverige Rikes Lag som grundanden var de 10 budorden. Idag är omkring hälften av lagarna omskrivna. År 1734 fick man en avhuggen tumme om man tagit för 30 daler, ett utslaget öga vid 50 daler till och ett brutet ben för 20 daler till. Under 30 dalar fick man betala böter och då fick kungen en tredjedel av beloppet. En tillgång blev det döden. År 1910 avrättades den sista svensken.

Det vanligaste brottet förut var snatteri, en bit bröd eller ett äpple kunde vara exempel. Idag är snatteri ett vanligt brott. Idag är det riksdagen som beslutar om nya lagar ska tillkomma och gamla lagar ändras. Sveriges Rikes Lag består idag av Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, domarregler, äktenskapsbalken, byggningabalk, konkurslag och många andra. År 2005 bestod lagboken av 3595 sidor. Idag har Sveriges Rikes Lag kommit i 126 olika upplagor.