Människokroppen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Cellandning

Varför behöver vi energi?
För att kunna röra sig, hålla rätt kroppstemperatur, bygga nya celler och överhuvudtaget kunna överleva måste vi få energi, och för att få energi måste vi andas och äta. Men vad är det egentligen som behöver energi? Jo det är våra celler. Det är ju våra celler som bygger upp hela våran kropp och alla dessa miljontals celler måste alla få den energi och syre de behöver. Energin tas från maten vi äter och syret tas från luften vi andas in i lungorna. Det hela fungerar så att blodet förs till lungorna och tunntarmen för att hämta detta och sen förs vidare ut i våran kropp till alla celler. Cellen tar alltså in syre och energi och förbränner koldioxid, vatten och energi.

Förbränning
Det hela fungerar egentligen som en vanlig förbränningsmotor. Cellerna använder syre och näring för att fungera. Detta symboliserar motorns bensin. Och cellerna förbränner energi, vatten och koldioxid som symboliserar avgaserna som släpps ut.

Avfall
Koldioxiden är ett slags avfall som transporteras med blodet till lungorna & ut från kroppen när vi andas ut. För att ta hand om detta avfall så fungerar växternas ”cellandning” tvärt om. Deras motsvarighet till ”cellandning” kallas fotosyntes. Vid fotosyntesen tas solenergin in av växterna och med hjälp koldioxiden kan de bilda syre och druvsocker. Detta är ett så kallat kretslopp mellan växter och djur.

För att cellen ska fungera måste den hela tiden förses med druvsocker och syre. Om man äter dålig mat med lite energi i så fungerar cellandningen inte lika effektivt och man får inte lika mycket energi. Det är därför det är mycket viktigt att äta bra mat.
I cellen sker hela tiden många olika reaktioner, men det är cellandningen som är viktigast.



Sammanfattning Cellandning:
Druvsocker + Syre > Energi + Koldioxid + Vatten

Sammanfattning Fotosyntesen:
Koldioxid + Vatten + Solenergi > Syre + Druvsocker



Lungor & Andning

Lungorna rymmer ungefär 4 liter luft. När man andas drar man vanligtvis in cirka 0,5 liter luft i lungorna. Luften består då av 21 % syre. När man andas ut består den av 16 % syre.


Hur är lungorna uppbyggda?
Lungorna är rosa och har en svampaktig vävnad. De ligger i brösthålan och skiljs åt av hjärtat och matstrupen. Högerlungan är indelad i tre sektioner (lober) och västerlungan i två (den är lite mindre för att ge plats åt hjärtat). Varje lob är i sig uppbyggd av 3-4 segment, som skiljs åt av bindväv och som har egna blodkärl och luftrör. Om man blir sjuk kan man operera bort ett eller flera segment utan att det gör något. Det enda som händer är att lungans kapacitet minskar.
Varje lunga är omgiven av en säck med dubbla väggar, som kallas lungsäck. Den bildar ett rum där det finns lite vätska.
Lungorna är klädda med ett membran som kallas pleura. En liknande hinna täcker också bröstkorgens insida och diafragma muskelns övre sida.
Diafragman är en muskel som skiljer brösthålan från buken.


Hur fungerar andningen?

Man kan ju tro att vi andas in så suger vi in luften. Men så är det inte. När vi andas in så drar diafragman ihop sig och ökar bröstkorgens storlek. Då får lungorna mer plats och tar då in luft.
Inandningen kräver mer ansträngning än utandningen, eftersom att vid utandingen går det mesta av sig själv.
Diafragman gör det mesta arbetet, men får också hjälp av andningsmusklerna mellan revbenen och musklerna i halsen.
Lungorna hjälper inte till i själva andningen för utom att de tar emot syret. Andnings centrum i ryggmärgen ger impulser till musklerna så att allt detta ska fungera.

Vid hjärtat delar sig luftstrupen upp sig i två huvudbronker, en till varje lunga.
De går in i lungorna vid lungroten tillsammans med blodkärl och nerver.
Sedan delar huvudbronkerna upp sig, en till varje lunglob. De fortsätter sen att dela upp sig i upp till 25 förgreningar. Bronkerna är, när de är grövre, omgivna av broskringar. Annars består de av glatt muskulatur som vid vissa sjukdomar, t.ex. astma, kan orsaka andningsbesvär.

I slutet av förgreningarna finns lungblåsorna (alveolerna). De är små blåsor som syret passerar genom väggarna på och ut i de små blodkärl som finns i ett nätverk runt blåsorna. De tar också emot koldioxid som sedan kommer ut genom utandningen. Lungorna är till största delen uppbyggda av sådana lungblåsor, c:a 8 milj. Om man lägger ihop all den yta som finns i dessa blåsor så blir det c:a 100 kvadratmeter.

Lungblåsorna har väldigt tunna väggar och är därför väldigt känsliga, så luften måste ha rätt temperatur och fuktighetsgrad när den kommer dit.
I de övre luftvägarna, näsan, munnen, svalget och struphuvudet, renas och värms luften upp innan den går ner i de nedre, luftstrupen och luftrören (bronkerna).


Blodet

Vad gör blodet?

Blodet är människans största och viktigaste transportmedel. Blodet måste hela tiden cirkulera i kroppen för att syre, näringsämnen och avfall ska kunna transporteras till och från kroppens celler. Blodet hämtar syre från lungorna och transorterar syre till alla celler i kroppen. När cellen tar upp syre så lämnar den också koldioxid som blodet för till lungorna och vi andas ut det i luften. En del av avfallet tar också njurarna, lungorna, tarmarna eller huden hand om och bryter ner.

Vad består blodet av?
Blodet består av blodplasma, vita och röda blodkroppar och blodplättar.
Blodplasman består av vatten, äggviteämnen och proteiner, men också fetter, sockerarter, vitaminer, hormoner och enzymer. Det är blodplasman som gör blodet flytande. Äggviteämnena gör så att blodet stannar i ådrorna. De bildas i levern.

De röda blodkropparnas uppgift är att transportera ut syre och näring till kroppens celler och att transportera tillbaka koldioxid och andra slaggämnen. I de röda blodkropparna finns det hemoglobin, som innehåller järn. Hemoglobinet ger blodet dess färg och gör så att de röda blodkropparna kan ta upp syre.

De vita blodkropparna är kroppens försvar mot främmande ämnen. Det finns olika sorters vita blodkroppar som alla har olika uppgifter i försvaret. Vissa äter upp bakterierna medan andra tillverkar ämnen att bekämpa dem med.
Blodplättarna hjälper till när blodet ska stelna, t.ex. när man fått ett sår. De täpper då till hålet tillsammans med ett sorts trådar, så kallat fibrin, som bildar ett nät som de andra blodkropparna fastnar i.

Blodgrupper

Olika människor har olika sorters blod och om en person vid en blodfusion skulle få fel sorts blod så skulle blodet klumpa sig och inte fungera. Därför har man delat in blodet i olika grupper. Detta system kallas för AB0-systemet. 0 kan ge blod till alla men bara få av sig själv, A kan ge till AB och få av sig själv och 0, B kan också ge till AB och få av sig själv och 0. Och till sist AB som kan få av alla men bara ge till sig själv.

Blodtryck

Blod tryck är helt enkelt blodets tryck mot kärlväggarna. För att blodet ska drivas fram i blodkärlen måste det ha ett speciellt tryck. Trycket bestäms bl.a. av hjärtslagen så trycket är lägre när vi sover. I en del blodkärl så känner kroppen av blodtrycket och märker om det är för högt eller för lågt. Om det är det så skickar den signaler ut i kroppen så att trycket regleras. Blodtrycket är högre i de stora kärlen vid hjärtat (aorta mf.) för att de är kraftigast och trycket är lägst i de minsta förgreningarna ute i kroppen. Detta är ganska självklart att et kraftigare kärl tål högre tryck.

Högt blodtryck: När blodtrycker ökar så förtjockas kärlens väggar och blodet får svårigheter att ta sig förbi. Detta påverkar alltså hela blodcirkulationen och kan få allvarliga följder. Om det är en kraftig ökning i blodtrycket så kan man först få ont i huvudet, yrsel och hjärtklappningar. Vid kraftig ökning kan man också få skador på hjärtat och ögonen. För att sänka blodtrycket till dess normala värde så får man ändra sin livsstil. Man ska försöka att sluta röka, äta nyttigare, motionera mera och i stort sätt förbättra sitt liv genom att leva sundare. Det är bra när man kan bota sjukdomar utan medicin och bara bli sundare. Högt blodtryck drabbar oftast män och ökar risken för att få hjärtinfarkt eller hjärnblödning.

Lågt blodtryck: Detta kan vara medfött om man är väldigt tanig och smal. Man kan då drabbas av yrsel när man reser sig hastigt. Man kan också få detta efter att ha tagit medicin emot högt blodtryck eller efter att ha varit i chocktillstånd.

Man läser av blodtrycket på en manometer som är kopplad till en manschett. Manschetten fäster man runt armen och pumpar upp den tills det att blodet inte kan passera. Efter det så tas luften sakta ur manchetten tills det att man i stetoskopet hör pulsen. Man mäter ut två tryck på detta sätt. Dels hjärtats sammandragningar som heter systoliska trycket och dels hjärtats vilotryck som heter diastoliska trycket. Nästan alla har sätt eller fått göra detta test nån gång i livet.


Hjärtat & Blodomloppet

Hjärtat är en stor muskel som jobbar med att pumpa runt blodet i kroppen. Det passerar ungefär 7-30 ton blod per dygn genom hjärtat. Det beror på hur mycket man rör på sig.

Uppbyggnad och funktion

Hjärtat är ihåligt och består av fyra rum – två förmak och två kammare. Det kan då fungera som två pumpar samtidigt.
I vänstra delen finns vänster förmak och vänster kammare, i högra delen finns höger förmak och höger kammare. Mellan den vänstra och högra delen finns en muskelvägg så att blodet inte kan läcka igenom.
Den högra delen pumpar blodet genom hjärtat och sedan ut igen upp förbi lungorna, lilla kretsloppet, där koldioxid lämnas av och syre hämtas upp. Sedan förs det tillbaks till hjärtat igen, till den vänstra delen.

Därifrån pumpas blodet ut i kroppen genom den stora kroppspulsådern, aorta, och vidare ut i kroppen, det stora kretsloppet. Det behövs mer kraft för att pumpa ut blodet i kroppspulsådern än att pumpa det till lungorna, så därför har den vänstra delen en kraftigare muskelvägg. På vägen ned genom brösthålan och buken delar aorta upp sig i olika grenar till alla delar i hela kroppen. Från aorta grenas artärer till bl.a. Armarna och till halspulsådern. Halspulsådern ser till att huvudet och hjärnan får blod. Pulsådrorna delar upp sig i ett grenverk av allt finare kärl. De finaste och yttersta förgreningarna kallas kapillärer. Dessa slingrar sig mellan kroppens alla celler och har så tunna väggar att t.ex. syre och koldioxid kan komma igenom.

Det syrefattiga och koldioxidrika blodet återvänder till hjärtat via vener som blir allt grövre jäms med vägen.
Kärlen på väg från hjärtat kallar artärer och de som för blodet tillbaka till hjärtat kallas vener. En betydelsefull ven är portådern, som leder näringsrikt blod från tarmkanalen till levern, där näringen bearbetas och lagras för ha till framtida behov.

När blodet passerar genom den högra delen av hjärtat tas också en del av blodet upp i kranskärlen som förser hjärtat med syre.

Samtidigt som höger kammare pumpar blod upp till lungorna pumpas blod ut i aorta från vänster kammare.
När höger och vänster kammare drar ihop sig så får inte blodet läcka tillbaks in i förmaken. Därför finns det klaffar mellan kammare och förmak som öppnas när blodet strömmar in i kammaren, men stängs när det pumpas ut i aorta eller till lungorna.
Det finns också klaffar mellan kamrarna och ådrorna. De öppnas när blodet pumpas ut och stängs när kamrarna fylls igen.

Hur styrs hjärtat?

I höger förmak finns det en klump nervceller som kallas sinusknutan. De sänder ut elektriska signaler så att hjärtat slår. Men det är inte bara sinusknutan som bestämmer hur fort hjärtat ska slå. Det bestäms också med hjälp av hormoner, t.ex. adrenalin. När hjärtat ska jobba hårdare tillverkas mer adrenalin i kroppen som gör att det slår snabbare. Hjärtats rytm påverkas också av känslorna.

Hjärtat kan ibland slå ett extra slag. Det beror på att de elektriska signalerna från sinusknutan inte alltid kommer i takt.
Sinusknutan kan skadas av olika sjukdomar, då kan den bytas ut mot en pacemaker som fungerar likadant.

Kom ihåg!!
Stora kretsloppet - Börjar i hjärtats vänstra kammare där det sedan pumpas ut till hela våran kropp för att lämna av syret och näringen till cellerna.

Lilla kretsloppet - Börjar i hjärtats högra kammare och transporteras till lungorna för att ta upp syre och sedan transporteras tillbaka till hjärtat.


Immunförsvaret

Människokroppen har ett väldigt effektivt och genomtänkt försvar. Immunförsvarets funktion är att hålla kroppen fri från främmande ämnen, virus och bakterier. Det rensar också bort kroppens egna celler som är sjuka eller skadade.

Immunförsvaret består av de vita blodkropparna som inte bara finns i blodet utan också i andra delar av kroppen, t.ex. i mjälten och andra organ.
De olika organen är hopkopplade av kroppens lymfkörtlar.

Olika vita blodkroppar

Det finns tre olika sorters vita blodkroppar som alla har olika uppgifter.
Ätarceller kallas de celler som är först på plats när ett virus har kommit in i kroppen t.ex. via ett sår. Ätarcellerna äter upp det främmande ämnet. De äter tills de spricker. Var i ett sår består av döda ätarceller och uppätna bakterier.

T-cellerna talar om för de andra cellerna att gå till attack. De samordnar försvaret. T-cellerna kan skilja på kroppens egna och främmande celler.
B-cellerna tillverkar antikroppar. Antikroppar angriper bakterierna och sätter sig fast på deras väggar. Det gör att bakterierna spricker och dör.
Alla cellerna deltar i försvaret tills alla bakterier är döda.

Ibland kan immunförsvaret reagera fel och angripa kroppens egna celler. Det kallas autoimmuna eller självimmuna sjukdomar.
Allergiska reaktioner beror på att immunförsvaret överreagerar mot ett visst ämne. Då får man t.ex. astma, hösnuva eller eksem

Lymfkärl och lymfkörtlar

Till immunförsvaret tillhör också lymfkärlen och lymfkörtlarna. Lymfkärlen är ett kärl där de vita blodkropparna transporteras runt i kroppen. De kan också tränga sig ut ur kärlen för att komma till exakt det stället där de behövs. Lymfkörtlar innehåller massvis med vita blodkroppar och används ofta vid stora infektioner som t.ex. när vi får ont i halsen så kan vi känna att våra körtlar blir ömma och svullna. Det är för att de vita blodkropparna jobbar för fullt med att bekämpa infektionen.

Varför äter man penicillin?

Immunförsvaret klarar för det mesta av att bekämpa infektioner så att vi blir friska inom en vecka. Men ibland kan det hända att det behöver lite hjälp. Då äter vi penicillin eller annan antibiotika. De skadar bakteriernas cellväggar.
Bakterier är självständiga celler som kan föröka sig själva.
Virus däremot är en parasit som måste komma in i våra celler för att kunna föröka sig. Då dödar kroppen alla de infekterade cellerna. De sätter sig alltså på våra celler och väntar på att de ska dela sig. Det är väldigt häpnandeväckande att de på ett sådant smart sätt kan utnyttja våran egen kropp för att smitta ner den.
Penicillin hjälper inte mot virus. Om man använder penicillin eller annan antibiotika bildas det bakterier som är immuna mot dessa mediciner. Då kan en infektion som tidigare var lätt att bota bli livshotande eftersom inga läkemedel hjälper.

Varför blir man immun?

När man har haft en infektion är man ofta skyddad mot samma sorts bakterier ett tag. Det beror på att T- och B-cellerna kan komma ihåg de infektioner vi haft. Om vi angrips av samma bakterier en gång till kan kroppen snabbt tillverka antikroppar.
Att vi ändå blir förkylda ofta beror på att det finns hundratals olika förkylningsvirus.
När man vaccinerar sig sprutas en liten mängd av ett smittämne in i kroppen. Då börjar B-cellerna producera antikroppar och kroppen blir förberedd på en eventuell attack.

Skillnaden mellan virus och bakterier

Bakterier – Bakterier är encelliga organismer men saknar cellkärna. De förökar sig oftast genom delning och det går väldigt snabbt. En bakterie kan på 12 timmar bli c:a 68 miljarder. Det vill säga ungefär 3 generationer i timmen. Men det finns inte bara dåliga bakterier. Det finns bakterier i t.ex. ost och yoghurt.

Virus – Ordet virus betyder gift. Han som först kom på att det måste finnas någonting som kan orsaka sjukdomar, men som var mindre än bakterier var professor M.W. Beijerinck. Virus är alltså mindre än bakterier och kan inte föröka sig själva. Därför måste de ta hjälp av andra celler för att göra detta. Virus går in i en cell i våran kropp och omprogrammerar den till att producera virusgener och proteiner för att tillvärka fler virus. När cellen är full med virus så förstörs den. Sen väntar den till denna cell ska dela sig. I samma tur så delar sig viruset också och finns nu i båda delarna av cellen. Viruset går inte alltid in i cellen utan sprutar ibland bara in DNA. Virus sprids genom luft, vatten eller livsmedel. Det kan också spridas genom sexuell kontakt eller genom ett insektsbett. De största virus som finns idag är HIV, Ebola.

Varför blir man inte immun mot t.ex. förkylning?

En sak som jag direkt frågade mig själv var att om man nu blir immun mot sjukdomar man redan haft. Så borde man ju inte kunna bli förkyld hela tiden. Men det fanns ett enkelt svar på detta. Det finns nämligen flera hundra förkylningsvirus. Detta gäller också många andra sjukdomar.


Skelett

Vilka uppgifter har skelettet?
Man kan ju tro att skelettet bara är för att hålla upp våran kropp. Men det har betydligt fler uppgifter. Det skyddar också våra inre organ och tillvärkar våra nya blodkroppar.

Hur är skelettet uppbyggt?

Den yttre delen av skelettet är hårt och har en tunn benhinna med blodkärl runt sig. Detta gör så att benen får näring. Den inre delen av skelett är mjukt. Det är där våra röda och vita blodkroppar bildas. Där de bildas kallas den röda benmärgen. Men i benens inre del finns också den gula benmärgen, men den består nästan bara av fett.

I benen finns en massa olika celler. Några av dom bygger upp skelettet och några bryter ner. Så på några år så kan skelettet bytas ut helt. När vi föds så är skelettet väldigt mjukt och består till mesta dels brosk. Men när man växer så måste man bygga upp skelettet med kalk. För att bilda kalk så behövs kalcium. Detta finns bl.a. i mjölk.


Leder

Om vårat skelett inte skulle ha några leder så skulle vi inte kunna böja på knäna eller vrida på huvudet. Om vi inte skulle kunna göra detta så skulle vi inte kunna göra så mycket.

Leder finns där två olika delar av skelettet möts. Det finns flera olika sorters leder. Du kan se hur alla fungerar på bilderna på s. 18. I alla dessa leder så finns ledvätska. Denna vätska separerar benen från varandra så att de inte ska gå ihop. Om benen skulle nudda varandra så skulle det inte fungera. Ändarna på benen är täckta av ett tunt lager brosk, och hela leden är omsluten av en tunn hinna. Hinnan är i sig täckt av bindväv som skyddar leden. För att stärka lederna finns det också ligament och muskler runt dem. I vissa leder finns det också broskskivor som ökar rörligheten. I ryggraden är det broskskivorna mellan kotorna som gör att den kan röras. De fungerar också som stötdämpare.

I ryggraden går nerverna från hjärnan. Om man slår i ryggraden kan en del av en broskskiva hamna snett och klämma en nerv. Det är därför det är så farligt att skada ryggen.


Muskler

Vad är muskelceller och hur fungerar de?

Det som skiljer muskelceller och vanliga celler är att muskel celler kan spännas och slappna av. När muskeln spänner sig så drar den ihop sig och när den slappnar av så drar den ut sig. För att den ska kunna spänna sig så behöver den energi. Därför finns det blodkärl runt den, som genom cellandningen, ger den syre och druvsocker.

För att musklerna ska fungera så måste det sitta en muskel på varje sida om skelettet. Skelettmusklerna arbetar alltså som par. Som när du böjer din arm så arbetar muskeln på ovansidan av armen (biceps) och när du rätar ut din arm är det muskeln under armen som arbetar (triceps).

Det finns cirka 500 skelettmuskler i kroppen. De är ungefär 50% av kroppsvikten.

Vad är musklerna?

Skelettmusklerna är uppbyggda av hopbuntade muskelfibrer. Varje fiber är en enskild muskelcell. En muskelcell är cirka en tiondels millimeter bred, men flera centimeter lång. Varje sån cell är uppbyggd av proteintrådar. Proteintrådarna är speciella på det sättet att de kan dra ihop sig så att muskeln spänds.

För att man ska kunna spänna musklerna så behövs energi. Det får i form av syre och druvsocker från de små blodkärl som finns längs muskelfibrerna. Musklerna omvandlar syret och druvsockret till energi, vatten och koldioxid.
Om musklerna får för lite syre, t.ex. om man anstränger sig drabbas de av syrebrist. Då får musklerna energi av enbart druvsockret, och då får musklerna mycket mindre energi. Då bildas också mjölksyra.

Fästa på musklerna sitter nervtrådar som sänder signaler från hjärnan att musklerna ska arbeta. De avger då ett kemiskt ämne som startar en reaktion. En fjärdedel av den kemiska energin omvandlas till rörelser. Resten avges som värme, som hjälper till att hålla kroppstemperaturen.

Olika muskler

Det finns snabba muskelfibrer och långsamma muskelfibrer. De drar ihop sig snabbt respektive långsamt. De långsamma är mer uthålliga och orkar arbeta längre.
Hur många långa och korta muskelfibrer man har beror dels på arvsanlag och dels på hur man tränar musklerna.
Skelettmusklerna styrs med viljan.

Hjärtmuskeln är den muskel som pumpar runt blodet i kroppen. Den styrs inte med viljan. Precis som skelettmusklerna är den tvärstrimmig.

De glatta musklerna finns t.ex. på väggarna i tarmarna, livmodern och regnbågshinnan. De är inte tvärstrimmiga. De drar ihop sig mycket långsammare än de andra musklerna i kroppen. Den är inte heller lika kraftig som vanliga muskler. De styrs inte av viljan.


Sjukdomar

Kronisk ledinflammation

Drabbar främst kvinnor. Symptomen är trötthet, ständigt låg feber, ont i halsen, huvudvärk, muskelsvaghet. Kan inte botas helt men det finns medel för lindring.

Degenerativ ledsjukdom

Nedbrytning av celler, organ och vävnader så att de mer eller mindre slutar fungera.

Kontraktur

Man kan få svårt att röra sig t.ex. på grund av ärrvävnad, muskelförkortning vid muskelsjukdom eller skrumpning av ledband i samband med artros och andra ledsjukdomar.

Skolios

Man kan få denna sjukdom ifall t.ex. högerbenet är längre än vänster benet så att man hela tiden står snett. Eller så kan ena revbenet växa snabbare än det andra.

Ryggverk

Ryggvärk är smärtor, stelhet och trötthet och är vanligen muskelspänningar. Man brukar få det efter att slitit med tungt arbete och felaktiga lyftningar. Med det bästa sättet att bli av med ryggvärk är att vila. Och i vissa fall kan det bli så dåligt att man måste gå till sjukgymnastik m.m.

Ryggskott

Ryggskott är intensiva smärtor i korsryggen. Man får ryggskott när man bär för tunga saker eller att man sitter eller ligger snett. Man blir smärtfri efter en tid, behandlingen består att man vilar i s k smärtfria lägen.

Epilepsi

Detta är när nerverna får okontrollerade urladdningar. Det är störningar av hjärnans funktion. Det finns olika sorters epilepsi. I vissa fall så kombineras sjukdomen med andra sjukdomar. Det finns c:a 100 000 personer i Sverige som har epilepsi.

Afasi

Afasi är benämning på språkstörning efter att man har skadat vissa delar av hjärnan. Man kan också få kroppsliga symtom, t.ex. förlamning och psykiska besvär. Man får oftast afasi efter en blodpropp eller en hjärnblödning. I Sverige får årligen drygt 5 000 personer afasi.

Spasmer

Krampaktiga muskelsammandragningar. Orsakas av cirkulationsrubbning eller störning i cellernas ämnesomsättning.

Muskelförtviningar

Heter egentligen muskelatrofi. Innebär minskad volym och nedsatt styrka hos musklerna

Lungsäcksinflammation

Innebär inflammation i lungsäcken. Framkallas av bakterier och virus. Är en vanlig komplikation vid lunginflammation och hjärtsjukdom.

Lungembolis

Ett tillstånd där flera blodkroppar har fastnat i någon av lungpulsåderns grenar. Orsaken kan vara t.ex. nedsatt blodcirkulation efter operation. En propp kan blockera blodflödet i lungpulsådern. Symtomen är andfåddhet och bröstsmärtor.

Lunginflammation

Orsakas oftast av virus eller bakterier. Drabbar oftast äldre eftersom de har försämrat immunförsvar. Symtomen är feber, kraftlöshet, upphostningar, smärtor vid andning.

Förkylning

Inflammation i övre luftvägarna. Efter några dagar kan man få snuva, hosta och ont i halsen. Slemhinnorna i näsan, bihålor, svalg och hals svullnar. Kan också få lätt feber och huvudvärk.

Infektion

Sjukdom orsakad av virus, bakterier, svampar eller encelliga djur. Vanliga infektionvägar är slemhinnor och sår. Kan smitta bara genom att röra en annan person. Annars kan den spridas genom vatten, livsmedel eller djur.

Infarkt

Vävnadsdöd i organ till följd av bristande syreförsörjning. Orsaken är ofta att en blodpropp har blockerat blodflödet. Kan t.ex. inträffa i lungor eller tarmar.

Influensa

Smittar väldigt lätt. Efter 1-3 dagars inkubationstid kommer insjuknandet snabbt med hög feber, hosta, huvudvärk och muskelvärk.

Kärlkramp

Bröstsmärtor p.g.a. syre och näringsbrist i hjärtat.

Hjärtinfarkt

Hjärtmuskulaturen dör p.g.a. syre och näringsbrist. Orsaken till detta är blockering av blodflödet i något av hjärtats kranskärl.

Hjärtmuskelinflammation

Inflammation i hjärtmuskeln i samband med t.ex. en luftvägsinfektion. Sjukdomen kan ge bl.a. rytmstörningar men brukar rätta till sig själv.

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt är en bristande förmåga att normal pumpa upp blod hos hjärtmuskeln. Orsaken kan vara av t.ex. hjärtinfrakt, högt blodtryck, klaffel, utvecklad lungsjukdom och åderförkalkning.

Högt blodtryck: När blodtrycker ökar så förtjockas kärlens väggar och blodet får svårigheter att ta sig förbi. Detta påverkar alltså hela blodcirkulationen och kan få allvarliga följder. Om det är en kraftig ökning i blodtrycket så kan man först få ont i huvudet, yrsel och hjärtklappningar. Vid kraftig ökning kan man också få skador på hjärtat och ögonen. För att sänka blodtrycket till dess normala värde så får man ändra sin livsstil. Man ska försöka att sluta röka, äta nyttigare, motionera mera och i stort sätt förbättra sitt liv genom att leva sundare. Det är bra när man kan bota sjukdomar utan medicin och bara bli sundare. Högt blodtryck drabbar oftast män och ökar risken för att få hjärtinfarkt eller hjärnblödning.

Lågt blodtryck: Detta kan vara medfött om man är väldigt tanig och smal. Man kan då drabbas av yrsel när man reser sig hastigt. Man kan också få detta efter att ha tagit medicin emot högt blodtryck eller efter att ha varit i chocktillstånd.

Åderförkalkning

Åderförkalkning är sjukdom i kroppens ådror. Man får det genom inlagring av fettämne och kalksalter. Då rinner det mindre mängder av blod genom ådrorna och detta kan leda till kärlkramp eller hjärtinfarkt. Man kan förebygga detta genom att förbättra sin kost och att börja motionera.

Blodpropp

Blodpropp är en klump av levrat blod som blockerar ett blodkärl. De vanligaste symtom är smärta och svullnad. Orsaken kan vara fetma eller sjukdom i lungor eller matsmältningsorgan.

Leukemi

Leukemi är blodcancer. Det är en grupp likartade sjukdomstillstånd i benmärg och lymfkörtlar som bildar en stor mängd med omogna vita blodkroppar. Ibland så minskar också antalet andra blodkroppar också.

Blödarsjuka

Blödarsjukan är en medfödd sjukdom. Det är en brist på en det ämnet som behövs för att blodet ska levra sig (Koagulaktionfaktorer). Sjukdomen behandlas genom att tillföra den saknade Koagulaktionfaktorn.


Hjärnan

Huvudfakta
Hjärnan är vårt viktigaste organ och är därför väl skyddad. Den skyddas av skallbenet, flera hinnor och en speciell vätska som fungerar som stötdämpare.
Hjärnan behöver mycket blod och är därför är den täckt med blodkärl. När vi vilar står hjärnan för 15-20 % av kroppens syreförbrukning, fastän den är bara 2 % av kroppsvikten. Men eftersom hjärnan har så många uppgifter att arbeta mer så förvånar det mig inte.

Hjärncellerna är väldigt känsliga för syrebrist och om blodtillförseln blir för dålig kan det hända att man svimmar. Om man får en svår blödning försöker kroppen anpassa cirkulationen så att i alla fall hjärnan ska få blod, eftersom att hjärnan är den viktigaste delen.

I den yttre delen av hjärnan, hjärnbarken, finns n...